Författare: chanar

För ett år sedan krävde EU-parlamentet tuffa tag mot sexuella trakasserier. Idag har kraven ännu inte genomförts. Oacceptabelt, tycker Malin Björk.

”Inga av de som bidragit med sina vittnesmål till vår blogg har känt sig bekväma med att vända sig till de instanser som redan finns i parlamentet. Det visar att vårt nuvarande system inte fungerar.”

Idag röstade EU-parlamentet för att EU ska stödja bindande FN-regler för att internationella storföretag ska respektera mänskliga rättigheter i alla länder de är verksamma i.

Malin Björk var en av EU-parlamentarikerna som röstade ja till resolutionen som kräver att EU i förhandlingarna i FN ska ge sitt fulla stöd till att införa ett bindande fördrag för att hindra att arbetare i fattiga länder utnyttjas av internationella storföretag.

– Vi har idag ett fullständigt ohållbart system där såväl naturtillgångar som människor i fattiga länder utnyttjas helt ostraffat av de stora, multinationella företagen. Då är det minsta en kan begära av EU att se till att det finns regler på plats som kan ställa dessa företag till svars för brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Malin Björk.

Men EU-parlamentet arbetar i motvind. Hittills har EU-kommissionen, som får sitt förhandlingsmandat av EU:s medlemsländer, motverkat alla försök att införa juridiskt bindande regler.

– Det är skamligt men tyvärr inte förvånande att EU gång på gång visar att storföretagens vinster går för före mänskliga rättigheter, konstaterar Malin Björk.

Resolutionen gick igenom med de jämna siffrorna 301 ja-röster mot 281 nej-röster. 17 avstod.

För första gången erkänner EU-parlamentet Israels ockupation av palestinska områden. Ett symboliskt viktig steg, säger Malin Björk.

Igår antog Europaparlamentet en resolution som fördömer Israels hot att riva beduinbyn Khan al-Ahmar, och tvångsförflytta dess invånare.

”Tvångsförflyttningar av invånare på ett ockuperat område av andra skäl än befolkningens säkerhet eller tvingande militära skäl är förbjudna enligt den fjärde Genèvekonventionen och utgör ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt,” står det i resolutionen. Enligt internationella brottmålsdomstolen är ett brott mot fjärde Genèvekonventionen en krigsförbrytelse.

– Jag ställde mig inte bakom det förslag som idag röstades igenom. Jag ville se en text som garanterar ett öppet internet, som värnar integriteten och samtidigt ersätter upphovsrättshavarna. Det förslag som gick igenom äventyrar den personliga integriteten och kommer inte lösa de problem det påstås lösas. Högerns rapportör Axel Voss borde ha tagit till sig parlamentets tydliga signal i juli och gjort en riktig bearbetning av förslaget. Detta var ett hafsverk, säger Malin Björk och specificerar sitt nej:

– De mer balanserade förslagen om de omtalade artiklarna 11 och 13 röstades tyvärr ner. Detta kommer gynna de stora publicisthusen och nätjättarna. Förlorarna är de mindre aktörerna, konsumenter och vanliga internetanvändare, sammanfattar hon.

Här kan du läsa mer om hur Malin Björk resonerar om förslaget:
Det är oacceptabelt att storföretag som Youtube kan undgå att betala de upphovsmän vars verk drar in annonsintäkter till företagen. Vänsterpartiet har gång på gång krävt att stora multinationella företag som har som affärsidé att göra stora vinster på att undvika att betala skatt, rimliga löner och rättvisa ersättningar till bland annat upphovsrättsinnehavare måste bidra mer. Detta vill Vänsterpartiet reglera och ett bra sätt att få till stånd detta är att öka incitamentet för företagen att sluta avtal med upphovsrättshavare och deras organisationer. En sådan reglering får emellertid inte gå onödigt mycket ut över internetanvändares integritet och vi lagstiftare måste alltid se till att otydliga lagförslag som riskerar inskränka användare inte passerar parlamentet.

Inte avgjort ännu
Förslaget som lades fram av högerrapportören Axel Voss är resultatet av ett dåligt lagstiftningsarbete, något som märktes i juli när parlamentet skickade tillbaka förslaget till sitt utskott. När förslaget återkom, med endast ytliga förändringar, hade det lagts över två hundra ändringsförslag på det. Även det är ett tecken på att rapportören fortfarande inte gjort sitt jobb. Tyvärr röstades det igenom ändå och kommer nu gå vidare till förhandlingar mellan EU:s institutioner. Lagförslaget är alltså inte färdigbehandlad än.

Förslagets två kanske mest kontroversiella artiklar, 11 och 13, riskerar medföra stora problem om de införs.

Artikel 11 som har kallats länkavgift, inför en ny slags rätt, en närliggande rätt, som gör att publicister får rätt att teckna licensavtal för det som läggs upp på deras hemsidor. Detta trots att de redan idag kan få denna rätt genom att skriva in det i sina avtal med de som har upphovsrätten. Artikel elva har också testats och misslyckats i såväl Tyskland och Spanien.

Artikel 13, det så kallade upphovsrättsfiltret, inför ett ansvar för vissa hemsidor att se till att inget upphovsrättsskyddat material finns på dem. Detta låter rimligt vid första anblick men leder så som det utformats i praktiken till att företagen tvingas vidta allt för omfattande och integritetsinskränkande åtgärder. Att den tekniska möjligheten att övervaka allt som laddas upp på exempelvis Youtube finns, innebär inte att det är en bra lösning. Förslaget löser alltså inte de problem det ska lösa, och riskerar även internetsäkerheten för dess användare.

Hård lobbyism
Diskussionen kring detta förslag har från första stund präglats av enorm lobbyverksamhet. Vi parlamentariker har överösts av tusentals mail från väljare, organisationer och företag. En rad forskare har uttalat sig och branschorganisationer har hört av sig. Det är självklart positivt att intresserade parter hör av sig, och gällande ett lagförslag som kan ha stor påverkan på hur delar av internet används finns det självklart många intressenter.

Det som inte är lika bra är att det från båda sidor av detta lagförslag spridits mycket felaktig eller osakligt vinklad information. Det har från motståndarsidan bland annat påståtts att förslaget skulle innebära att all länkning skulle beskattas. Detta stämmer inte. De parter som vill att förslaget ska gå igenom har hävdat att igenkänningsteknik inte har några problem över huvud taget och att allt motstånd mot förslaget egentligen är orkestrerat och finansierat av de stora tech-bolagen, en guilt by association-argumentation som är omöjlig att frigöra sig från. Hur bevisar någon att de inte är orkestrerade av en tredje part? Det råder inget tvivel om att stora bolag har finansierat lobbyorganisationer för att lobba emot förslaget och att en del av denna lobbyverksamhet har skett i andra organisationers namn. Men det är också sant att en rad fristående forskare, medborgare och organisationer satt sig in i förslaget och kritiserat de risker förslaget medför. Dessa kan inte avfärdas som köpta av storbolagen utan har lyft verkliga och allvarliga problem med förslaget.

Det fanns en rad ändringsförslag som på ett bättre sätt hade tillvaratagit upphovsrättsinnehavarnas intressen samtidigt som de skulle ha skyddat integriteten för internetanvändarna. Tyvärr röstades dessa förslag ned.

För även om techbolagen tjänar mest på att bibehålla dagens funktionssätt finns det också pengar att tjäna på igenkänningstekniken. Utvecklandet och försäljandet av innehållsfilter är nämligen en kraftigt växande marknad och något som de kommer tjäna mycket pengar på att sälja till andra. Att installera och bygga ut den här tekniken, som idag är tänkt att se till att upphovsrättskyddat material inte finns men som i framtiden skulle kunna användas för att censurera internet kraftigt medför uppenbara risker. Det blir även ännu svårare för nya företag att etablera sig när de måste ta fram eller köpa in enormt dyra system för att kunna verka. De företag som vill värna integriteten kommer ha det ännu dyrare.

S och Fi röstade ja till förslaget
Det förslag som röstats igenom kommer innebära att de stora nätjättarna behöver betala mer än idag till upphovsrättsinnehavare, men hur mycket mer är fortfarande oklart och det innebär att nätintegriteten äventyras och att storföretagen stärker sin oligopolställning. Jag kommer fortsätta kämpa för ett internet som både respekterar den personliga integriteten och användares, medborgares och konsumenters rättigheter. Internet måste fortsätta vara en plattform för demokrati och aktivt medborgarskap, tyvärr kommer den möjligheten inskränkas om vi inte försöker ändra förslaget i nästa steg.

438 ledamöter röstade för förslaget, 226 mot och 29 lade ner sina röster. Alla 19 svenska ledamöter som var på plats nej till förslaget, utom Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ som röstade ja.

Idag utlyste edaren för EU-parlamentets högergrupp EPP, Manfred Weber, sin kandidatur till posten som ny ordförande för EU-kommissionen. Malin Björk är djupt kritisk.

– Jag tycker att valet av Weber som ”spitzenkandidat” är sällsynt omdömeslöst. För det första kan det ju innebära att ännu en kristdemokratisk, konservativ högerman ska leda EU-kommissionen i fem år. Men ännu allvarligare är att Weber så sent som i april gratulerade Ungerns auktoritära ledare Orbán till att han vann valet i Ungern.

– Jag tycker inte att någon som applåderar den fruktansvärda politiska utvecklingen i Ungern, med inskränkningar av de grundläggande demokratiska rättigheterna, mediefriheten och flyktingars rättigheter är i närheten av att vara lämplig att leda EU, säger Malin Björk.

– Det är helt obegripligt om den svenska högern skulle stödja Webers kandidatur. Men å andra sidan vill de ju eventuellt ta makten med hjälp av rasisterna i Sverige, så kanske är de ändå beredda att ställa sig bakom en spitzenkandidat som stöttar Orbán, säger Malin Björk.

I partigruppen EPP, som är EU-parlamentets största, ingår även svenska Moderaterna och Kristdemokraterna.

Joel  Nordström jobbar som politisk rådgivare och följer utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (förkortat LIBE på EU-språk) för Malin Björk i Bryssel.

Hur hamnade du här?
Jag sökte först en praktiktjänst för att följa utskottet för jämställdhetsfrågor, men fick inte tjänsten. Ett par månader senare blev jag uppring och tillfrågad om jag istället ville göra praktik med fokus på LIBE-utskottet. Och det ville jag ju. En vecka senare flyttade jag till Belgien. Snart går min praktiktjänst över till ett vanligt kontrakt på sex månader.

Hur ser dina arbetsuppgifter ut?
Jag följer arbetet i LIBE, utskottet som arbetar med mycket lagstiftning, inte minst inom flyktingpolitik. Jag går på möten, skriver underlag, läser på om politiska frågor och gör sammanfattningar och analyser av händelser och förslag. Malin hinner ju inte läsa allt och gå på alla möten så vi assistenter hjälper till och sorterar bland allt. Just nu håller jag på och jobbar med ett lagförslag som heter Rights and values program. Malin är ”skuggrapportör” för förslaget för vår partigrupp, GUE/NGL. Det innebär att hon ska bevaka och föra fram sina åsikter om ärendet för hela partigruppen.

Vad tycker du har varit konstigast hittills under din tid i EU-parlamentet?
Konstigast är den här inkluderingskulturen i det europeiska samarbetet som gör att alla partigrupper är med i processen i alla lagstiftningsärenden, även när en partigrupp är så liten att den nästan inte har någon politisk makt alls. I Sverige är det ju regeringen som lägger fram en proposition, medan det i EU är kommissionen som kommer med ett förslag som alla partigrupper sedan följer. I praktiken är det inte så stor skillnad, i båda fall är det majoriteten som bestämmer, men det verkar ju mer demokratiskt i EU än vad det faktiskt är. EU-parlamentets roll är ju att ge en demokratisk legitimitet till EU-projektet. Och ofta är legitimitet mer prioriterat här än vad verkligt inflytande är.

Vad gjorde du innan du kom hit?
Jag är född och bodde också i Malmö tills jag kom hit. Jag har pausat mina studier i juridik och sociologi i Lund. Jag har alltid varit intresserad av vänsterpolitik och  av politik och demokratiska processer mer generellt. Jag är uppväxt i en vänsterfamilj och det har aldrig funnits något alternativ till vänsterpolitik för min del, men jag blev inte partipolitiskt engagerad förrän 2015. Tidigare hade jag en del personliga tvivel om parlamentarism, men sedan tänkte jag att man måste iallafall kämpa. Och engagemanget har gett mycket tillbaka.

Hur är det att bo i Bryssel?
När jag får den frågan brukar jag svara att jag hatar EU men jag älskar att bo i Bryssel! Det är en skittrevlig stad, väldigt avslappnad och gemytlig. Kafékulturen som finns här passar mig perfekt. Ingen tittar snett på en om man tar en öl eller en kaffe och läser en bok.

Mer pengar till att bekämpa mäns våld mot kvinnor, främja kvinnors ekonomiska oberoende och säkerställa tillgången till lagliga och säkra aborter. Det är några av de feministiska förslag som Malin Björk lagt till EU:s budget för nästa år. Idag presenterar hon sitt förslag till yttrande i jämställdhetsutskottet.

– Follow the money, brukar man ju säga och det gäller även EU:s budget. Det är genom budgeten som EU tydligast visar vilka områden som ska prioriteras. Självklart tycker jag att det är vettigare att stärka kvinnors rättigheter än att till exempel ösa miljarder över ett militärt EU-samarbete som kommissionen och högern vill, säger Malin Björk.

Sverigedemokraterna vill att Sverige ska sluta ta emot kvotflyktingar. Som EU-parlamentets huvudförhandlare för lagförslaget om ett EU-gemensamt kvotflyktingsystem är Malin Björk minst sagt kritisk till Sverigedemokraternas förslag.

– Det här är symbolpolitik på en djupt cynisk nivå. Det rör sig för det första om oerhört få flyktingar. Idag handlar det ju om att Sverige under ett år ska ta emot 5 000 personer på flykt. För Sverigedemokraterna handlar det istället om att nu, när de flesta andra partier alltmer anpassat sig till deras repressiva politik, försöker hitta ett sätt att öka insatsen, att liksom buda ännu högre i grenen flyktingfientlighet. Hur illa det går kan vi se om vi tittar på utvecklingen i Danmark, säger Malin och fortsätter:

”EU kom överens om migrationspolitiken” står det i mediernas rubrikerna idag om EU-toppmötet. ”Kom överens om Fästning Europa-politiken” skulle det snarare stå, tycker Malin Björk.

– Den som läser rådets slutsatser inser att i stort sett alla EU-länder, inklusive den svenska regeringen, trampar i högerextrema politikers spår, som Orbán, Salvini och Francken.

– EU-ledarna inriktar sig bara på repressiva delar som ytterligare militariserade gränser, aktioner i tredje land, samarbete med förtryckaren Erdogan, och förvar. En av de värsta idéerna som lanseras nu är just att EU ska skapa slutna läger – både i EU och i tredje länder – för dem som räddas i Medelhavet, där flyktingar och migranter ska låsas in i väntan på en eventuell asylprövning. Vad som sedan ska hända med dessa människor – för det är människor av kött och blod vi pratar om – är oklart. Texten säger att de ska fördelas frivilligt mellan medlemsländer.

– När det kommer till frågan om hur ett delat ansvar för att ta emot flyktingar som kommer till EU ska se ut, har EU ledarna inte avancerat en millimeter! Anledningen är att de inte kan nå konsensus, men det finns inget egenvärde i konsensus om det innebär en anpassning till alltmer omänskliga lösningar! Det är sorgligt att se den svenska regeringen delta i dessa samtal utan någon ambition, utan någon plan. De leker dumt Följa John, känns det som. Men det är högerextrema extremer de trampar efter. Det är faktiskt helt orimligt.

– Vi i Vänsterpartiet vill istället se att en koalition av länder går vidare och beslutar om en fördelningsansvar för att ta emot flyktingar som kommer till EU. Sanktioner kan sedan riktas mot dem som inte vill vara med. Men det viktigaste är att snarast bryta igenom och upp den alltmer omänskliga politik som EU lägger fram, säger Malin Björk.

Ska du till Almedalen i år? Då får du inte missa Malin Björk!

Här är några tillfällen då du har chansen att se och höra henne:

Måndag 2 juli:

8.30-8.50
Kommenterar i Svenska Dagbladets program Mellan raderna, inför Jonas Sjöstedts tal klockan 19.

9-9.45
Deltar i Rädda Barnens samtal om EU:s migrationspolitik.

10-10.45
Deltar i Europahusets samtal om EU:s migrationspolitik med EU-parlamentarikerna Anna Hedh, Anna Maria Corazza Bildt och Bodil Valero.

11-11.30
Intervjuas av Aleksa Lundberg för Feministiskt Perspektiv.

18.30-19
Försnackar tillsammans med Anna Herdy (tidningen Flamman) i TV4 inför Jonas Sjöstedts tal kl. 19.

Tisdag 3 juli:

15-15.50
Deltar i RFSL:s partidebatt om hbtq-frågor.