Malin Björk och EU-parlamentets vänstergrupp säger nej till den föreslagna kommissionären Dubravka Šuica på grund av hennes öppna abortmotstånd.
Ikväll frågas Kroatiens föreslagna kommissionär Dubravka Šuica ut i EU-parlamentets konstitutionella utskott. Šuica föreslås bli en av kommissionens åtta vice ordförande och få ansvarsområdet ”demografi och demokrati.”
Šuica är kontroversiell av flera anledningar. Dels har hon svårt att förklara hur hon plötsligt, under sin tid som borgmästare i Dubrovnik, hade en förmögenhet på flera miljoner euro.
Malin Björk, medlem i det tvärpolitiska aborträttsnätverket All of Us, reagerar också starkt på att Šuica är en öppen motståndare till aborträtten. Under sin tid som EU-parlamentariker har Šuica flera gånger röstat emot kvinnors grundläggande rättigheter.
– Jag tycker att det är direkt olämpligt att en kommissionär som ska ansvara för demokratifrågor är en aktiv motståndare till något så grundläggande som aborträtten. Dessutom är namnet på hennes portfölj, ”demografi och demokrati” en flirt med den rasistiska, nationalistiska och orbánska högern, säger Malin Björk och fortsätter:
– Vi i vänstern tänker inte ställa oss bakom den här kandidaten. Nu undrar jag hur de andra, progressiva grupperna, De gröna och Socialdemokraterna, ställer sig till Šuica. Står man upp för kvinnors rättigheter kan man faktiskt inte stödja henne.
Idag röstade en majoritet av EU-parlamentets ledamöter för att godkänna att Christine Lagarde blir ny chef för den Europeiska centralbanken (ECB). Men Malin Björk, tillsammans med sina kollegor i parlamentets vänstergrupp GUE/NGL, röstade nej till utnämningen.
– Det är ingen hemlighet att vi i vänstern motsätter oss den nyliberala åtstramningspolitik som både ECB och Christine Lagarde står för. Lagarde kommer senast från IMF, som tillsammans med ECB och EU-kommissionen bildade den trojka som räddade banker men lät människor betala med arbetslöshet, indragna pensioner och en raserad välfärd under finanskrisen, säger Malin Björk.
GUE/NGL ville att dagens debatt och omröstning om den nya ECB-chefen skulle skjutas till nästa session eftersom Lagarde inte kunde delta i debatten denna gång, men förslaget röstades ner av de andra partigrupperna.
Röstsiffrorna blev 394 ja mot 206 nej. 49 ledamöter la ner sina röster.
Bra att EU-kommissionen vill stärka rättsstaten i EU, men tyvärr är förslaget för svagt. Det tycker Malin Björk efter dagens utfrågning av EU:s vice ordförande Frans Timmermans.
Idag besökte EU:s förste vice ordförande Frans Timmermans EU-parlamentets ansvariga utskott (LIBE ) för att diskutera det förslag som kommissionen släppte i somras för att stärka rättsstatens principer i medlemsländerna. Det blev stundtals en het debatt där flera ledamöter från länder som Polen och Ungern anklagade Timmermans för att lägga sig i ländernas inre angelägenheter.
Malin Björk var på plats och konstaterade att rättsstaten kommer att vara en av de mest centrala EU-frågorna den kommande mandatperioden. Däremot tycker hon inte att förslaget från kommissionen är tillräckligt starkt eftersom efterlevnaden av rättsstatens principer inte är kopplat till EU:s budget.
– Det här förlaget räcker inte. Det saknar muskler och riskerar att bli ännu en papperstiger. Vi måste knyta detta direkt till EU:s finansiering. Om du inte respekterar rättsstaten och grundläggande mänskliga rättigheter ska du inte heller få EU pengar, helt enkelt, sa Malin Björk efter utfrågningen.
Timmermans egen insats i debatten fick ändå godkänt.
– Det är helt klart att han menar allvar i försvaret av rättsstaten, men tyvärr har han inte tillräckligt med stöd i resten av kommissionen eller av EU:s medlemsländer. Därför är också kommissionens förslag så svagt, säger Malin Björk.
EU-parlamentet godkände idag ett lagförslag som ger EU:s gräns- och kustbevakning en kraftigt utökad budget och nya, utökade befogenheter. År 2005 var Frontex budget 6,2 miljoner euro. Tio år senare hade budgeten svällt till 142 miljoner euro. I EU:s långtidsbudget för 2021 till 2027 har hisnande 11,3 miljarder euro öronmärkts för myndigheten. Malin Björk är starkt kritisk och röstade nej till förslaget.
– Det här är en eftergift till alla de som bara vill stänga Europas gränser, alla de som motarbetat att vi ska fördela ansvaret för mottagandet av de människor som söker skydd. Det kan vi i Vänsterpartiet aldrig ställa oss bakom. Jag är djupt besviken på S- och MP-regeringen att de låter det här ske, säger hon.
– Att ge långtgående och nya befogenheter till detta nya super-Frontex, att tvångsdeportera och också ingripa för att stoppa människor i tredje land är oacceptabelt. Vad vi behöver är livräddning, öppna hamnar och ett värdigt mottagande, säger Malin Björk.
Igår, den 16 april, godkände EU-parlamentet inte mindre än tre lagar som förbättrar arbetsvillkoren för människor runtom i Europa. Det handlar om miniminivåer för arbetsvillkor, en ny europeisk arbetsmyndighet och bättre skydd för visselblåsare.
Malin Björk röstade tidigare nej till arbetsvillkorsdirektivet eftersom parlamentets position stred mot den svenska modellen. Den här gången röstade hon ja.
– Efter de slutgiltiga förhandlingarna mellan medlemsländerna i Rådet och parlamentet så har den svenska modellen säkrats. Det är avgörande. Jag hade gärna sett att direktivet skyddat arbetstagare ytterligare, men det kommer ändå att innebära betydande förbättringar för en ganska stor grupp arbetstagare runtom i Europa, säger Malin Björk.
Hon röstade också för förslaget om en ny, EU-gemensam arbetsmyndighet, ELA, som ska övervaka att de arbetsrättsliga lagarna följs i EU:s medlemsländer. Samtidigt tycker hon att förslaget kunde ha varit betydligt bättre.
–Jag är besviken på att högern i EU-parlamentet motsatte sig att arbetsmarknadens parter skulle vara med i styrelsen. Detta hoppas jag kan justeras i framtiden. Men kollektivavtalsmodellen värnas och länderna kan själva välja hur de ska använda sig av myndigheten. I sin nuvarande tappning hoppas jag därför att myndigheten kan bidra till att arbetare runtom i Europa jobbar under schysstare villkor, säger hon.
Slutligen röstade Malin Björk också självklart ja till att stärka skyddet för visselblåsare som avslöjar oegentligheter på sin arbetsplats.
– Vill vi ha information som går emot väldigt mäktiga intressen ibland, som har att göra med miljö, folkhälsa, skatteflykt och penningtvätt, då måste vi se till att skydda visselblåsare, säger hon till Sveriges radio.
Idag röstade EU-parlamentet igenom flera viktiga lagförslag. Det ena är uppgörelsen om det reviderade föräldraledighetsdirektivet. Malin Björk röstade ja till det slutgiltiga förslaget, men konstaterar samtidigt att resultatet ligger långt från vad Vänsterpartiets vill se i form av modern föräldraledighetslagstiftning som bidrar till jämställdhet och ger föräldrarna ersättning under föräldraledigheten. Parlamentets förhandlingsposition var betydligt tydligare och relativt progressiv i jämförelse med den slutliga uppgörelsen mellan parlamentet och medlemsländerna.
– Det slutgiltiga förlaget hamnade långt under de förväntningar väldigt många kvinnor och män har på en modern förldraledighetslagstiftning i Europa, och också långt ifrån de utgångspunkter som kommissionen hade när den la fram sitt förslag. Man kan nog säga att det faktiskt bara bidde en knapp tumme, säger Malin Björk och fortsätter:
– Det som är positivt är att den nya lagen ger rätt till två veckors betald pappaledighet vid barnets födsel, och att två månader av föräldraledigheten blir reellt individuella. Jag ser det dock som ett stort problem att vi inte fick igenom tydligare skrivningar om ersättningsgraden. Det är ju den som kommer vara avgörande huruvida föräldrar kan ta ut sin föräldraledighet.
Parlamentet röstade också igenom de tre lagförslagen i det så kallade vägpaketet, som handlar om att förbättra arbetsvillkoren för lastbilschaufförer. Malin röstade ja till paketet.
– Det är en viktig seger för transportarbetarnas kamp för bättre arbetsvillkor. Det kunde naturligtvis ha blivit ett ännu bättre regelverk, men det här är ett viktigt steg framåt, säger Malin Björk.
– Att det här gick igenom visar också hur viktigt det är med ett starkt tryck utifrån på EU-parlamentarikerna innan de fattar ett beslut. De europeiska transportarbetarfacken har drivit en intensiv kampanj för att motverka de dåliga arbetsvillkoren. Det är när folkliga och fackliga rörelser driver på, och sluter allianser med progressiva krafter inne i parlamentet, som vi når framgångar, framhåller hon.
Lagpaketet idag innebär bland annat att det ska bli bättre villkor för alla som kör transporter. Det ska finnas vilotider för förarna så att det blir säkrare för alla på vägarna och lastbilarna ska bli gps-kontrollerade så att det inte fuskas med reglerna. Dessutom måste varje lastbil återvända till det land där företaget finns minst var fjärde vecka.
– Det innebär inte bara att lastbilschaufförerna bättre villkor. Det innebär också att olika skumraskföretag får det svårare, och att seriösa företag som respekterar lagar och regler kan konkurrera på någorlunda lika villkor, säger Malin Björk.
I en ny resolution om Venezuela som högern i EU-parlamentet står bakom nämns inte med ett ord hotet om militär intervention. Istället kritiseras den internationella grupp som vill få till stånd nya, fria val. Samtidigt erkänns oppositionsledaren Juan Guiadó återigen som landets president. Malin Björk tycker inte att resolutionen bidrar till en konstruktiv lösning på situationen i Venezuela.
Idag röstade EU-parlamentet, återigen på högergruppernas initiativ, om en resolution om den katastrofala humanitära situationen i Venezuela. I resolutionen erkänns på nytt oppositionsledaren Juan Guiadó som landets president. Inte med ett ord nämns de hot om militär intervention som USA:s president Trump uttalat. Samtidigt riktas hård kritik mot den internationella kontaktgrupp som arbetar för att få till stånd nya, fria val i Venezuela. Sverige är ett av totalt åtta EU-länder som ingår i gruppen.
Malin Björk ser inte hur resolutionen ska kunna bidra till att lösa den redan infekterade situationen i landet.
– Att som parlamentets höger vill, följa i USA:s president Trumps fotspår och erkänna den självutnämnde ”presidenten” Guaidó är fortfarande helt fel väg att gå. Att dessutom kritisera den internationella grupp som försöker se till att det hålls fria val i Venezuela är oförståeligt. Vi måste naturligtvis ge vårt fulla stöd till alla försök att skapa en fredlig lösning på konflikten. Allt annat ökar risken för en militär intervention, säger Malin Björk.
Idag röstade EU-parlamentet igenom en resolution mot afrofobi. Malin Björk har varit en av de drivande krafterna bakom resolutionen.
– Det är historiskt att EU-parlamentet genom den här resolutionen för första gången erkänner att det finns en rasism riktad särskilt mot svarta personer. Det har jag, tillsammans med italienska EU-parlamentarikern Cécile Kyenge och andra krafter i och utanför EU-parlamentet jobbat hårt och länge för, säger hon.
– Nu är det dags att resolutionen följs upp av konkreta åtgärder i EU:s medlemsländer för att stoppa rasism och diskriminering av svarta på alla områden, inklusive bostads- och arbetsmarknaden och inom migrationspolitiken.
Idag röstade EU-parlamentet igenom det kontroversiella upphovsrättsdirektivet med siffrorna 348 röster mot 274. 36 ledamöter la ner sina röster. Malin Björk röstade nej. Hon är besviken.
– Vänsterpartiet vill se en modell som både ger kulturskapare betalt och som utvecklar internet som en plattform för användare och medborgare. Internetjättarna ska både betala kulturskapare och skatt, säger Malin Björk.
– Men det råder fortfarande alldeles för stor osäkerhet kring utfallet och om hur omfattande filtreringen kommer bli för att jag ska kunna ställa mig bakom direktivet. Även om flera förbättringar har gjorts sedan vi senast röstade om direktivet är de inte tillräckliga. Vanliga internetanvändare och internet som helhet kommer drabbas, menar jag.
– Dessutom anser jag att det finns stora problem med Artikel 11. Den faktiskt riskerar att få rakt motsatt effekt, alltså att publicisternas intäkter istället minskar, som vi sett i Tyskland och Spanien där liknande lagar redan införts.
Medan EU-parlamentets högergrupper vägrade släppa in Greta Thunberg för att tala så enas sex vänsterpartier för att visa sitt stöd till skolstrejkarna genom att föreslå åtta radikala åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna.
Imorgon, när mer än tusen skolstrejker har planerats världen över för att uppmärksamma och kräva handling för klimatet visar sex vänsterpartier – franska La France Insoumise, portugisiska Bloco de Esquerda, danska Enhedslisten, spanska Podemos, finska Vasemmistoliitto och Vänsterpartiet – sitt fulla stöd till den globala rörelsen genom att föreslå åtta konkreta åtgärder för att rädda vår planet.
De sex partierna kräver:
Bindande klimatmål. Nollutsläpp i EU till 2040. Börja med att minska koldioxidutsläppen med 65 procent till 2030. Inför bindande regler och se till att de personer och företag som släpper ut mest också betalar mest
Ändringar i EU-fördragen. Prioritera klimatet över den inre marknaden och reglerna för under- och överskottsmål i EU:s fördrag.
En grön investeringsplan. Lansera an massiv grön investeringsplan för en hundra procent förnybar energimodell. Renovera bostäder och stoppa energifattigdomen.
Gröna transporter. Utveckla transportsystemet och inför gratis kollektivtrafik. Investera i lokal järnväg för att binda ihop stad och landsbygd. Satsa på tågfrakt. Skapa en europeisk tågfond för att bygga snabba förbindelser mellan huvudstäderna. Inför en progressiv EU-flygskatt där intäkterna går tillbaka till medlemsländerna. Förbjud all försäljningen av alla fossildrivna bilar senast 2030.
En ny jordbruksmodell. Uppmuntra till lokalt och ekologiskt jordbruk och fasa ut användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Ett stopp för politiken som förstör vår planet. Stoppa subventionerna till fossilindustrin, stoppa EU:s handelsavtal som CETA, genomskåda grönmålningen av naturgas, kärnkraft och geologisk lagring av koldioxid.
Vatten och energi för alla. Erkänn vatten och energi som gemensamma tillgångar. Förstatliga och demokratisera produktionen och distributionen av el.
Skydd för naturen. Värna den biologiska mångfalden och naturområden i och utanför Europa.
– Det här är ett jättebra tillfälle för oss politiker att visa alla modiga och bestämda ungdomar som kräver handling för att bekämpa klimatförändringarna att vi inte bara lyssnar på dem utan vi är också redo att handla, säger EU-parlamentariker Malin Björk (V).
– Att agera för klimatet måste bli mainstream, både i politiken och i samhället. Under många år har miljörörelsen vi progressiva krafter arbetat för förändring men fler människor måste gå med i kampen! Jag välkomnar alla dessa unga röster som modigt kämpar för sin framtid. Planeten behöver oss alla, säger Maria Matias, EU-parlamentariker för Bloco de Esquerda.
– Politiker har alldeles för länge gjort alldeles för lite för att förhindra klimatförändringarna. Jag förstår fullständigt de ungas frustration och stöder helhjärtat de globala strejkerna. Vi har inte tid för fler högtidstal. Vi måste agera nu, säger Nikolaj Villumsen, ledamot i danska folketinget och EU-kandidat för Enhedslisten.
– Pengar är en stor fråga som kraftigt påverkar klimatarbetet. Fossilbränsle och fossila produkter för miljontals euro i EU-stöd varje år. Vi behöver istället mer stöd till klimatvändliga produktionssätt, till exempel för att skapa en grön energisektor, säger EU-parlamentariker Merja Kyllönen, EU-parlamentariker för Vasemmistoliitto.
Inför EU-valet i maj har de sex partierna lanserat deklarationen Det är folkets tur nu. I den föreslår partierna en rad åtgärder för att skapa ett mer jämlikt, jämställt och ekologiskt hållbart Europa. Läs deklarationen här.
För mer information, kontakta Lotta Narvehed, pressekreterare för Malin Björk, tel. +32(0)498443140
