Modernt och rättvist statligt stöd till den gröna omställningen
Titel: Modernt och rättvist statligt stöd till den gröna omställningen – reformering av EUs statsstödsreform
Rapportförfattare: Jens Holm.
Läs hela rapporten här!
Sammanfattning av rapporten
För att kunna genomföra en rättvis och effektiv klimatomställning krävs ett kraftfullt och samordnat politiskt agerande på alla nivåer. Därutöver behövs stora volymer kapital för att investera oss ut ur dagens fossilbaserade samhälle. Men medlemsstater och företag som vill bidra till klimatomställningen begränsas idag av EU:s fördragsfästa förbud mot statligt stöd. Svenska aktörer upplever EU:s statsstödsregler som svårbegripliga och att förseningarna som orsakas av det är många och långa.
I Sverige råder en ”absolut brist på kompetens i statsstödsfrågor”, enligt en ny statlig utredning. Vill en aktör få besked om en åtgärd är godkänd utifrån EU:s statsstödsregler finns endast ett sätt att göra det på i Sverige; att be Klimat- och näringsdepartementet att fråga EU-kommissionen. Om departementet väljer att inte göra det stoppas frågan helt. EU:s ledning är väl medveten om att statsstödsförbudet kan försvåra för nödvändiga reformer. Därför har statsstödsregler gång efter annan justerats ad hocmässigt de senaste 20 åren. De tillfälliga undantag från statsstödsförbudet som EU beslutat om, särskilt det tillfälliga kris- och omställningsramverket (TCTF), nya grundundantagsförordningen (GBER) och de reformerade miljöriktlinjerna (CEEAG) har varit långt från perfekta, men de har möjliggjort stora offentliga och privata investeringar i den gröna omställningen. De beviljade statsstöden inom miljö- och klimatområdet har på kort tid trefaldigats tack vare dessa tillfälliga statsstödsundantag. Men åtgärderna är av tillfällig karaktär och löper ut de kommande åren.
Idag kommer merparten av de strategiska komponenterna och färdiga produkterna som behövs till klimatomställningen från Kina. Närmare 80 procent av världens solpaneler, 80 procent av batterierna och mer än hälften av världens vindkraftsteknologi är tillverkade i Kina. Det är varken socialt eller ekologiskt hållbart att basera en så stor del av klimatomställningen på import av billiga produkter från Kina. Kina är världens största diktatur, där fria fackföreningar, press och demokratiska val är förbjudna. Utsläppen från de fossilberoende kinesiska industrierna är generellt sett mycket högre än i Europa och den samlade miljöhänsynen är avsevärt mycket sämre. Därutöver är alla kinesiska företag, inklusive de som agerar i Europa, genom lag ålagda att samarbeta med statsmakten. Säkerhetshotet i detta går inte att överskatta.
EU har länge hållit fast vid en frihandelsdoktrin som inneburit att man passivt tittat på när industri efter industri flyttats till Kina, i synnerhet framtidsindustrierna för grön omställning. Det måste vara varje progressiv politikers uppgift att sätta stopp för denna dränering.
EU-kommissionär med ansvar för den gröna omställningen, Teresa Ribera Rodríguez, har fått till uppdrag att inom 100 dagar presentera den rena industrigiven – Clean Industrial Deal – som ska främja förnybar energi och grön industriomställning, inklusive en reform av EU:s statsstödsregler i linje med EU:s klimatmål. Rätt formulerat kan detta både bidra till att bryta beroendet av Kina och accelerera klimatomställningen i hela Europa. Med den här rapporten vill Vänsterpartiet i EU visa att det går att lära av de positiva exempel som de tillfälliga undantagen från EU:s statsstödsförbud har medfört, men också vikten av att kritiskt granska de dysfunktionella element som fortfarande finns kvar. Det är inte rimligt att medlemsstater ska begränsas i sina omställningsambitioner eller att offentliga tjänster ska hållas tillbaka med hänvisning till EU:s statsstödsregler.
För att ställa om Sverige och EU och för att målen inom EUs gröna giv arbetar Vänsterpartiet i EU för nedanstående reformer.
1. En fördragsförändring där EU:s statsstödsförbud tas bort ur fördraget och ersätts med ett direktiv om rättvis konkurrens på EU:s inre marknad.
2. Förlänga och förbättra de tillfälliga undantagen av statsstödsregelverket till minst två EU-mandatperioder (till 2034) för att underlätta den gröna omställningen med särskilt fokus på förlängning och förbättring av Tillfälliga kris- och omställningsramverket, TCTF, grundundantagsförordningen, GBER, och klimat-, miljö- och energiriktlinjerna, CEEAG. Överväg högre trösklar för statsstöd och enklare godkännandeprocesser.
3. Alla andra statsstödsriktlinjer ses över utifrån samma målsättning som ovan. Riktlinjerna om stöd till flygplatser och flygbolag måste ändras mot flyg- och utsläppsminskningar.
4. Införa motkrav till mottagarna av stöd avseende miljöhänsyn, sociala villkor och ekonomisk redlighet.
5. Principen om förorenaren betalar måste få ett tydligt genomslag i allt statsstöd med syfte att fasa ut de miljöskadliga subventionerna.
6. Förenkla processer kring statsstöd i medlemsstaterna. Kommuner och regioner ska kunna ha direktkontakt med EU-kommissionen för att få underhandsinformation i statsstödsfrågor. Kommissionen måste hålla på tidsgränsen två månader för godkännande av ansökningar.
7. Samhällstjänster som hyror, tågresor, elpriser och andra samhällstjänster ska kunna erbjudas till självkostnadspris genom ett generellt undantag i GBER och i SGEI Services of General Economic Interest.
8. Alla krav på att offentlig sektor måste efterlikna marknaden ska slopas. Det innebär exempelvis att allmännyttiga bostadsbolag inte ska behöva följa privata bolags hyressättning.
9. Offentligt ägda bolag som agerar inom ett sammanhang som i första hand är lokalt; kraftvärmeverk, hamnar, tågbolag, kommunala vatten- och avloppsbolag, kommunala parkeringsbolag etc ska vara undantagna från statsstödsförbudet så länge de agerar inom sitt uppdragsområde.
Offentligt ägda bolag ska tillåtas korsfinansiera sin verksamhet.