Idag presenterade EU-kommissionen sitt förslag till återhämtningsplan för att mildra de ekonomiska smällarna av coronakrisen. Malin Björk är skeptisk till att låta så mycket av insatserna handla om slussa pengar via EU:s budget. Hon ser hellre andra sätt att hjälpa coronadrabbade länder.

– Det är självklart att vi måste ha solidaritet mellan länderna, men lösningen kan inte vara att slussa pengar via en ökande EU-budget och ge EU-kommissionen oerhört mycket makt. Vi i Vänsterpartiet vill hellre se andra åtgärder, som skuldavskrivning för de länder som drabbades hårdast av eurokrisen och som idag drabbats hårdast av coronakrisen, säger Malin Björk och förklarar:

– I det här förslaget binds stora summor pengar upp i EU:s budget, både som lån och bidrag till EU:s medlemsländer. Men det innebär också att dessa länder kommer hållas i bojor med fortsatta krav på åtstramningspolitik. Det kan vi i Vänsterpartiet inte acceptera. Tvärtom är det viktigt att stödja alla initiativ för att ändra på EU:s regler som hindrar medlemsländer från att göra stora offentliga investeringar.

– Istället för påtvingad åtstramningspolitik kräver vi att alla EU-pengar villkoras med krav på att länderna respekterar demokrati och rättsstat. Länder som Ungern och Polen ska inte få använda coronapengar till att ytterligare nedmontera demokratin,  säger Malin Björk.

Hon välkomnar att kommissionen har en ambition om att skapa en klimatvänlig återhämtningsplan.

– Det är bra att kommissionen säger att man vill göra en grön återhämtningsplan och bekräftar behovet av att satsa på klimatomställning, men vi i vänstern vill se ännu tydligare garantier för att inga återhämtningspengar går till klimatskadliga verksamheter.

Istället för en fond på EU-nivå som villkoras med fortsatt åtstramningspolitik ser Vänsterpartiet hellre andra former av solidaritet mellan EU-länderna. Malin Björk ger några exempel:

– Man måste omprioritera i EU:s befintliga budget – frigör pengar från EU:s klimatskadliga jordbruksbudget och den människofientliga gränspolitiken, till exempel.

– För euroländer med stora statsskulder skulle det vara bättre att få sina skulder avskrivna istället för att binda upp sig för nya lån eller bidrag villkorade med EU:s nyliberala åtstramningspolitik.

– ECB kan också utöka sina köp av statsobligationer, och euroländerna som valt en gemensam valuta bör komma överens om ett system med euroobligationer, säger Malin Björk.

Uppdaterades: 28 maj 2020