När EU nu går in och gör insatser för att stoppa coronavirusets härjningar måste fokus vara på människors hälsa, inte på banker och storföretag. Det säger EU-parlamentariker Malin Björk inför dagens omröstningar.

Idag röstar EU-parlamentet om tre olika förslag för att motverka några av coronavirusets effekter. Alla förslag väntas gå igenom med stor majoritet.

Det handlar dels om att ändra EU:s luftfartsregler för stoppa de tomma flygningarna över Europa. Det rör sig också om att frigöra pengar från EU:s strukturfonder till investeringar i hälso-och sjukvård och stöd till företag. Det tredje lagförslaget handlar om att pengar i EU:s solidaritetsfond, som vanligtvis går till områden som drabbats av naturkatastrofer,  också ska stötta länder som drabbas av folkhälsokriser som coronaviruset.

Malin Björk kommer att rösta ja till alla lagförslagen, eftersom det innebär ett nödvändigt stöd för att bekämpa coronavirusets framfart. Samtidigt hade hon velat se förtydliganden om att investeringarna främst ska fokusera på verksamheter i offentlig regi och skarpa formuleringar om behovet av att göra socialt och ekologiskt hållbara investeringar.

– EU får inte göra om samma misstag som under finanskrisen 2008. Då räddades bankerna, medan välfärden och arbetare fick ta smällen. Den här gången måste absolut prioritet vara att skydda människors hälsa och inte bara storföretag och banker. Vi i vänstern hade velat se ett större fokus på offentliga investeringar och insatser för alla de som nu förlorar sina jobb. Dessutom borde det ställas krav på att alla satsningar går i linje med klimatmålen, säger hon.

EU:s finansministrar har också beslutat att medlemsländerna ska kunna frångå EU:s stabilitets- och tillväxtpakt för att på så vis kunna göra nödvändiga investeringar för att möta coronakrisen.

– Det är såklart välkommet att denna permanenta och tvingande åtstramningsregel sätts ur spel. Det borde ha gjorts för längesedan. Jag hoppas att medlemsländerna även efter coronakrisen ska få kunna göra de investeringar de själva tycker att de behöver, utan att behöva rätta sig efter EU:s nyliberala ramverk. Vikten av att ha en väl fungerande offentlig sektor, även framöver, borde vara tydlig för de flesta nu, säger Malin Björk.

Idag presenterar EU-kommissionen sitt förslag till en klimatlag på EU-nivå. Tanken är att de klimatmål som tidigare presenterats ska bli juridiskt bindande för EU. Men för Malin Björk ser lagen ut att bli en besvikelse.

– EU-parlamentet kommer få arbeta i uppförsbacke. Att se till att vi får ambitiösa, tvingande mål för att drastiskt sänka våra utsläpp är kärnan i klimatarbetet. Det sätter ramen för alla andra åtgärder som måste till. Att EU-kommissionen då fortsätter med otillräckliga mål, långt ifrån det som vetenskapen och Parisavtalet kräver, håller inte, säger hon och fortsätter:

– Ett tungt ansvar vilar nu hos EU-parlamentet och EU:s medlemsländer, inte minst Sverige, för att få upp ambitionerna, säger Malin Björk och radar upp ytterligare ett par exempel vad hon saknar i det hon sett i förslaget:

– Vi måste få till ett bindande krav om betydligt större utsläppsminskningar redan för 2030, det borde vara på 65-70 procent. Det saknas också delmål innan 2030 och ett mål för 2040, samt göra målen bindande inte bara för EU som helhet utan också för varje medlemsland.

– Vi i vänstern är också kritiska till det fortsatta fokuset på tillväxt och marknad, till och med i en klimatlag. Prioriteringen borde naturligtvis vara tvärtom – i första hand måste vi rädda planeten. Och för att klimatarbetet ska lyckas måste vi tvärtom faktiskt ifrågasätta nuvarande system, och investera i mer rättvisa och jämlika samhällen.

Hon avslutar ändå hoppfullt inför dagens viktiga besök i EU-parlamentet:

– Nu hänger det på alla progressiva krafter och den breda klimatrörelsen att arbeta tillsammans för att skärpa lagtexten så att vi lever upp till Parisavtalet och de löften vi gav våra väljare i valet förra året. Jag är säker på att Greta Thunberg, som idag välkomnas till parlamentet, och den stora röresle vi ser runtom i Europa och världen, kommer vara en stark röst för att se till att vi lyckas.

Idag röstade EU-parlamentet om en resolution om EU-kommissionens Green new deal. Även om delar av texten är framåtsyftande, blockerade högern flera delar som hade behövts för att vi ska klara klimatomställningen.

– Resolutionen handlar alltför mycket om att se den nödvändiga klimatomställning som ett tillfälle för ”grön tillväxt” istället för att kräva stora reformer av till exempel EU:s jordbruks-, handels- och investeringspolitik, säger Malin Björk efter omröstningen.

– Dessutom innebär delar av resolutionen att parlamentet backar på vissa av sina tidigare ställningstaganden, som tex 55 procents utsläppsminskningar till 2030. Det ska nu villkoras med en utvärdering.

– Vi i vänstern kommer fortsätta sätta press på Kommissionen för att höja målsättningarna i alla delar. Det är nu framöver det verkliga arbetet sätter igång.

En viktig punkt som Malin Björk välkomnar är en tydlig majoritet tog avstånd från alla ändringsförslag där kärnkraft lyfts fram som en stor del av lösningen på klimatkrisen.

– Det är talande att de parlamentariker och partier som har lägst klimatambitioner ropar efter kärnkraft. Det  är att backa in i framtiden och uppmuntrar inte alls till den nödvändiga energiomställningen vi står inför. Det är bra att parlamentet tar tydlig ställning mot en sådan icke-lösning, säger Malin Björk.

Idag presenterade EU-kommissionen sin plan för att finansiera EU:s green deal, som ska göra EU till världens första klimatneutrala kontinent. Malin Björk välkomnar ambitionen men menar att betydligt mer långtgående åtgärder behövs.

– Det är bra att även EU-kommissionen nu ser behovet av en rättvis och social omställning. Men förslaget som lagts fram är inte tillräckligt ambitiöst för att vi ska kunna gå från ord till handling.

– Det är bara 7,5 miljarder euro i nya pengar som läggs till i klimatomställningsfonden. Det är på tok för lite för att EU ska kunna ställa om till en helt fossilfri ekonomi. Inte heller kraven är tydliga nog på de länder som ska tillåtas få del av pengarna.

– Men det som framför allt saknas är en helhetssyn. Fortfarande går andra EU-budgetmedel och fonder till att finansiera investeringar i fossil energi. Och EU:s inre marknadsregler stödjer inte omställningen. Det räcker inte bara att skjuta till lite extra pengar i en fond. Vi måste också stoppa till exempel jordbrukssubventionerna som bidrar till stora utsläpp, vi måste få en hållbar handelspolitik, transportpolitik och stoppa all finansiering av klimatskadliga projekt, säger Malin Björk.

I mitten av december 2019 var Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk på delegationsresa i Kroatien, Slovenien och Bosnien och Hercegovina tillsammans med ett par andra ledamöter ur EU-parlamentets vänstergrupp. Där fick de med egna ögon se de systematiska övergreppen som kroatisk gränspolis utövar mot de människor som försöker ta sig över den kroatiska gränsen.

I och omkring bosniska staden Bihac, nära den kroatiska gränsen, finns tusentals människor på flykt. En del av dem bor i undermåliga flyktingläger, många bor i övergivna byggnader eller i tält ute i naturen. De kommer från länder som Afghanistan, Pakistan, Syrien, Sudan, Marocko och Algeriet. De flesta vill ta sig till västra Europa för att jobba och leva i trygghet. Men EU-landet Kroatien, som gränsar mot icke-EU-landet Bosnien, gör allt för att stoppa flyktingarna från att ta sig vidare in i EU. De gör inte bara illegala pushbacks, alltså avvisar människor utan att föra någon som helst dokumentation och förnekar dem sin rätt att söka asyl. De använder också brutalt våld för att avskräcka flyktingarna från att försöka igen. Det finns också uppgifter om att kroatisk polis är långt inne på bosniskt territorium.

Övergreppen från den kroatiska gränspolisens sida sker inte trots att Kroatien är ett EU-land, utan lika mycket för att Kroatien är ett EU-land. EU-kommissionen har nyligen rekommenderat att Kroatien ska gå med i Schengen-samarbetet där ”upprätthållandet av EU:s yttre gränser” ett viktigt kriterium. Men de tusentals push-backs de genomför är ett brott mot både internationell och EU lag. Det är dags att Sverige och andra länder sätter stopp för den kroatiska polisens olagliga handlingar och brutalitet.

Malin Björk tycker att Frankrikes nya, tilltänkta kommissionär är direkt olämplig.

Idag frågas den nya franska kommissionärskandidaten Thierry Breton ut i EU-parlamentets industriutskott. Han godkändes igår med de knappa röstsiffrorna 12 ja mot 11 nej i parlamentets juridiska utskott. Många av ledamöterna anser att Thierrys bakgrund av tunga poster i näringslivet visar på uppenbara intressekonflikter.

Malin Björk håller med.

 – Det är direkt olämpligt att någon går direkt från en storföretags-VD-post till att bli EU-kommissionär.  Det är särskilt anmärkningsvärt med tanke på hans tilltänkta ansvarsområden. Vi talar inte längre om svängdörrar, det är en ren gräddfil mellan EU:s beslutsfattande positioner och näringslivet. Storföretagen behöver inte ges större inflytande över EU:s politik – tvärtom, betydligt mindre, säger hon.

Igår hittades 39 kroppar i en lastbil utanför London. Av allt att döma rör det sig om migranter som omkommit när de smugglats till Storbritannien. Malin Björk är upprörd och anklagar Europas politiker för att vara medansvariga för den fruktansvärda händelsen.

– Det här är som döden på Medelhavet, fast på land. Det är fästning Europa-politiken och fästning UK-politiken som nu skördat ännu fler liv. Människor på flykt tvingas ta dessa farliga vägar till Europa, för det finns inga säkra och lagliga vägar att ta. Det är en skam för alla europeiska länder,  säger hon och fortsätter:

– Just i gränsen mellan fastlandets Frankrike och Belgien och Storbritannien har det investerats enorma summor pengar för att bygga stängsel och andra hinder för människor på flykt. Så när Boris Johnson säger att detta är en tragedi så har han samtidigt varit med och byggt upp politiken som tvingar människor till dessa livsfarliga resor.

Det finns bara ett sätt att stoppa denna pågående tragedi, menar Malin Björk:

– Det är att skapa lagliga och säkra vägar till Europa och ett värdigt mottagande av asylsökande där ansvaret delas mellan de länder som är villiga att stå upp för asylrätten och internationella konventioner.

Läs mer om Malin Björks lagförslag om ett europeiskt kvotflyktingsystem här.

Igår kväll frågades Frans Timmermans ut i EU-parlamentets miljöutskott. Timmermans är föreslagen som vice ordförande i EU-kommissionen med ansvar för en ”europeisk green deal”.

Malin Björk var såklart på plats. Hon ser positivt på att Timmermans faktiskt pratade en del klimaträttvisa, men är besviken på att de löften som detta mynnade ut i är alltför otillräckliga för att klara klimatkrisen:

– Timmermans ser nödvändigheten av att kombinera ambitiösa och bindande klimatmål med ökad jämlikhet och rättvisa. Men han presenterar alldeles för få konkreta förslag och löften om hur detta ska gå till.

– EU-parlamentets vänstergrupp kräver bindande mål för minska koldioxidutsläppen med 65 procent till 2030, så jag är väldigt besviken att Timmermans inte ens kan ta steget och lova 55 procents utsläppsminskningar till 2030 in den nya klimatlag hans ska lägga fram. Inte heller kan han lova att ta bort alla EU-subventioner till fossilindustrin. Det är oerhört svagt.

– Jag välkomnar att han ser behovet att göra om EU:s jordbrukspolitik och att också handelspolitiken måste anpassa sig till våra klimatmål. Däremot vågar han inte riktigt gå hela vägen och föreslå vilka skarpa förslag han kommer att lägga för skapa bindande regler för företagen och sanktioner för de som inte lever upp till målen.

– Jag välkomnar att Timmermans flera gånger nämner behovet av att överväga en koldioxidskatt på import. Det vore ett välkommet instrument som gör att vi kan skydda klimatet också vad gäller vår konsumtion. Men handen på hjärtat, det är knappt mer än en tanke, säger Malin Björk.

Se också: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7317382

Idag blev det klart att Ylva Johansson blir Sveriges EU-kommissionär med ansvar för bland annat migration. Men EU-parlamentets vänstergrupp avstod från att godkänna henne. Malin Björk motiverar beslutet.