Författare: chanar

(Malin Björk, EU-parlamentariker och Nooshi Dadgostar, partiledare. Foto: The Left)

Högerkonservativa krafter arbetar i flera EU-länder och i EU-parlamentet för att pressa tillbaka kvinnors rättigheter. Därför finns ett stort behov av vårt feministiska arbete i EU-parlamentet.

Vi arbetar framför allt med att påverka utan lagstiftning därför att vi anser att medlemsländerna i största möjliga mån ska behålla sitt självbestämmande. När det handlar om utmaningar som går över gränserna arbetar vi även för EU-lagstiftning.

EU-parlamentet domineras idag av högern. Många högerledamöter och högerextremister uttrycker direkt kvinnohat och hat mot hbtqi-personer och lägger kvinnoförtryckande lagförslag.

När parlamentet röstade om att förespråka (inte lagstifta) om säkra och tillgängliga aborter, sexualundervisning i skolan och tillgång till preventivmedel protesterade denna höger, understödd av konservativa katolska krafter. De lyckades stoppa ett viktigt betänkande.

Men våra exempel på framgång är fler. Med envist arbete flyttar vi på politikens tyngdpunkt.

Marianne Eriksson var EU-parlamentariker 1995-2004. Hon ställde sig 1997 upp i plenum och krävde att utnyttjandet av kvinnor i prostitution måste stoppas genom att sexköparen kriminaliseras. Hon möttes av gapskratt. Men sedan 2014 ställer sig EU-parlamentet bakom betänkanden som förordar den så kallade nordiska modellen, där det just är sexköparen som begår ett brott.

Eva-Britt Svensson var vår EU-parlamentariker 2004-2011. Hennes strategiska betänkande om våld mot kvinnor antogs 2011. Parlamentet röstade därmed för första gången för kravet på ett EU-direktiv för att bekämpa det könsbaserade våldet. EU-parlamentet har sedan under ett decennium fortsatt kräva sådan lagstiftning. Nu har EU-kommissionen äntligen utfäst sig att lägga fram ett förslag till direktiv mot könsbaserat våld i mars 2022.

Och här välkomnar vi att EU agerar. EU är rätt nivå för gränsöverskridande problem som vi behöver lösa gemensamt, som miljö och klimat. Det gäller också könsbaserat våld, som inte stannar vid gränserna. Fördraget ger EU rätt att införa minimiregler för hur vi bättre ska arbeta mot allvarliga problem och även brottslighet med gränsöverskridande inslag.

Svenssons betänkande är ett exempel på hur vårt arbete påverkar även när det inte stiftas lagar. Det blev en signal till kvinnor som lever i våldet: Det är ett brott som du utsätts for, det är kriminella handlingar som utförs mot dig, det är inte ditt fel att det händer, du har ingen skuld i det. Dessa signaler används sedan flitigt av alla som kämpar mot våldet – se här vad EU-parlamentet säger!

Mikael Gustafsson var EU-parlamentariker 2011-2014 och en föregångare när han genom sitt särskilda betänkande lyfte in ett feministiskt perspektiv i miljö- och klimatpolitiken.

Jag valdes till EU-parlamentariker 2014. Jag har fortsatt driva dessa frågor och är en av dem som leder arbetet i EU-parlamentet för att försvara aborträtten, SRHR och hbtqi-rättigheter.

2021 röstade EU-parlamentet för mitt betänkande som kräver att EU gör mer för att bekämpa våld mot kvinnor, EU-lagstiftning mot det könsbaserade våldet och satsningar på kvinnojourer, utbildning, kompetenshöjning i rättsväsendet, och som lyfter vikten av sexuella och reproduktiva rättigheter som aborträtten. Parlamentet slår också fast att även hbtqi-personer utsätts för könsbaserat våld.

Jämställdhet och kvinnors rättigheter är ett ständigt pågående arbete med återkommande utmaningar. I januari 2022 valde parlamentet till exempel EPPs kandidat Roberta Metsola till talman, en politiker som konsekvent har röstat mot abort. Högergruppen EPP brukar aldrig föreslå kandidater till talmansposten som står upp för aborträtten så det är inget nytt. Däremot är det nytt att det blev en debatt och stark kritik kring dessa delar av kandidatens politiska bakgrund.

I flera EU-länder har det de senaste åren lagts fram lagförslag som försämrar eller avser förbjuda aborträtten. Vänsterpartiet har varit mycket aktiva i solidaritet med kvinnornas kamp i dessa länder, till exempel Spanien och Polen.

Vi arbetar för rätten till abort, preventivmedel och andra sexuella och reproduktiva rättighetsfrågor (SRHR).

Vi står upp för hbtqi-personers rättigheter som också hotas av högerkonservativa krafter i flera EU länder. Sexismen och homofobin går hand i hand.

Vi vill stoppa alla former av våld mot kvinnor. Prostitution är en form av våld mot kvinnor och vi vill främja att den nordiska modellen för att stoppa prostitution används i fler länder. Irland, Frankrike, Norge, och Island har redan valt vår väg.

Vi vill stoppa åtstramningspolitiken som drabbar kvinnor och välfärden extra hårt. Alla kvinnor ska ha stärkta sociala och ekonomiska rättigheter. Vi vill förbättra kvinnors arbetsvillkor. Vi jobbar för rätt till säkra anställningar och heltid och för offentligt finansierad barnomsorg och äldreomsorg.

Vi arbetar för att en feministisk politik för klimaträttvisa.

Vi vill se en feministisk handelspolitik som främjar jämställdhet. Vi vill stärka rättigheterna för kvinnor på flykt och migrantkvinnor. Vi arbetar mot militarisering och krigshets.

Vi arbetar för ståndpunkten att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Det borde vara självklart.

Malin Björk (V), EU-parlamentariker

Mai Villadsen, Nooshi Dadgostar, Li Andersson på EU-parlamentet i Bryssel. (Foto: The Left)

The leaders of the Nordic left parties of the European parliament meeting in Brussels on March 2nd, 2022 strongly condemn Russia’s illegal invasion of the sovereign state of Ukraine, indiscriminate warfare and targeting of civilians.
The party leaders call for an immediate cessation of the invasion and all Russian military activity in Ukraine and for the EU to introduce tougher sanctions.

Political spokesperson Mai Villadsen (Red Green Alliance, Denmark), party chair Nooshi Dadgostar (Left Party, Sweden) and party chair, minister of education Li Andersson (Left Alliance, Finland) also discussed the wider security and humanitarian implications of Russia’s war against Ukraine.

– We must send a very clear and unwavering signal to Putin, by tightening the existing sanctions.The greatest victims of Russia’s destructive assault are the innocent civilians of Ukraine. We have to support them in their struggle, apply maximum pressure on Putin and wish for a quick end to this madness, Mai Villadsen said.

The attack on Ukraine has already had potentially far-reaching implications on the foreign and security policies of Europe, the EU, and many other countries.

– During the present crisis, Europe has shown greater unity than perhaps ever before. We must build on our common solidarity to defend human rights, democracy and equality. This includes supporting the democracy movements in Russia and Belarus, LI Andersson said.

– The crisis has also made visible our weaknesses. It is obvious that we need to strengthen our resilience and self-sustainability, including with regard to green energy. Putin should not be able to hold us hostage, Nooshi Dadgostar continued

Strengthening international law as well as democratic intergovernmental and transnational bodies is a shared goal for all Nordic countries.

The actions that we take and the structures that we create must work to de-escalate rather than escalate tensions, rely on diplomacy and mediation, and make our geopolitical environment safer. Facilitating arms control and disarmament, for example, is an often-overlooked area where a lot more action is needed, even its prospects in the near future seem limited due to Russia’s aggressions.

Following their meeting, the Nordic left party leaders agreed to:

· call on the EU to introduce tougher sanctions in order to target Putin’s oligarchs and to make sure that no Russian banks are excluded from the sanctions regime and stop import of Russian gas and oil to the EU;

· call on the EU to immediately engage in massive green investment in renewable energy in order to secure energy independence;

· call on the EU and its member states to support the anti-war movements protesting Putin’s invasion of Ukraine in Russia and in Belarus;

· call on all EU member states to treat all people fleeing Russia’s attack in Ukraine in a fair and humane manner, regardless of their nationality or ethnicity, and grant asylum if needed;

· demand that EU member states protect and grant asylum to Russians and Belarusians persecuted for speaking out against or protesting the war, as well as Russians and Belarusian deserters and conscientious objectors.

The party leader meeting was initially organised to discuss ways to strengthen cooperation amongst modern democratic left parties in the Nordics and the EU.

Idag röstade EU-parlamentet om en resolution som fördömer Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vänsterpartiets EU-parlamentariker anser att resolutionen innehåller viktiga skrivningar om att isolera Ryssland, sanktioner, och solidaritet med de som flyr.

– Tyvärr ställer sig resolutionen också fullständigt bakom en europeisk säkerhetsordning där NATO är det enda alternativet, säger Malin Björk. Det är inte en acceptabel ståndpunkt.

– Vänsterpartiets och mitt fördömande av Rysslands aggressionskrig är fullständigt, vår solidaritet med ett självständigt Ukraina är otvivelaktig. Det har jag visat i omröstning efter omröstning i EU-parlamentet. Den här EP-resolutionen innehåller viktiga skrivningar om att vi måste skärpa sanktionerna mot Ryssland, om att medlemsländer ska visa solidaritet med Ukraina, att vi ska göra oss oberoende av rysk gas och olja, och att vi på olika sätt ska isolera Putin. Allt detta står Vänsterpartiet bakom, och det har vi konsekvent visat i omröstningar både i EU-parlamentet och svenska riksdagen.

– Däremot kan jag inte ställa mig bakom skrivningarna om att hela Europas säkerhetsordning ska byggas kring NATO, och att EU och NATO i stort sett sammanflyter till en enhet. Resolutionen uppmanar till och med Sverige och Finland att gå med i NATO. Detta motsätter sig Vänsterpartiet å det starkaste.

– Vänsterpartiet anser att internationell säkerhet och relationer ska bygga på ett försvar av folkrätten, inte på militäralliansstrukturer. Mot denna bakgrund avstod jag i slutomröstningen. All solidaritet med Ukrainska folket.

Malin Björk (V), EU-parlamentariker

(Foto: Vladimir Yaitskiy Creative Commons)

Hela resolutionen finns här:
Europaparlamentets resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina

Malin Björk röstade ja till punkt 1, 2 och 3 som fördömer invasionen:

Malin röstade nej till punkt 24, 25 och 26 som rör NATO:

Malin lade ner sin röst i omröstningen om resolutionen som helhet.

Malin Björk (V), EU-parlamentariker, talar i parlamentets plenum 16 februari 2022. EU-domstolen har beslutat att avvisa Ungerns och Polens talan mot reglerna som gör det möjligt att stoppa EU-bidrag till medlemsländer som bryter mot rättstatsprincipen.

EU-parlamentet diskuterar idag prioriteterna inför att EU ska delta i FN:s Kvinnokommissions möte i mars 2022. Mötets tema är jämställdhet, kvinnor och klimat. Malin Björk kommenterar:

– Kvinnor och jämställdhet utesluts ofta när vi pratar om klimat och omställning. Det är illa för oss alla, inte minst eftersom kvinnor är bättre för klimatet.

– Kvinnor förstör miljö och klimat mindre. Vi är mer ambitiösa när det gäller klimatpolitikens mål och har bättre koll på vad som krävs för att omställningen ska leverera för människor. Inte för att det sitter i kvinnors DNA, utan eftersom kvinnor satts att ta mer ansvar för omsorg om människor, familjer, och barn. Därför måste kvinnor vara med när besluten fattas om prioriteringar och vilka lösningar som ska användas.

(Foto: GreenForce StaffingUnsplash)

EU-domstolen beslutade idag att avvisa Ungerns och Polens talan mot villkorlighetsreglerna, som ska skydda EU:s budget. Reglerna gör det möjligt att stoppa EU-bidrag till medlemsländer som bryter mot rättstatsprincipen.

Malin Björk (V), EU-parlamentariker, kommenterar:

– Det är ett välkommet beslut. EU måste ha ett verktyg för att stoppa bidrag till medlemsländer som inte följer principerna för rättsstat och demokrati, säger Malin Björk.

– Jag hoppas beslutet uppmuntrar Polen och Ungern att gå tillbaka mot rättssäkerhet och demokrati. Vi måste återupprätta domstolarnas oberoende, mediefrihet och respektera grundläggande mänskliga rättigheter i Europa år 2022. Det kommer förhoppningsvis också att innebära att övergreppen mot flyktingar, hbtqi personer, hjälporganisationer och journalister upphör.

Domstolens pressmeddelande: https://curia.europa.eu/jcms/jcms/Jo2_7052/sv/

Tal av Malin Björk (V), EU-parlamentariker, i plenum 20 januari 2022

(Foto: The Left)

Årets första plenumssammanträde valde EU-parlamentet en kvinna till talman för första gången på 20 år. Det är bra såklart. Välkommen Roberta Metsola! Mindre bra är att hon agerat som en abortmotståndare i linje med sitt maltesiska Nationalistparti.

Valet av Metsola ingick i en uppgörelse mellan de kristdemokratiska, socialdemokratiska och liberala partigrupperna. S, L, C, M och KD i dessa grupper röstade således för en talman som motarbetat aborträttigheter under hela sin tid som ledamot. Så lågt i kurs står kvinnors rättigheter när kohandeln ska ros i hamn. Vilka signaler sänder det till miljoner kvinnor i Europa och globalt som kämpar för grundläggande rättigheter? Till kvinnorna i Polen som trots myndigheternas hot och trakasserier går ut på gatorna för rätten till frihet, hälsa och liv? Att Europaparlamentet, med stöd av socialdemokrater och liberaler, valt en talman som röstar kvinnofientligt när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bådar inte gott.

Kandidater från den Kristdemokratiska partigruppen har visserligen sällan stått upp för kvinnors rättigheter. Det nya är att det uppstår en debatt, inte så mycket i Sverige tyvärr, men i Europa och särskilt i EU:s ordförandeland Frankrike, där jag deltog i en lång TV-intervju. Det är välkommet!

Kanske uppmärksammas talmannens abortmotstånd mer denna gång därför att hon själv är kvinna. Viktigt är det i alla fall att frågan debatteras. Men vi förväntar oss mer.

Särskilt de av oss som har kämpat tillsammans med aktivister utanför de parlamentariska församlingarna för att se till att EU-parlamentet står upp för kvinnors rättigheter. För vår rätt att bestämma över våra kroppar. För rätten till vår egen sexualitet, att fritt bestämma om och när vi vill ha barn, att ha tillgång till reproduktiv hälsovård och abortvård – och det oavsett vår inkomst.

Aborträtten handlar om så mycket mer än abort. Förnekandet av sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive abortvård, är det ultimata kvinnoförtrycket. Abortförbud är att lägga alla kvinnor i bojor. Plötsligt måste vi hela tiden träda försiktigt. En är inte fri. Och i värsta fall riskerar vi förstörd hälsa och död.

Och vi har lyckats med att EU-parlamentet står upp med kvinnorna. Under mitt första år som EU-parlamentariker grundade jag nätverket All of Us, ett partiöverskridande nätverk av EU-parlamentariker som i samarbete med aktivister och olika civilsamhällesorganisationer på olika sätt står upp för SRHR och rätten till abort. Vi har tillsammans med andra sett till att Europaparlamentet tagit ställning för att abort bör avkriminaliseras och att medlemsstaterna bör ”säkerställa allmän tillgång till säkra och lagliga aborter och respekt för rätten till frihet, personlig integritet och bästa möjliga hälso- och sjukvård”.

Detta är extra viktiga positioner att försvara när konservativa krafter flyttar fram kvinnofientliga positioner även i Europa. I Polen och Malta råder abortförbud. I Polen har förbudet nu skördat sitt andra dödsoffer.

Vi kommer fortsätta att kämpa tillsammans med miljontals kvinnor – i Polen, Malta, Sydamerika och hela världen – för att säkerställa att vi hävdar kvinnors fulla rättigheter som medborgare. Vi kommer fortsätta att göra motstånd mot länder som försöker attackera SRHR – vare sig det är aborträtt, sexualundervisning eller HBTQI-rättigheter.

Som talman måste Roberta Metsola försvara majoritetens ställningstaganden. Vi kommer att insistera på att hon gör det. Vi tänker hålla henne på rätt sida om vad som är värdigt år 2022.

Krönika i Feministiskt perspektiv av Malin Björk (V) EU-parlamentariker

EU-Kommissionen la idag fram preciserade förslag till taxonomi, alltså vilka investeringar som ska anses gröna och hållbara. Malin Björk (V) EU-parlamentariker, kommenterar:

– Kommissionen tycker att fossil gas och kärnkraft ska anses gröna, säger Malin Björk. De talar tvärtomspråk och de gör taxonomin oanvändbar.

– Kärnkraften innebär naturförstörande uranbrytning, riskfylld hantering och en olöst avfallsproblematik. Och fossil gas är självklart inte klimatmässigt hållbar. Detta är uppochnervända världen, säger Malin Björk.

Vänsterpartiet har i EU-parlamentet och i riksdagen arbetat för ett mer ambitiöst regelverk för investeringar, som styr oss bort från fossilberoendet och inte heller låser in oss i den ohållbara kärnkraften. Tillsammans med EU-parlamentets Vänstergrupp arbetar Vänsterpartiet för att stoppa förslaget. Parlamentet har fyra månader på sig att agera och det krävs en enkel majoritet för att stoppa EU-kommissionens förslag.

Socialdemokraterna kan inte med trovärdighet peka på att andra länder ska fasa ut äggindustrins burar när vi i Sverige själva tillåter att omkring 500 000 hönor hålls i burar.

Vänsterpartiet anser att Sverige kan och bör sätta ett datum för när samtliga hönor ska vara frigående. På så sätt kan vi med trovärdighet ställa oss bakom kravet att alla burar ska förbjudas i hela EU.

En höna kan aldrig leva ett värdigt liv i en bur. Det vet vi. Hela 86 procent av alla svenskar anser att burar för hönor borde vara förbjudna (Novus 2019). Trots att frågan engagerar så många och trots att debatten pågår år efter år så saknas politiska beslut för att förbättra hönornas situation.

I EU däremot har frågan vaknat. Tack vare ett stort folkligt engagemang genom medborgarinitiativet End the Cage Age, som vi i Vänsterpartiet har stöttat, kan burarna inom livsmedelsindustrin i hela EU nu vara på väg att förbjudas. Om End the Cage Age blir verklighet så innebär det förbud mot bland annat fixering av suggor, ensamhållning av kalvar och burhållning av hönor. Det vill säga ett stort steg för att förbättra djurvälfärden i hela EU. Mycket är dock fortfarande oklart och det är troligt att det kommer ta många år innan burförbudet på EU-nivå blir en realitet.

Det är positivt att Sverige ger sitt stöd till End the Cage Age genom en skrivelse till kommissionen tillsammans med regeringsföreträdare från Nederländerna, Tyskland, Danmark och Belgien. I sin skrivelse lyfter länderna tillsammans att End the Cage Age är ett bra tillfälle att ta ett större omtag i djurskyddslagstiftningen på EU-nivå. Det är väldigt bra och viktigt. Samtidigt är det märkligt att regeringen är nöjd med att Sverige som enda land i denna konstellation inte har ett förbud eller ens diskuterar att förbjuda burhållning av hönor nationellt. Det är inte acceptabelt att se mellan fingrarna när burarna finns på hemmaplan. Vänsterpartiet menar att Sverige måste våga ta ställning för bättre djurvälfärd i Sverige och inte enbart gå de stora äggfabrikernas ägare till mötes.

Politik handlar om att vilja att förändra. Det duger inte att säga att förändringen ska ske någon annanstans och uppmana andra länder att agera när vi själva låter bli. Burar för hönor är förbjudna bland annat i Tyskland, Österrike, Schweiz och i flera delstater i USA, bland annat Kalifornien. Vi Vänsterpartiet menar att Sverige borde ha kommit minst lika långt i vårt djurskyddsarbete. Det är dags att förbjuda burarna.

(Foto: Aditya Tma Unsplash)

Elin Segerlind, djurpolitiskt ansvarig (V)

Malin Björk, EU-parlamentariker (V)