Vänsterpartiet i EU-parlamentet

Vänsterpartiet i EU – vilka är vi? Del 1: Berit Dahlström

Berit Dahlström jobbar som samordnare på Malin Björks kansli i Bryssel.
Beskriv ditt jobb!
– Jag försöker samordna mellan teamet här i Bryssel och Vänsterpartiet i Sverige. Men framför allt delegerar och fördelar jag arbetet mellan oss här på kontoret. Jag har fått det stora förtroendet att följa Malins almanacka och mejl. Jag är väl lite av en ”queen of fucking everything” om man får säga så. Jag fördjupar mig sällan utan försöker ha överblicken. Det gillar jag. Jag har svårt att nörda ner mig i något. En stor del av arbetet är administration av personal och ekonomi. Sedan har jag också ansvar för alla besöksgrupper. Men min största arbetsuppgift är att ha koll på Malins mejl, kalender och planering och fördela jobb till andra.

Du har ju varit här i tolv år. Har ditt jobb förändrats mycket under den tiden?
– När jag började hade Vänsterpartiet två ledamöter i EU-parlamentet. Då hade vi större täckning av utskotten. Så rent arbetsmässigt är det stressigare nu, eftersom vi har samma krav på att täcka alla frågor som vi röstar om. Men samtidigt har samarbetet med Vänsterpartiets riksdagsgrupp och partistyrelse blivit bättre med åren. Dessutom hjälper vi varandra i NGL-gruppen (de partier i vänstergruppen GUE/NGL som står Vänsterpartiet ideologiskt närmast). Annars har det politiska landskapet förändrats. Det har blivit mer konservativt och höger. Det är svårare att driva och få igenom vänsterpolitik, både ur feministisk, socialistisk och grön synvinkel. Men en annan sak som blivit bättre är att vi successivt och systematiskt knutit kontakter med rörelser utanför parlamentet. Det har varit en medveten strategi att få en balans mellan utskottsarbetet och det utomparlamentariska arbetet. Annars kan man drunkna i allt arbete i utskotten, göra ändringsförslag till alla betänkanden och så. Vi ser parlamentet som en plattform till mycket mer än bara utskottsarbetet.

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det är att jag aldrig har tråkigt. Jag trivs när det är full rulle. Jag gillar att fixa, jag är en problemlösare. Jag gick ju också med i Kommunistisk ungdom i samband med Vietnamkriget, så internationell solidaritet var min ingång i politiken. Här finns en sådan möjlighet att träffa folk från hela världen och få distans till sig själv. Det är nog det som är det roligaste. Och så är vi ju i händelsernas centrum, iallafall i EU-parlamentsvärlden. Nästan allra roligast är när vi är i Strasbourg. Inte att vi är i Strasbourg, det är åt helvete, men verksamheten där; det stora mediepådraget, det höga tempot, de snabba rycken. I riksdagen vet man i princip hur omröstningarna kommer att gå utifrån hur det gick i utskotten, men här kan det bli olika kompromisser och allianser som ändrar resultatet in i det sista. Det är spännande.

Vad är det sämsta med jobbet?
– Det är att vi inte har kapacitet att bevaka och driva alla Vänsterpartiets frågor, att vi måste tacka nej till viktiga frågor och NGO:s som vill göra bra saker. Det är lite surt eftersom vi har de ekonomiska men inte de personella resurserna. Det finns alldeles för mycket att göra där ute!

Har du något bästa minne under dina år här?
– Ja, det handlar om att trägen vinner. Det var när Eva-Britt Svensson drev frågan om våld mot kvinnor och vi fick igenom ett väldigt bra betänkande i parlamentet. Det var ett helt paket om att det bland annat ska finnas offentligt finansierade kvinnojourer. Det var stort. Sedan blev det ju inte mycket av åtgärderna som föreslogs, men vi gjorde iallafall vad vi kunde härifrån och lyckades.

Hur är det att bo Bryssel?
– Skitkul! Det är så internationellt. Bara i stadsdelen eller kommunen Ixelles där jag bor finns över 127 nationaliteter. Även om det finns mycket fattigdom och social misär i Bryssel så är det en otroligt levande och jättespännande stad. Speciellt kulturlivet är jävligt bra. Nu är jag i och för sig från Östersund, men jag känner mig fortfarande begeistrad över stan, tolv år efter att jag flyttat hit.

Berätta lite om dig själv!
– Jag är uppvuxen i Vemhån och flyttade till Sveg, ”the capital of Härjedalen”, när jag var tio. Sedan läste jag social linje på gymnasiet i Östersund. Efter det flyttade jag till Motala och lödde ihop tv-apparater och annat på Luxor-fabriken. Det gillade jag inte, så jag utbildade mig till sjuksköterska för att kunna flytta tillbaka till Norrland. Men efter att jag vägrat att ansvara för att ge patienter elchocker sa jag upp mig och utbildade mig till systemvetare istället. Det var väl inte riktigt min grej så jag sa upp mig för att åka och volontärjobba som sjuksköterska i Bolivia istället. Men så dök det här jobbet upp istället. Parallellt med det här har jag också varit fritidspolitiker under största delen av mitt liv. Ett par år var jag också kommunalråd i Östersund. Och så var jag gift i trettio år, har två söner och ett barnbarn.

”Att Ceta hafsas igenom är ett demokratiproblem”

Idag röstade Europarlamentets internationella handelsutskott idag ja till Ceta, handelsavtalet mellan EU och Canada. Även om Malin Björk är besviken över utslaget är hon framför allt kritisk till parlamentets bristande beslutsprocess kring avtalet.
– Resultatet i utskottet var väntat. Det jag vänder mig mest emot just nu är att inte fler utskott får säga sin mening om Ceta, med tanke på hur omfattande avtalet är. Att avtalet hafsas igenom på det här sättet är ett allvarligt demokratiproblem, säger Malin Björk.
Hon får medhåll från ledamöter i flera partigrupper. I ett brev till handelskommissonär Cecilia Malmström påpekar utskottets socialdemokratiska skuggrapportör Sorin Moisa på de många oklarheter som finns i avtalet. Finska ledamoten Heidi Hautala från gröna gruppen skriver i ett brev till sina utskottskollegor att den planerade ratificeringen av avtalet måste skjutas upp i fem månader om parlamentet ska hinna utvärdera Cetas konsekvenser.
Hela EU-parlamentet väntas rösta om Ceta den 15 februari. Då besöker också Canadas premiärminister Justin Trudeau parlamentet i Strasbourg, där omröstningen sker. Därefter ska EU-ländernas 38 nationella och regionala parlament också säga sitt om avtalet.

Valet av Tajani visar att makt går före mänskliga rättigheter

Efter uppgörelsen mellan EU-parlamentets högerkonservativa grupp EPP och högerliberala gruppen ALDE valdes den italienska EPP-kandidaten Antonio Tajani till parlamentets nya talman idag. För Malin Björk är resultatet är en besvikelse men inte en överraskning.

Antonio TAJANI – 8th Parliamentary term

– Jag är väldigt besviken över överenskommelsen mellan liberalernas Verhofstadt och Tajani. Den innehåller en tydlig signal om att makt och nyliberal ekonomisk portlak går före mänskliga rättigheter och en human flyktingpolitik. Att fortsätta kalla sig liberal efter en sådan överenskommelse är en motsägelse i sig själv. Men när det gäller spel om maktpositioner visar de politiska grupperna sina riktiga ansikten.

– Man ska komma ihåg att Tajani är en sällsynt dålig kandidat. Han var inblandad i den så kallade Dieselgate-skandalen, han är en homofob abortmotståndare och han är Berlusconis tidigare hantlangare. Tyvärr verkar det som att hans bakgrund inte hindrade de svenska liberalerna att rösta på honom.

– Det som är positivt är iallafall att vi haft en debatt och diskussion mellan de olika grupperna om riktig politik, och vi ser en tydligare höger-vänster dimension i parlamentet, med konfliktlinjer som är tydliga för medborgarna. Det finns å ena sidan en högerhöger-koalition som vill driva ytterligare privatisering och åtstramningspolitik, bygga fort Europa, och å andra sidan partigrupper som vill försöka forma progressiva majoriteter.

Malin röstade i första och andra valomgången på vänstergruppens kandidat Eleonora Forenza, en feminist från Italien som representerar den generation och rörelser som i Genoa demonstrerade och krävde ett annat Europa.

– För mig var det oerhört viktigt att lägga min röst på en stark feminist som tydligt står upp för ett annat Europa, mot åtstramningspolitiken och för en human flyktingpolitik.

I den fjärde omgången, då bara två kandidater kvarstod, röstade Malin på S-kandidaten Pittella som lovat bryta den destruktiva storkoalition han varit en del av i flera år.

Malin Björk hoppas på feministisk talman

När EU-parlamentet idag väljer en ny talman tänker Malin Björk rösta på den italienska vänsterfeministen Eleonora Forenza. Iallafall i den första valomgången.

Idag väljer parlamentet en ny talman. Under flera mandatperioder har valet varit en uppgörelse mellan de två största partigrupperna, konservativa EPP och socialdemokratiska S&D-gruppen. Partigrupperna har helt enkelt lovat varandra trohet och gjort upp på förhand att de delar på talmansposten och tar halva mandatperioden vardera. Dessutom har de gjort upp om EU-budgeten och utskotten.

Men inför denna, den andra halvan av mandatperioden, har S-kandidaten Gianni Pittella utropat att ”de stora koalitionernas tid är över”. Uppgörelsen gäller alltså inte längre. En undrade ju när socialdemokraterna skulle vakna upp och sluta dansa tillsammans med en allt brunare europeisk höger. EPP högergänget är missbelåtna och knorrar surt om att sossarna ska veta sin plats och minsann bara göra upp högerut och framförallt med EPP.

Men så äntligen finns faktiskt politiska alternativ som tävlar om förtroendet. Politiska konfliktlinjer och olika visioner synliggörs. Vänstern vilja till förändring ställs mot högerns status quo. Det finns hela sju kandidater att välja på. Malin Björk vet vem hon kommer att rösta på, iallafall i den första valomgången.

– Jag kommer förstås att rösta på vänstergruppens kandidat Eleonora Forenza. Som kvinna och stark feminist är hon ett klockrent val. Hon har en viktig roll att fylla i det här gubbväldet, säger Malin Björk.

Eftersom vänstergruppen är relativt liten väntas Eleonora dock inte gå vidare till de avgörande valomgångarna.

Det slutgiltiga valet väntas stå mellan socialdemokraten Pittella, EPP-gruppens Antonio Tajani eller kanske liberala ALDE-gruppens Guy Verhofstadt.

– Pittella är inte mitt förstaval och han är inte min drömkandidat. Men står valet mellan Pittella och Tajani kommer jag att rösta på Pittella. Tajani är en stockkonservativ och homofob abortmotståndare. Pittella vill skaka om och skapa progressiva majoriteter.

– Verhofstadt från liberalerna å sin sida är en nyliberal politiker som vill bygga en beväpnad EU-stat, en storbolagens man som står för den sortens politik som hellre räddar banker än människor. Står det slutgiltiga valet mellan honom och Tajani känns det mer som pest och kolera. Då kommer jag att lägga ner min röst, säger Malin.

”CETA kan fortfarande stoppas”

Idag röstade Europaparlamentets miljöutskott ja till CETA, handelsavtalet mellan EU och Canada. Malin Björk är besviken över utslaget, men har inte gett upp hoppet om att stoppa avtalet.

Malin Björk och andra CETA-kritiska Europaparlamentariker vid en manifestation i oktober 2016.

– Det är naturligtvis tråkigt att utskottet inte röstade enligt rekommendationen från utskottets rapportör, nämligen att säga nej till avtalet. Hans varningar för de försämringar på miljölagstiftningsområdet som CETA med stor sannolikhet innebär är väl underbyggda. Men är det inte kört ännu, avtalet kan fortfarande stoppas. Det är viktigt att komma ihåg, säger Malin Björk.

Den 23 januari ska Europaparlamentets internationella handelsutskott rösta om CETA. Hela parlamentet väntas rösta om avtalet i mitten av februari. Om parlamentet röstar nej, faller CETA. Röstar parlamentet ja, går frågan vidare till EU-ländernas 38 nationella och regionala parlament. Då räcker det med att ett av parlamenten säger nej till avtalet för att det ska blåsas av.

Malin Björk understryker att hon inte är emot handel i sig bara för att hon är kritisk till avtal som TTIP och CETA.

– Jag är för internationell handel, men det måste ske på ett schysst sätt som stödjer både ambitiösa miljöstandarder, sociala och fackliga rättigheter. Därför är handelsavtal som CETA inte okej, säger Malin Björk.

Inbjudan: Hur kan EU skapa lagliga flyktvägar till Europa?

Välkommen till ett öppet möte i Stockholm den 13 januari!

Idag finns få lagliga vägar att ta sig till Europa. Kraven på lagliga flyktvägar har därför vuxit sig allt starkare. Hur kan EU och Sverige bidra till att ge fler skydd? Malin Björk, som i Europaparlamentet ansvarar för förslaget om att inrätta ett vidarebosättningsprogram på EU-nivå, bjuder in till ett öppet möte.

I spåren av konflikterna i Mellanöstern, söder om Sahara och i Nordafrika ökar antalet flyktingar. UNHCR har beräknat att 1,19 miljoner människor är i behov av vidarebosättning under 2017. I våras presenterade EU-kommissionen flera förslag på asyl- och migrationsområdet, däribland ett EU-gemensamt system för så kallad vidarebosättning. Innan de nya bestämmelserna kan träda i kraft måste de beslutas gemensamt av Europaparlamentet och ministerrådet.

Som föredragande för lagförslaget om vidarebosättning leder Malin Björk Europaparlamentets arbete med frågan och företräder Europaparlamentet i förhandlingarna med medlemsländernas regeringar och EU-kommissionen. Vad innebär förslaget, vilken är Malin Björks och regeringens syn och vad tycker några av de organisationer som arbetar med asyl- och flyktingfrågor?

Välkommen på ett öppet samråd, där du får möjlighet att ställa frågor till Malin Björk och övriga medverkande.

Datum: Fredag den 13 januari 2017
Tid: Kl. 10.00-11.30 (vi bjuder på lunch efter mötet). Kaffe och registrering från kl. 09.30
Plats: Europahuset plan 2, Regeringsgatan 65 i Stockholm

Medverkande:

Malin Björk, Europaparlamentariker (V)

Lars Westbratt, statssekreterare hos migrationsminister Morgan Johansson, Justitiedepartementet

Sanna Vestin, ordförande Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för flyktingfrågor och migration, Amnesty International

Karin Davin, vidarebosättningsexpert på UNHCR

OBLIGATORISK FÖRANMÄLAN HÄR: http://bit.ly/1mMzmoJ

Välkommen!

Har du frågor, kontakta
Lotta Narvehed, Malin Björks pressekreterare
+32 498 44 31 40
[email protected]

Pressmeddelande: Svenska EU-parlamentariker kräver att EU agerar för att frige svensk läkare i Etiopien

I ett brev till EU:s utrikeskommissionär Federica Mogherini kräver flera svenska Europaparlamentariker att EU-kommissionen och Europeiska utrikestjänsten EEAS agerar för att den svenska hjärtläkaren Fikru Maru ska friges från fängelset i Etiopien, där han suttit sedan i maj 2013.

Fikru Maru greps först efter att han vägrat betala mutor för att ta in utrustning till det sjukhus som han sedan 2006 driver i huvudstaden Addis Abeba. Nu anklagas han för att ha lett ett fängelseuppror och riskerar att dömas till döden. Detta trots att han är svårt sjuk och vårdades på sjukhus redan när upproret inleddes.

– Många personer och myndigheter har redan varit engagerade i fallet för att få hem honom men det har varit förgäves. För att sätta större press och belysa den orättvisa Fikru Maru har blivit utsatt för av etiopiska myndigheter lyfter vi frågan direkt till Mogherini och begär att även EU ska agera för att skyndsamt få honom fri. Fikru Maru är mycket sjuk och vår förhoppning är att han ska få återförenas med sin familj i Sverige så snart som möjligt, säger Europaparlamentariker Bodil Valero (MP) som tagit initiativ till brevet.

– Den mardröm som Fikru Maru och hans familj nu lever igenom ska ingen behöva uppleva. Jag hoppas verkligen att omvärldens påtryckningar ska få de etiopiska myndigheterna att agera i enlighet med rättsstatens mest grundläggande principer, säger Europaparlamentariker Malin Björk (V) som också skrivit under brevet.

Läs brevet.

 

Kontakt:

Lotta Narvehed

pressekreterare för Malin Björk

tel. 0032 498 44 31 40

 

”Utskottets nej till CETA är en delseger för demokratin”

30331301782_e12fa5b28c_kIdag röstade Europaparlamentets sysselsättningsutskott nej till CETA, handelsavtalet som EU förhandlat fram med Canada. Av utskottets ledamöter röstade 27 enligt rekommendationen från utskottets rapportör att avslå CETA, medan 24 röstade mot rekommendationen. Utskottets rapportör för avtalet, bulgariska socialdemokraten Georgi Pirinski, menar att avtalets påstådda positiva effekter är betydligt överdrivna. Han varnar också för att avtalet leder till ökade inkomstskillnader och att handelsrelationer mellan EU och utvecklingsländer missgynnas. Malin Björk välkomnar utskottets beslut som hon anser bygger på en välgrundad analys.

– De synpunkter som Pirinski kommer med är mycket viktiga. Jag är glad att ledamöterna i sysselsättningsutskottet tog hans varningar på allvar. Det innebär en delseger för demokratin. Nu hoppas jag att fler ledamöter vaknar upp och faktiskt ser vilka konsekvenser ett sådant här avtal kan få och röstar nej även i internationella handelsutskottet, i Europaparlamentet och inte minst i de nationella och regionala parlamenten som också ska säga sitt om avtalet.

I januari röstar det ansvariga utskottet, utskottet för internationell handel, om CETA. I februari röstar hela parlamentet om avtalet. Därefter ska de 38 nationella och regionala parlamenten i EU:s medlemsländer också rösta om det. Än finns alltså tid att fortsätta mobiliseringen mot CETA!

Läs mer om CETA och de andra handelsavtalen som EU håller på att förhandla om.

 

Strategi på EU-nivå krävs för att bekämpa våld mot kvinnor

Nästan hälften av alla europeiska kvinnor har någon gång utsatts för könsbaserat våld. Samtidigt tycker mer än var fjärde europé våldtäkt ibland kan vara försvarbart. Det är hög tid för en juridiskt bindande strategi på EU-nivå för att bekämpa våldet mot kvinnor, tycker  Malin Björk.

 I förra veckan röstade Europaparlamentet för att EU:s institutioner och medlemsländer ska anta Istanbulkonventionen, Europarådets konvention mot våld mot kvinnor. Sverige antog konventionen 2014, men bara hälften av EU:s alla medlemsstater har hittills ratificerat den.

Istanbulkonventionen är ett viktigt verktyg i kampen mot våld mot kvinnor. Inte minst för att den sätter våld mot kvinnor i ett sammanhang av makt och strukturer. Konventionen kräver också att alla länder tar ett helhetsgrepp för att stoppa det könsbaserade våldet genom åtgärder som offentlig finansiering av kvinnojourer, förebyggande åtgärder och krav på samtyckeslagstiftning.

Det är inte svårt att förstå varför en sådan här internationell konvention behövs. Nästan hälften av alla europeiska kvinnor har någon gång utsatts för könsbaserat våld och var tionde kvinna har utsatts för sexuellt våld. Förutom det individuella mänskliga lidandet kostar detta våld dessutom stora summor pengar. Notan för enbart de offentliga utgifterna i EU:s medlemsländer landar på 45 miljarder euro (cirka 400 miljarder kronor) om året. Den totala summan landar på hisnande 228 miljarder euro per år.

Statistiken visar att vi lever i en kultur som fortfarande accepterar mäns våld mot kvinnor. Nyligen kom dessutom en undersökning från EU-kommissionen, som med all tydlighet bekräftar hur allvarlig situationen är. Mer än en fjärdedel av alla européer (27 procent) tycker till exempel att våldtäkt kan vara försvarbart i vissa sammanhang. Nästan en femtedel (17 procent) anser att våld mot kvinnor ofta är offrets fel. Inte undra på att kvinnors mänskliga rättigheter och rätt till ett liv fritt från våld fortsätter att sättas på undantag.

Vänsterpartiet har under många år prioriterat frågan om våld mot kvinnor och flickor, inte minst på EU-nivå. Andra politiska krafter och parlamentariker fnös åt oss i början. Men genom vårt envisa arbete i Europaparlamentets jämställdhetsutskott har vi lyckats flytta fram de feministiska positionerna och säkerställa en majoritet för en politik för att stoppa mäns våld mot kvinnor, till försvar av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter och till stöd den svenska sexköpslagen.

För fem år sedan antog Europaparlamentet en rapport som kräver en handlingsplan och en minimilagstiftning för hur mäns våld och hot mot kvinnor ska hanteras av EU:s medlemsstater. Rapporten skrevs av Vänsterpartiets Eva-Britt Svensson. Det var bland annat detta arbete som följdes upp i parlamentet i förra veckan.

Vänsterpartiet välkomnar EU:s anslutning till Istanbulkonventionen. För att konventionen ska bli juridiskt bindande måste den också ratificeras av såväl EU-parlamentet och rådet som av de enskilda medlemsländerna.

Men ännu hårdare åtgärder behövs på EU-nivå för att förebygga och bekämpa det könsbaserade våldet. Vi fortsätter därför att kräva att EU dessutom utarbetar en egen, sammanhållen strategi, inklusive ett juridiskt tvingande EU-direktiv, för att stoppa alla former av våld mot kvinnor. Det har Europaparlamentet krävt vid flera tillfällen, men hittills har EU-kommissionen inte agerat. Vårt feministiska arbete fortsätter.

En kortare version av artikeln har publicerats i Europaportalen.

Klippet ovan: Malin Björks anförande i Europaparlamentet i Strasbourg den 23 november 2016.

Europaparlamentariker enas mot människohandel

Den 18 oktober har utsetts till den europeiska dagen mot människohandel. För att sätta press på EU och EU:s medlemsländer har Malin Björk tagit initiativ till ett uttalande där den svenska sexköpslagen lyfts fram som ett framgångsrikt verktyg mot människohandel och prostitution.

– Menar man allvar när man säger sig vilja bekämpa människohandel måste vi också göra kopplingen mellan människohandel och prostitution. Då måste man också på EU-nivå börja inse att det bästa sättet att bekämpa prostitution är att lägga ansvaret där det hör hemma, nämligen hos torskar och hallickar, precis som den svenska sexköpslagen gör. Jag hoppas att fler länder tar efter Sverige, Norge, Island och Frankrike och antar liknande lagar, och att EU lägger mer krut på att bekämpa sexindustrin, säger Malin Björk.

Uttalandet har signerats av 26 parlamentariker från Vänstergruppen, Gröna och Socialdemokratiska gruppen.

Läs uttalandet här: meps-statement-on-the-eu-anti-trafficking-day-18-october-2016-1