Malin Björk välkomnar att EU-parlamentets miljöutskott antagit ett relativt bra förslag till en europeisk klimatlag.

Efter torsdagens omröstning om EU:s nya klimatlag är  Malin Björk besviken över att det ursprungliga målet i förslaget, om en 65 procents utsläppsminskning till 2030, röstades ner. Det nya målet från utskottets sida blir istället en 60-procent utsläppsminskning jämfört med utsläppsnivåerna 1990.

– Vi i vänstern, tillsammans med en bred europeisk miljörörelse, vet att vi behöver minskningar på 70 procent för att leva upp till Parisavtalet. Ett mål på åtminstone 65 procent hade gett parlamentet en starkare förhandlingsposition inför förhandlingarna med medlemsländerna i Rådet, säger Malin Björk.

EU-parlamentets förslag innebär ändå en förbättring jämfört med Kommissionens förslag. Några av de viktigaste punkterna som gick igenom är:

* En utfasning av EU-subventioner till kol-, olje- och gasprojekt till 2025
* En europeisk koldioxidbudget som reglerar hur mycket utsläpp EU kan göra för att leva upp till Parisavtalets mål om en global uppvärmning på 1,5 grader
* En oberoende expertpanel som ska övervaka EU:s klimatmål
* Att målet om klimatneutralitet till 2050 ska inte bara gälla EU som helhet utan även varje enskilt medlemsland.

När miljöutskottet idag slutomröstade ställde sig Malin Björk därför bakom förslaget.

– Jag tycker att parlamentets huvudförhandlare Jytte Guteland har gjort ett bra jobb och sammantaget innebär förslaget en rejäl höjning av EU:s klimatambitioner. Nu väntar snart tuffa förhandlingar med Rådet. Då gäller det att öka trycket så att parlamentet står upp och inte ger en tum till högerns alla klimatförnekare, säger Malin Björk.

Förslaget röstades igenom med 46 ja-röster mot 18 nej-röster i slutomröstningen. Hela 17 ledamöter avstod i omröstningen.

I oktober röstar hela parlamentet om förslaget. Därefter ska medlemsländerna ta ställning.

Efter flera års förhandlingar har EU-parlamentet nu röstat igenom bättre arbetsvilkor för Europas lastbilschaufförer.

Sent igår kväll röstade EU-parlamentet igenom nya, förbättrade arbetsvillkor för lastbilschaufförer. Idag arbetar många chaufförer från EU:s fattigare länder under oacceptabla villkor, med deras usla löner som främsta konkurrensmedel. Vänsterpartiet hade velat se ännu bättre villkor, men de nya reglerna innebär ändå viktiga förbättringar jämfört med dagens regler.

– De nya reglerna är inte perfekta, men med den här lagstiftningen ska vi kunna sätta stopp för mycket av det utnyttjande som idag råder på våra vägar. Nu slipper till exempel en ungersk chaufför som levererar varor mellan Frankrike och Tyskland tjäna en lön i nivå med de ungerska lönerna, som idag. Sammantaget innebär detta en viktig seger för Europas lastbilschaufförer, och för alla oss som vill se schyssta villkor på arbetsmarknaden och motverka lönedumpning, säger Malin Björk.

Idag presenterade EU-kommissionen sitt förslag till återhämtningsplan för att mildra de ekonomiska smällarna av coronakrisen. Malin Björk är skeptisk till att låta så mycket av insatserna handla om slussa pengar via EU:s budget. Hon ser hellre andra sätt att hjälpa coronadrabbade länder.

– Det är självklart att vi måste ha solidaritet mellan länderna, men lösningen kan inte vara att slussa pengar via en ökande EU-budget och ge EU-kommissionen oerhört mycket makt. Vi i Vänsterpartiet vill hellre se andra åtgärder, som skuldavskrivning för de länder som drabbades hårdast av eurokrisen och som idag drabbats hårdast av coronakrisen, säger Malin Björk och förklarar:

– I det här förslaget binds stora summor pengar upp i EU:s budget, både som lån och bidrag till EU:s medlemsländer. Men det innebär också att dessa länder kommer hållas i bojor med fortsatta krav på åtstramningspolitik. Det kan vi i Vänsterpartiet inte acceptera. Tvärtom är det viktigt att stödja alla initiativ för att ändra på EU:s regler som hindrar medlemsländer från att göra stora offentliga investeringar.

– Istället för påtvingad åtstramningspolitik kräver vi att alla EU-pengar villkoras med krav på att länderna respekterar demokrati och rättsstat. Länder som Ungern och Polen ska inte få använda coronapengar till att ytterligare nedmontera demokratin,  säger Malin Björk.

Hon välkomnar att kommissionen har en ambition om att skapa en klimatvänlig återhämtningsplan.

– Det är bra att kommissionen säger att man vill göra en grön återhämtningsplan och bekräftar behovet av att satsa på klimatomställning, men vi i vänstern vill se ännu tydligare garantier för att inga återhämtningspengar går till klimatskadliga verksamheter.

Istället för en fond på EU-nivå som villkoras med fortsatt åtstramningspolitik ser Vänsterpartiet hellre andra former av solidaritet mellan EU-länderna. Malin Björk ger några exempel:

– Man måste omprioritera i EU:s befintliga budget – frigör pengar från EU:s klimatskadliga jordbruksbudget och den människofientliga gränspolitiken, till exempel.

– För euroländer med stora statsskulder skulle det vara bättre att få sina skulder avskrivna istället för att binda upp sig för nya lån eller bidrag villkorade med EU:s nyliberala åtstramningspolitik.

– ECB kan också utöka sina köp av statsobligationer, och euroländerna som valt en gemensam valuta bör komma överens om ett system med euroobligationer, säger Malin Björk.

Idag presenterade EU-kommissionen två viktiga delar i EU:s klimatplan, Den gröna given – nämligen strateginerna för biologisk mångfald och ”Från jord till bord”, för en hållbar livsmedelsindustri. Malin Björk är till stor del positiv till förslagen, men frågar sig hur de ska gå ihop med EU:s klimatskadliga jordbrukspolitik.

– Det är glädjande att kommissionen föreslår att minst 30 procent av land- respektive havsytan ska skyddas och att användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minska med hälften. Det är också bra och nödvändigt att kommissionen går forskningen och miljöorganisationerna
till mötes och föreslår att minst 10 procent av jordbrukslandet ska avsättas för häckar, buffertmark, dammar och andra typer av ytor som gynnar den biologiska mångfalden. Förslaget att tre miljarder nya träd ska planteras är också bra, men då måste också land frigöras för att de ska få plats, säger Malin Björk och fortsätter:

– Jag välkomnar också att kommissionen i livsmedelsstrategin Från jord till bord betonar livsmedelssektorns avgörande roll för ett miljö- och
klimatmässigt hållbart samhälle, men jag hade velat se ett högre mål än 25 procents ekologiskt jordbruk och ett hårdare krav på att de långa djurtransporterna måste avvecklas. Kommissionen vågar inte ens föreslå ett stopp för finansieringen av köttreklam i livsmedelsstrategin. Det rimmar illa med vårt behov av att minska den storskaliga djurhållningen och köttkonsumtionen.

– Det största problemet med dessa ganska ambitiösa strategier är att de kommer att bli väldigt svåra att leva upp till när nästan 40 procent av EU:s totala budget går till ett till stor del miljö- och klimatmässigt ohållbart jordbruk som belönar storskalig djurhållning och en intensiv användning av bekämpningsmedel.

– Nu gäller det att vi som vill se en radikal reform av EU:s
jordbrukspolitik tar strid för det, i parlamentet men också i förhandlingarna mellan medlemsländerna. Med dessa strategier i ryggen kan vi visa på det motsägelsefulla i EU:s klimatpolitik och kräva bättring. Bort med miljö- och klimatskadliga subventioner och in med stöd till jordbruk som vill ställa om!

Malin Björk är besviken efter dagens möte med migrationskommissionär Ylva Johansson.

Idag deltog vår svenska EU-kommissionär Ylva Johansson på ett möte i LIBE-utskottet, som bland annat behandlar EU:s flyktingpolitik. Malin Björk var en av ledamöterna som deltog i mötet på länk. Hon ställde tre frågor till Johansson:

• Vad gör du  för att evakuera de överfyllda grekiska ölägren och omfördela ansvaret för flyktingarna soldidariskt mellan EU:s medlemsländer?
• Vad gör du för att stoppa de olagliga och våldsamma direktavvisningarna i t ex Kroatien?
• Vad gör du för att öka livräddningsinsatserna i Medelhavet?

Överlag var Malin Björk inte särskild nöjd över Ylva Johanssons svar till utskottets ledamöter.

– Johansson har bra och viktiga delar i sin portfölj och hon kommer få vårt stöd för sina ambitioner att tillexempel växla upp arbetet mot sexuell exploatering av barn och mer effektivt bekämpa kvinnohandel. Men det var svar på de svåra frågorna, som kräver politiskt mod och riktiga vägval, vi ville ha idag, sa Malin Björk efter mötet.

En fråga som flera ledamöter tog upp handlade om den fruktansvärda situationen i de överfyllda flykinglägren i Grekland.

– Johansson och Kommissionen anser tydligen inte att de grekiska ölägren bör evakueras och de asylsökande omfördelas. Dessa öfängelser kan inte vara EU:s framtid och det är hög tid att Johansson säger det rakt ut. Annars börjar jag på allvar oroa mig för att hon faktiskt tänker sig en fortsättning av den här människofientliga politiken, och inte har någon hållbar lösning i sikte. Det är sorgligt.

Malin Björk ifrågasätter ockå Ylva Johanssons påstånde om att endast medlemsländerna, och inte EU, har ansvar för att rädda liv på Medelhavet.

– Inte heller menar hon att Kommissionen har något ansvar för den olidliga situation som uppstår när livräddningsinsatser försvåras eller omöjliggörs i Medelhavet. Det stämmer ju inte. EU har ett stort ansvar att arbeta med medlemsländerna för att öppna hamnarna och fördela de som anländer. Sen måste EU-samarbetet med den  libyska så kalladekustbevakningen, som ju faktiskt är olika milisgrupper, avslutas. Men det vill Johansson inte heller ta tag i, vad det verkar, konstaterar en besviken Malin Björk.

Bra paketåtgärder – men en usel resolution. Det blev resultatet när EU-parlamentet röstade om nya EU-insatser mot coronakrisen. Malin Björk vänder sig framför allt mot att EU ska finansiera nya, stängda flyktingläger och att parlamentets egen resolution blev ett klimatpolitiskt bottennapp.



Under torsdagen och fredagen släppte EU-parlamentet igenom en rad lagförslag som medlemsländerna redan enats om för att frigöra pengar till coronadrabbade medlemsländer. Dessutom röstade parlamentet om en egen resolution om vad EU:s coronaåtgärder bör fokusera på.

Malin Björk röstade ja till förslagen som rörde det ekonomiska räddningspaketet. Det handlar bland annat om finansiering av hälso- och sjukvårdsinsatser, medicinsk utrustning och stöd till de mest utsatta regionerna och människorna.

Däremot röstade hon nej till finansiering av nya flyktingläger i Grekland.

– Det är riktigt fult att EU-kommissionen på detta sätt trycker igenom en stor satsning på fem nya, fängelseliknande öläger i Grekland. Det innebär en institutionalisering av en djupt ifrågasatt och människorättsvidrig politik på EU-nivå, som vi i Vänsterpartiet inte ställer oss bakom. Vi vill istället se investeringar i ett utbyggt system för fördelning av asylsökande, säger Malin Björk.

Förslaget om att frigöra medel från EU:s fiskerifond röstade hon också nej till.

– Fiskerifonden är till för att stödja ett ekologiskt långsiktigt hållbart fiske och en bra vattenkultur, men nu försökte det smygas in andra, politiskt omstridda förändringar i fonden. Det vill inte vi och miljöorganisationerna inte se, förklarar hon.

Resolutionen som benar ut parlamenets syn på hur EU-institutionerna bör hantera coronakrisen blev en stor besvikelse, inte minst ur klimatsynpunkt.

– Det är vansinnigt svagt att parlamentet inte ställer sig bakom Parisavtalet i samband med bekämpningen av coronaviruset. Det innebär att resolutionen är ett irrelevant bottennapp. I vanlig ordning ropar parlamentet också reflexmässigt efter mer makt till EU.

En positiv skrivning som gick igenom i resolutionen var ett par meningar om sexuella och reproduktiva rättigheter som Malin Björk arbetat hårt för att få med.

– Jag är glad att försöken att inskränka kvinnors och transpersoners rättigheter i Polen och Ungern fördömdes. Coronakrisen får inte användas till att slå ner på dessa livsviktiga områden, säger Malin Björk.

De två lagförslagen om abortförbud och att förbjuda sexualundervisning gick inte vidare i det polska parlamentet utan skickades igår vidare till det ansvariga utskottet. Det är en seger för alla som kämpat mot förslagen.

Malin Björk är lättad över beskedet, som innebär att förslagen åtminstone tillfälligt stoppas.

– De högerkonservativa ville använda sig av coronakrisen för att driva igenom ytterligare attacker på kvinnors rättigheter. Men de lyckades inte den här gången, tack vare både internationellt och nationellt tryck. Nu går förslagen inte vidare utan skickas till ett utskott. Det ger oss mer tid att fortsätta mobilsera mot lagförslagen, säger hon.