Författare: chanar

Idag meddelade Polen och Ungern att de vägrar skriva under EU:s slutsatser om FN:s jämställdhetsdeklaration. För att ändå få länderna att godkänna slutsatserna föreslog EU:s ordförandeland Österrike att en skrivning om skydd av hbtq-personers rättigheter skulle tas bort. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk ser alla tre länders agerande som en del av ett större mönster där hbtq-fientlighet går hand i hand med vägran att ta emot flyktingar.

– För oss som arbetar med hbtq-rättigheter varje dag är det inte förvånande att de länder som vägrar ta emot flyktingar också vägrar att stå upp för hbtq-personers rättigheter. Men dessa rättigheter borde inte vara förhandlingsbara. Det handlar om rätten att vara den man är och älska den man vill, säger Malin Björk, som också är Vänsterpartiets talesperson i hbtq-frågor.

En ny studie beställd av EU-parlamentets vänsternätverk mot skatteflykt visar att handelsavtalet som EU håller på att förhandla fram med Mercosur-länderna (Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela) i sin nuvarande utformning skulle främja skatteflykt från båda kontinenterna.

Studien bekräftar EU-parlamentets egen studie från 2016, som drar slutsatsen att ”liberaliseringen av handeln med varor och tjänster ökar risken för penningtvätt och därför är det sannolikt att det illegala penningflödet från utvecklingsländer till EU ökar.”

Malin Björk välkomnar den nya rapporten.

– Det här är en viktig studie som belyser och bekräftar att EU:s handelsavtal i sin nuvarande tappning inte är förenliga med andra viktiga gemensamma intressen. Jag hoppas att studien bidrar till att vidga debatten om EU:s handelspolitik. Förespråkarna för EU:s olika handelsavtal upprepar bara mantrat att ”all handel är bra” men studie efter studie och fall efter fall visar ju på behovet av en rättvis och hållbar handel. Därför är skarpa skrivningar mot skatteflykt oerhört viktiga, precis som skarpa skrivningar om Parisavtalet och arbetstagares rättigheter. Det är viktigt att påminna om nu, inte minst inför nästa vecka, då EU-parlamentet röstar om ett annat kontroversiellt handelsavtal, Jefta, mellan EU och Japan, säger hon.

Läs även pressmeddelandet från EU-parlamentets vänstergrupp.

Idag röstade EU-parlamentets LIBE-utskott igenom en resolution för att stärka intersexpersoners* rättigheter.

Utskottet uppmanar bland annat medlemsländerna att förbjuda ”könskorrigerande” operationer och uppmuntrar länderna att införa lagar för att människor själva ska få bestämma sin könstillhörighet. Resolutionen antog med siffrorna 30 för och 7 emot.

– Det här är första gången som EU-parlamentet uppmärksammar och röstar om intersexpersoners rättigheter. Det är en fråga som vi i hbtq-aktivster kämpat för i flera år. Nu har äntligen ett litet men viktigt steg tagits för att erkänna intersexpersoners rättigheter i Europa, även om mycket arbete kvarstår, säger Malin Björk.

Hela parlamentet väntas rösta om resolutionen i januari.

*Personer med ett medfött tillstånd där könskromosomerna, könskörtlarna eller könsorganens utveckling är atypisk. ”Inter” betyder ”mellan” på latin och ”sexus” betyder ”kön”. Intersexuell betyder således ”mellan könen”. Det går att vara intersex och man, kvinna eller något annat. Intersex säger inte någonting om en persons sexuella läggning. (RFSL)

Idag röstade EU-parlamentet bland annat om långtidsbudgeten, vapenexport och humanitära visum. Malin Björk glädjer sig åt att parlamentet vill minska EU:s vapenexport men är besviken över att parlamentet vill öka EU:s redan alltför stora budget och att inte fler ledamöter vill införa humanitära visum.

I omröstningen om EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 tycker en majoritet i EU-parlamentet att EU-kommissionens redan stora budgetförslag på 13 biljoner kronor borde bli ännu större. I både kommissionens och parlamentets förslag finns också planer på att öka EU:s beskattningsrätt. Malin Björk är kritisk till båda förslagen och efterlyser en större svensk debatt om EU:s budget.

–  Vänsterpartiets kritik gäller både storleken på EU:s långtidsbudget och dess innehåll.  Vi vill inte att Sveriges avgift ska öka och vi vill inte heller att den ska användas på det sätt som föreslås av Kommissionen och som Europaparlamentet faktiskt förvärrar. Satsningarna som föreslås är helt fel. Istället behöver vi investeringar i klimatomställning, förnybar energi, hållbara transporter, sociala rättigheter och i ett mer öppet och demokratiskt Europa, säger hon.

En annan viktig omröstning i parlamentet idag handlade om EU:s vapenexport. Parlamentet röstade för att EU-länderna måste bli bättre på att efterleva de gemensamma EU-kriterierna för att begränsa vapenexporten till länder utanför EU. Till skillnad från de många ropen från olika EU-ledare om att EU måste agera som en enda militär makt i utrikespolitiken uppmanar denna resolution till att EU istället bör vara en global fredsaktör. Malin Björk röstade självklart ja till resolutionen.

– Det här är ett viktigt ställningstagande mot EU:s smutsiga roll i internationella konflikter och jag är glad att inte ens EPP-gruppen röstade emot resolutionen i utskottet. De flesta inser att EU:s länder, inklusive Sverige, med sin vapenexport till länder som Saudiarabien har blod på sina händer och att detta måste upphöra, säger Malin Björk.

Parlamentet röstade också om att EU bör införa humanitära visum. Tyvärr stöddes förslaget inte av en kvalificerad majoritet av parlamentet, som hade behövts för att förslaget skulle gå vidare till EU-kommissionen. Malin Björk beklagar det eftersom humanitära visum skulle kunna utgöra en välbehövlig laglig flyktväg till EU.

– Humanitära visum borde självklart vara en av flera lagliga vägar för människor på flykt att ta sig till EU. Den här rapporten skulle ha sänt en viktig signal till Kommissionen att ta fram ett lagförslag så att människor kan ta sig till EU på laglig väg och därmed slippa betala livsfarliga resor över Medelhavet.

Linn Andersson är praktikant och följer jämställdhetsutskottet för Malin Björk i Bryssel.

Berätta hur du hamnade här!
Jag hade just tagit min examen i genusvetenskap och sökte jobb. Det slog mig att jag kan kolla möjligheterna inom Vänsterpartiet och av en tillfällighet utlystes just då en praktiktjänst hos Malin Björk, inom jämställdhetsutskottet. Jag har dessutom alltid drömt om att få jobba utomlands så jag sökte såklart tjänsten.

Hur blev du vänsterpartist?
Jag växte upp i en familj där socialism var självklart. Vi har alltid diskuterat mycket, ett kritiskt tänkande och normkritiskt förhållningssätt har alltid uppmuntrats. Jag gick med i Ung Vänster redan som fjortonåring men lämnade sedan för att ägna mig mer åt feministisk aktivism och hbtq-frågor. Vänstern bättre på de frågorna idag! Jag kände att jag inte nödvändigtvis behövde hålla på med partipolitik och en del av mig ville inte göra precis som min farsa ville. När jag blev äldre insåg jag ändå att jag höll med honom om mycket av det han föreläst om vid middagsbordet. Att bli vuxen och komma ut i arbetslivet fick mig inte minst att vakna vad gäller synen på osäkra anställningar och det prekariat som råder.

Berätta om din bakgrund!
Jag är uppvuxen i Masthugget och Majorna i Göteborg samt i Göteborgs södra skärgård. Majorna präglades då till stor del av en politisk medvetenhet medan den skärgården på många sätt var och är en helt annan miljö, mer homogent och trångsynt, vissa med öppet uttalade rasistiska och antifeministiska värderingar. Efter skolan studerade jag videoaktivism på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg, på Komvux och jobbade inom vården. Därefter flyttade jag till Stockholm och pluggade genusvetenskap, pedagogik och mångfaldsstudier. Där har jag nu bott i fem år innan jag kom hit. I våras praktiserade jag på Mångkulturellt Centrum i Fittja. Det är en plats jag rekommenderar alla att besöka.

Vad är dina intryck av EU-parlamentet hittills?
Det är speciellt att som EU-kritisk arbeta i parlamentet. Men det är otroligt fint, stärkande och rörande att få möta vänsterfolk från hela Europa som sliter för att förändra EU. I det känner jag en gemenskap och en stor nyfikenhet. Och jag ser jag fram emot att få omsätta all universitetsteori till praktik. Det känns jättestort.

Vad tycker du om Bryssel?
Bortsett från den ojämlikhet som råder här, likt mer eller mindre överallt annars i EU tycker jag väldigt bra om Bryssel. Det är underbart att jag kan promenera överallt. Att knappt behöva använda tunnelbanan eller spårvagnen, det är helt nytt för mig. Det råder ett annat tempo här till skillnad från Stockholm, saker får ta sin tid i det vardagliga livet. Här finns många charmiga barer och Jugendarkitekturen som pryder många kvarter är romantisk! Men jag saknar natur och vatten, inget går upp mot saltstänk från ett öppet hav.

Vad har du fått göra hittills?
Jag har deltagit på möten, förhandlingar och diskussioner och håller kontakt med organisationer. Jag får sätta mig in i jämställdhetsarbetet och arbeta med jämställdhetsbudgetering och politiska förslag. Vi åkte nyligen till ett byråmöte i Warszawa för att möta Polens progressiva vänsterpartier. Det var häftigt och berörde mig mycket, med tanke på rådande läget där.

Vad har förvånat dig mest?
Hur otroligt många steg det är i parlamentariskt beslutsfattande. Det som från början var ett starkt förslag skalas av, röstas om och vattnas ur. Det har blivit väldigt tydligt. Men en positiv överraskning är att vi i vänstergruppen får igenom en hel del bra förslag. Jag hade nog inte förstått vilken kamp vänstergruppen driver gentemot resten av det högerdrivna parlamentet. Därför är det så viktigt att vänsterkrafterna finns här. Trots min EU-kritik tycker jag helt klart att det är viktigt att vänstern är här, vi har inte råd att inte vara det i dagens läge.

Idag valde EU-parlamentets högergrupp EPP tysken Manfred Weber som sin toppkandidat till posten som EU-kommissionens nya ordförande. Enligt Malin Björk är Weber direkt olämplig att leda EU-kommissionen.

– Jag tycker att valet av Weber som ”spitzenkandidat” är sällsynt omdömeslöst. För det första innebär det ju en stor risk för att ännu en vit, kristdemokratisk, konservativ högerman ska leda EU-kommissionen i fem år, säger Malin Björk.

– Men ännu allvarligare är att Weber så sent som i april gratulerade Ungerns auktoritära ledare Orbán till att han vann valet i Ungern. Jag tycker inte att någon som applåderar den fruktansvärda politiska utvecklingen i Ungern, med inskränkningar av de grundläggande demokratiska rättigheterna, mediefriheten och flyktingars rättigheter är i närheten av att vara lämplig att leda EU. Att Weber efter lång tvekan till slut röstade för ett artikel 7-förfarande mot Ungern i september känns mer som en eftergift än ett genuint försvar för demokratin.

Tillväxten i EU ökar men pensionerna minskar, inte minst för kvinnor. Vänsterpartiets tidigare EU-parlamentariker Marianne Eriksson åkte i slutet på september på konferens  för att prata om framtidens pensioner. Här är hennes rapport.

På inbjudan av initiativtagaren Lidia Senra Rodrigues, ledamot i EU-parlamentets västergrupp, deltog Birgitta Sevefjord och undertecknad som varande ordförande respektive vice ordförande i Tantpatrullen. Birgitta höll i sammanhanget ett anförande som tog upp det svenska pensionssystemet och Tantpatrullens verksamhet. Medverkade gjorde också representanter från Grekland, Portugal, Irland, Finland och Frankrike, samt rörelser från Spaniens olika delar.

Det visade sig att upprinnelsen till denna konferens stod att finna i ett förslag från EU-kommissionen som behandlats i EU-parlamentets ekonomiska utskott tidigare i år; PEPP (Pan European Pension Product). Vid en snabbkoll på nätet är denna produkt påbörjad redan 2015, vid en konferens som kommissionen haft tillsammans med europeiska försäkringsbolag, finansinstitut med flera. Anledningen är att få europeiska medborgare att privatspara till sina kommande pensioner, för att på så sätt kunna frigöra kapitalförsörjning för investeringar på Europas inre marknad.

Vi kunde under konferensens gång se olikheter i de olika ländernas nuvarande pensionssystem, men också att de offentliga systemen nu är under attack med likartade argument; att blir för gamla, vi är en tickande åldersbomb, att allt färre i arbete kan inte försörja allt fler. Inte ett ord finns med om ökad produktivitet, som ju faktiskt sker.

Vi kunde också se hur de offentliga skyddsnäten, liksom sjukvård och utbildning, är föremål för nedskärningar i våra länder, att fattigdomen bland äldre ökar och att fattigdomen har ett kvinnligt ansikte. Löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män är genomgående omkring 30 procent, förutom i Tyskland, som särskiljer sig med hela 45 procent (!). Fortsatt nyliberalism, således. Montera ner det offentliga och låt individen själv stå för alla risker som det innebär.

Efter att ha sett hur finanssektorn farit hårt fram i våra system, senast Allra och Danske Bank, hade det varit smakligare om kommissionen diskuterat hur Irland, Luxemburg och Malta skulle kunna  fråntas möjligheterna att vara fortsatta skatteparadis. Nu vill de istället leka kasino med allas våra pensioner. Trots att vi vet att offentliga försäkringar är effektivare än privata lösningar. Nämnas bör att utgifterna för försvarskostnaderna ökar.

EU-parlamentet fördömer det ökande högerextrema våldet i Europa. Malin Björk välkomnar beslutet.

Idag antog EU-parlamentet med stor majoritet en resolution om nyfascistiska och högerextrems våldet i Europa, som bara under 2017 fördubblats jämfört med året innan, enligt Europol. Resolutionen innehåller en lång rad våldsbrott som begåtts av personer med högerextrema kopplingar de senaste åren. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk välkomnar att EU-parlamentet uppmärksammar och fördömer det högerextrema våldet.

– Den här resolutionen visar tydligt var faran mot både demokrati och mot människors liv och livsutrymme kommer ifrån idag i Europa. Vi är så många som hotas av de högerextremas våld: flyktingar, minoriteter, kvinnor och hbtq-personer. Äntligen fördömer Europaparlamentet på ett tydligt sätt detta fascistiska och högerextrema våld. Nu senast attackerades min partigruppskollega Eleonora Forenza och hennes assistent under en antirasistisk demonstration i italienska Bari, säger Malin Björk.

– Vi måste börja ta detta våld på allvar, och också våga se att det finns en tydlig koppling mellan den ändrade retoriken bland vissa delar av högern och de människor som hotar, attackerar och hatar på gator och på nätet. Det gäller också i Sverige och andra länder där delar av den vanliga högern av strategiska skäl, och för att tvätta sina egna samarbeten med högerextrema, ibland försöker likställa vänstern och de högerextrema krafterna, säger Malin Björk.

Igår röstade EU-parlamentet också om EU:s budget för nästa år. Inga av de feministiska stasningar som lagts fram antogs.

Malin Björk röstade nej i slutomröstningen nej till EU-budgeten men hade hoppats få en del stöd för de feministiska ändringsförslag som hon fått igenom i jämställdhetsutskottet. Dessvärre präglades budgetomröstningen av uppgörelsen mellan parlamentets två största grupper, EPP (M och KD) och S&D (S och FI).

–  Budgetomröstningen tyvärr som väntat, eftersom de stora grupperna  gjort upp om hela budgeten. Det gubbtyngda budgetutskottet hade gjort upp om en ståndpunkt som exkluderade de feministiska förslagen och jämställdheten. Det är svårt att slå igenom i plenumomröstningen då, säger Malin Björk.

– Men vi fajtades den här gången, säger hon och fortsätter:

– Vi måste faktiskt göra mer än att bara prata om jämställdhet. Vi vill också göra saker och är beredda att satsa pengar för att få det att hända. Jag tycker det är skamligt att EU:s budget ska gå till  militära samarbeten medan kvinnors rättigheter och SRHR får stå tillbaka.