Vänsterpartiet i EU-parlamentet

”Jag tänker samla alla krafter både inne och utanför parlamentet som står upp för en human flyktingpolitik”

Malin Björk tillsammans med Europaparlamentariker Cornelia Ernst från tyska Die Linke framför vrak efter flyktingbåtar på den italienska ön Lampedusa.

Malin Björk tillsammans med Europaparlamentariker Cornelia Ernst från tyska Die Linke, framför vraken efter flyktingbåtar på den italienska ön Lampedusa 2014.

Sex frågor till Malin Björk, som utsetts till Europaparlamentets rapportör för EU-kommissionens lagförslag om vidarebosättning av flyktingar som vill söka skydd i Europa.

Vad innebär det att vara rapportör?

– Det innebär att jag är huvudansvarig för att förhandla fram ett bra ställningstagande för Europaparlamentet när det gäller den här frågan. Som rapportör kan man påverka innehållet i ett lagförslag rätt mycket, även om jag ju förstås inte kan påverka hur parlamentet sedan röstar om förslaget. Europaparlamentet är tillsammans med medlemsstaternas regeringar de som lagstiftar om förslaget.

Hur känns det att ha utsetts till rapportör?

– Det känns som ett stort och viktigt ansvar, att vi i vänstern får möjlighet att påverka flyktingpolitiken i EU. Vänstern har ju länge drivit frågan om lagliga vägar och därför är vidarebosättning en nyckelfråga för oss.

Vad vill du att ditt förslag ska innehålla?

– Jag vill att EU ska bidra med resurser och möjligheter för fler medlemsländer att vara med i ett vidarebosättningsprogram. Vidarebosättning innebär att flyktingar som vill söka skydd i Europa ska kunna ingå ett mottagningsprogram och få en placering i ett EU-land, redan innan de kommit hit. På så sätt slipper de betala människosmugglare dyra pengar för en farlig flykt. Rent praktiskt vill jag att EU kopplas på i FN:s system för kvotflyktingar som redan finns på plats. De länder som tar emot flyktingar ska också få extra resurser för det. Det bör även vara ett flexibelt system som kan anpassas beroende på den rådande flyktingsituationen. Det är viktigt att så många flyktingar som möjligt ska kunna ta sig i Europa på ett lagligt och säkert sätt.

Vad tycker du om kommissionens förslag om vidarebosättning?

– Jag är väldigt besviken. Det här förslaget är en fortsättning av den skamliga EU Turkiet överenskommelsen där flyktingar skeppas runt och där EU anlitar tredje länder för agera gränsvakt. I kommissionens värld handlar vidarebosättning inte längre om att ge flyktingar skydd. Det handlar om gräns- och migrationskontroll. Det är ett förslag som urholkar internationell asylrätt och som för oss ännu längre bort från våra internationella och solidariska åtaganden.

Vad tror du om chanserna att få genomslag för din politik och kunna ändra kommissionens förslag i parlamentet?

– Det är för tidigt att säga. Jag ser ju hur ställningarna är och att politiken anpassas alltmer till nationalister och rasister. Jag inser att det kommer att bli svårt att matcha min ambitionsnivå när det gäller antalet flyktingar, flexibilitet och resurser. Samtidigt är det ett tillfälle att gå från ord till handling för alla EU-parlamentsledamöter som säger sig vilja ha lagliga vägar in i EU och som säger sig vara emot uppgörelsen mellan EU och Turkiet. Jag tänker samla alla krafter både inne och utanför parlamentet som står upp för en human flyktingpolitik. Tillsammans ska vi göra allt vi kan för att ändra innehållet i kommissionens förslag.

Vad krävs nu för att få igenom ett bra förslag?

– Det krävs en stark koalition i Europaparlamentet som står upp för ett genuint vidarebosättningssystem i linje med de program som hanteras av FN:s flyktingorgan UNHCR. Det krävs också att regeringarna från ett antal medlemsländer ryter till och kräver förändringar när texten ska förhandlas i Rådet, där representanter från alla medlemsländers regeringar ingår. Här förväntar jag mig att Sverige tar en stor roll. Med vårt mångåriga deltagande i FN:s vidarebosättningssystem borde det vara en självklarhet.

 

Läs mer om förslaget om vidarebosättning:

Debattartikel i SvD

Intervju i Sveriges Radios Ekot

Artikel i The Guardian

Svenskt motstånd mot EU:s handelsavtal stärks

Nu växer det svenska motståndet mot TTIP och de andra handelsavtalen som EU förhandlar om. Den 17 juni hölls en demonstration mot  avtalen TTIP och CETA utanför LO:s kongress i Stockholm. Dagen efter arrangerade Vänsterpartiet i EU en konferens om avtalen. Du som missade konferensen kan ta del av några av talarnas presentationer här.

ttip demo stockholm juni 2016

Skiftets demonstration utanför LO-borgen.

Den 17 juni ordnade hållbarhetsnätverket Skiftet en demonstration mot handelsavtalen TTIP och CETA som just nu förhandlas mellan EU och USA respektive EU och Canada. Demonstrationen hölls på Norra Bantorget utanför LO-borgen, där LO höll kongress. Aktionen var tänkt som en uppmaning till LO:s ledning och medlemmar att tänka över sin i princip odelat positiva inställning (med ett par undantag) till handelsavtalen. Bland talarna fanns riksdagsledamot Jens Holm (V) och den kanadensiske CETA-experten Blair Redlin. Jens Holm kritiserade bland annat allt hemlighetsmakeri som förhandlingarna om handelsavtalen omgärdas av.

– Om jag vill ta del av några handlingar måste jag gå in i ett speciellt rum på UD och läsa dem. Jag får inte ta några anteckningar eller berätta för någon om vad jag läst. Vissa handlingar måste jag åka till Bryssel för att få se. Jag tycker att det liknar lite som de hemska trollen i sagorna som, så fort kommer ut i ljuset, spricker. Det tror jag gäller för handelsavtalen också. När de väl kommer ut ur mörkret kommer de också att spricka, sa Jens Holm.

Blair Redlin lottas

Blair Redlin.

På lördagen ledde Kajsa Ekis Ekman en konferens om avtalen i ABF-huset. Talade gjorde bland andra Paul-Émile Dupret från Europaparlamentets vänstergrupp GUE/NGL, Anne-Marie Mineur (Euopaparlamentariker för holländska socialistpartiet SP), Blair Redlin och riksdagsledamot Håkan Svenneling (V) på konferensen i ABF-huset.

Blair Redlin är ordförande i  fackliga Trade Justice Network och har sedan flera år följt utvecklingen med CETA, avtalet som nu förhandlats klart mellan EU och Canada. Redan med Nafta, handelsavtalet mellan USA, Canada och Mexico, har han kunnat se vad effekterna av CETA kommer att bli. Precis som  CETA medför Nafta en sorts skiljedomstolar där företag kan stämma stater om företagen anser att staternas lagar på något sätt kan missgynna företagets förväntade vinster. Resultatet är att Canada numera är det mest stämda västlandet i världen. Till stor del rör det sig om mäktiga, USA-registrerade storföretag som stämt landet för hälso- och miljölagar som ansetts skada företagens vinster. Ett av exemplen han gav handlar om företaget Ethyl.

AnneMarie Mineur lottas

Anne Marie Mineur.

– Ethyl ansåg att det var olämpligt att Canada skulle förbjuda det potentiellt farliga ämnet MMT i bensin. Efter att ha förlorat rätten att kunna lagstifta mot kemikalien enligt Nafta, återinfördes MMT i kanadensisk bensin och finns kvar än idag, berättade Blair Redlin.

En panel bestående av Malin Björk, Martin Klepke (politisk redaktör för  LO:s tidning Arbetet), Andrea Söderblom-Tay (ordförande för Jordens vänner Stockholm), Toofan Salehpour från Skiftet och Rikard Allvin, som skriver bloggen Ttippen, disktuterade sedan hur motståndet mot TTIP kan mobiliseras. Panelen var överens  om att ett första steg är att informera allmänheten om att avtalen överhuvudtaget finns och förhandlas om och att det ännu inte är för sent att stoppa dem. Toofan Salehpour tryckte också på vikten av att prata om avtalen på ett folkligt sätt.

– Hellre än att prata om skiljedomstolar för företag, ISDS och ICS, säg direktörsdomstolar och istället för TTIP, CETA och TISA, kalla dem för fulhandelsavtal, sa Toofan Salehpour.

Kajsa Ekis Ekman avslutade med en uppmaning till publiken:

– Det räcker inte med att ni har varit här idag. Nu måste ni börja skriva insändare, skriva på Facebook och höra av er till era politiker!

 

Anne Marie Mineurs presentation:Presentation Anne Marie Mineur

Blair Redlins talpunkter (engelska): Speaking points Blair Redlin

Ny broschyr om TTIP och andra handelsavtal

ttip lang broschyr jpgÄr handelsvatalen TTIP, CETA och TISA  så krångliga som många tror? Nej. Nu finns en lättillgänglig broschyr som förklarar vad avtalen innebär och hur de påverkar vår demokrati, miljö och arbetsrätt.

Just nu håller EU att förhandla om tre olika handelsavtal bakom lyckta dörrar. Det är dels det mest kända avtalet, TTIP, med USA. Dessutom förhandlas avtalet CETA med Canada och tjänstehandelsavtalet TISA med USA och 21 andra länder. Protesterna mot avtalen är stora runtom i Europa, men inte i Sverige. Det är dags att debatten vaknar även här!

Här kan du själv ladda ner och skriva ut broschyren: broschyr langre version TTIP webb. Den finns också att beställa hem kostnadsfritt. Hör dig till [email protected]

 

Kom på konferens om handelsavtalen som hotar demokratin

A4-motTTIP jpgVälkommen till en konferens om TTIP, CETA och TISA, handelsavtalen som hotar vår demokrati, miljö och arbetsrätt! Konferensen hålls på lördag den 18: e juni klockan 12-16 i Katasalen i ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm.

Få personer i Sverige vet vad TTIP, CETA och TISA är. Det är inte så konstigt. Den svenska debatten om handelsavtalen som just nu förhandlas mellan EU och andra länder märkbart tyst. I många andra europeiska länder är motståndet däremot både högljutt och massivt. Varför ser det så olika ut? Kom och lär dig mer om avtalen och varför vi i Sverige borde gå med i proteströrelsen!

Konferensen är gratis.

Anmäl dig på Facebook. Sök på ”Hur kan vi stoppa TTIP, CETA och TISA?”

Läs Malin Björks senaste artikel om TTIP

 

 

Medverkande:malin ttip t shirt
Kajsa Ekis Ekman, författare och debattör
Malin Björk, EU-parlamentariker (V)
Martin Klepke, politisk redaktör, LO:s tidning Arbetet
Andrea Söderblom-Tay, ordförande Jordens vänner
Toofan Salehpour, Skiftet
Rikard Allvin, Ttippen
Håkan Svenneling, riksdagsledamot (V)
Blair Redlin, ordförande Trade Justice Network (CA)
Anne Marie Mineur, EU-parlamentariker Socialistpartiet (NL)
Paul-Emile Dupret, politisk rådgivare, GUE/NGL, Europaparlamentet (BE)

 

 

Kontakt: Stellan Hermansson, 070-299 70 79, Lotta Narvehed, +32 498 44 31 40

 

 

 

Om EU:s nya gräns- och kustbevakning ”Superfrontex”

EU håller på att inrätta en ny, omfattande gräns- och kustbevakningsmyndighet. Här följer en sammanfattning av vad som beslutades om EU Border and Coast Guard (som vi kallar Superfrontex) i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE den 30 maj 2016. Plenumomröstningen väntas bli första veckan i juli.

Rapportör för Europaparlamentet är Artis Pabriks från högergruppen EPP. Förslagets formella namn är Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning och om upphävande av förordning (EG) nr 2007/2004, förordning (EG) nr 863/2007 och rådets beslut 2005/267/EG.

Lampedusa005 lottas beskurenSuperfrontex
Nya Superfrontex kommer få mycket mer pengar och personal, i enlighet med Kommissionens förslag. En Executive Director kommer att anställas som kommer att få väldigt mycket makt. Executive Director är den som kommer att ta beslut om vilka åtgärder ett medlemsland behöver vidta för att upprätthålla sina gränskontroller. Det gäller alltså att besluta över hur mycket resurser ett land behöver avsätta, både vad gäller personal, utrustning och finansiella medel. Beslutet är juridiskt bindande. Under sig finns en Advisory Board som består av Executive Director och tre högre tjänstemän från myndigheten. Styrelsen ska ge råd men lyder ändå under Executive Director. Ändringsförslag om att inkludera politiker röstades ned.

Sårbarhetsutredning
Varje medlemsland kommer att genomgå en sårbarhetsutredning som definieras av hur bra kapacitet och beredskap landet har att hantera att många människor kommer på samma gång. Det handlar både om gränspersonal, ekonomi och teknisk utrustning (maskiner för fingeravtryck bla). I Kommissionens förslag var det den nya myndigheten som skulle utföra sårbarhetsutredningen, men utskottet röstade igenom en kompromiss som gör att myndigheten och medlemslandet tillsammans ska göra utredningen. Sårbarhetsutredningen skickas sedan till Advisory Board som ska föreslå insatser till Executive Director. Executive Director förslag om insatser och förändringar är juridiskt bindande och om medlemslandet inte implementerat förändringarna inom utsatt tid kommer Kommissionen att kopplas in.

Schengen och rätt att intervenera
Återupprättandet av Schengen är en hörnsten i den nya förordningen. En av de stora förändringarna i Frontex mandat är att ge dem mer makt att intervenera i medlemsländer, så kallade Rapid Border Interventions. Artikel18 ger myndigheten och rådet rätt att intervenera i ett medlemsland:

Where a Member State does not take the necessary corrective measures in accordance with a decision referred to in Article 12(5) or in the event of disproportionate migratory pressure at the external border rendering the control of the external borders ineffective to such an extent that it risks putting in jeopardy the functioning of the Schengen area as an area without internal border control, the Commission, after consulting the Agency, may present to the Council a proposal for an implementing decision act, identifying the measures to be implemented by the Agency and requiring the Member State concerned to cooperate with the Agency in the implementation of those measures. That implementing decision shall be adopted by the Council with a qualified majority vote.

Detta innebär att när EU anser att ett medlemsland inte klarar av att hanterna sina externa gränser kan Rådet rösta om att Superfrontex ska gå in och göra en Rapid Border Intervention. Då krävs kvalificerad majoritet som innebär att medlemslandet i fråga kan röstas ned.LAMPY lottas beskuren

Deportation
Deportation är en annan viktig del av Superfrontex nya arbete. Bland all ny personal ska det anställas “forced return escorts” och “return specialists” ”European Return Intervention Teams” och “experts on return”. Alla medlemsländer ska minst en gång i månaden informera myndigheten om sina deporteringsplaner och ifall de behöver assistans. Det nya är att Superfrontex ska koordinera deportationer i medlemsstater, inklusive s.k. frivilla återsändanden, för att skapa ett harmoniserat återsändande. Myndigheten kommer också att finansiera eller delfinansiera deportationer. Det kan komma att ske inom ramen för upphandling, vilket måste tolkas som en ytterligare privatisering av myndighetens arbete. Viktigt att notera är att Superfrontex nu kommer att få mandat att ta egna initiativ för att deportera. Artikel 27 §3:

The Agency may provide the necessary assistance and ensure, at the request of the participating Member States, or propose on its own initiative, the coordination or the organisation of return operations, for which the means of transport and forced return escorts are made available by a third country of return (‘collecting return operations’).

Samarbete med tredjeland
Superfrontex ska samarbeta med tredjeländer och placera sambandsmän (liaison officers) i tredjeland. Utskottets kompromisser har gjort viktiga förbättringar om att respektera non-refoulement, unionens lagar samt Charter of Fundamental Rights. Myndigheten ska samarbeta med tredjeländer i joint return operations och grannländer (antagligen med hänsyn till Turkiet).

Utrustning och innovation
Superfrontex kommer övervaka och bidra till forskning och innovation som rör ”European integrated border management”. Myndigheten kommer också att, inom ramen för Horizon 2020, implementera innovationer som relaterar till border security (antar att det bl.a. handlar om Smart Borders).

Myndigheten får en egen utrustningspool, som i Kommissionens förslag var väldigt detaljerad men som strukits. Myndigheten kan också äga utrustning tillsammans med medlemsländer och då finns krav på att vid en rapid border intervention ska medlemsländer kunna ställa utrustningen till förfogande inom två dagar.

 

Här är texten i PDF (lättare att skriva ut):superfrontex juni 2016

För mer information, kontakta Deniz Tütüncü, politisk rådgivare till Malin Björk: [email protected]

Nya broschyrer att skriva ut själv

bild broschyr vänsterpartiet i EUUndrar du vad Vänsterpartiet gör i EU och vilka frågor vi driver? Nu har vi tagit fram ett par broschyrer som enkelt och kortfattat förklarar vår politik. Bara att skriva ut själv!

Vänsterpartiet i EU

För en human flyktingpolitik

Feministisk kamp i Europa

Stoppa handelsavtalen

Välkommen till Vänsterpartiet i EUs hemsida!

Här hittar du grundläggande information om vår politik, pressbilder på vår EU-parlamentariker Malin Björk och aktuella artiklar.

Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund och den politik vi driver hemma i Sverige driver vi också i Europaparlamentet. Mot vinstintresset ställer vi solidariteten, mot rasismen ställer vi medmänsklighet, mot ojämställdhet ställer vi jämställdhet och feminism och mot ökad militarisering ställer vi fred och värnar den svenska neutraliteten.

För daglig uppdatering kan du följa oss på Facebook och Malin Björk på Twitter.

Malin Björk (pressfoto)

Malin Björk (pressfoto)

Fyra frågor till Malin Björk efter attackerna i Bryssel

Du befann dig på flygplatsen Zaventem där de första två bomberna exploderade. Kan du berätta vad som hände?

– Det var i tisdags morse och jag och min sambo hade just landat med ett plan från New York. Jag stod och väntade i kön till tullen när vi plötsligt hörde två smällar. Den första var dov, men den andra smällen var vansinnigt kraftig. Jag kände direkt att något var jättefel. Eftersom smällen kom ovanifrån, och grus föll från takkonstruktionen, var jag rädd att taket skulle rasa så jag med många andra började springa utåt. Andra sprang undan åt andra håll. Tullen öppnade dörrarna så att alla vi som stod där kunde ta sig ut. Min sambo tog sig ut en annan väg men vi fick snabbt telefonkontakt med varandra. Vi hade tur och hittade ganska snart en vändande taxi som kunde köra oss hem. Ingen av oss skadades, som tur var.

Hur känns det nu?

– Jag är fortfarande skakad och jag tänker på alla som förlorat sina liv. Och så tänker jag på hur fel detta är, på att så här kan vi inte ha det. Vi får inte börja tänka att terrordåd är något vi ska börja vänja oss vid. Jag har också deltagit i intervjuer och debatter. Jag försöker göra så mycket jag hinner med, men just nu känner jag mig ganska trött och vill mest vara med min familj.

Vad tror du behöver göras för att liknande dåd inte ska inträffa igen?

– Jag tror att det är viktigt att besinna sig och att inte instinktivt börja ropa efter massövervakning, undantagstillstånd, och hårdare lagstiftning. I det här akuta läget är det först och främst en polisiär fråga och det är naturligtvis viktigt att de skyldiga grips och ställs inför rätta, att nätverk kartläggs och stoppas. Samtidigt måste vi mycket mer arbeta förebyggande så att inte fler unga killar dras till de våldsamma organisationer som säger sig ligga bakom de här fruktansvärda dåden. Och då tror jag att det är viktigt att med ödmjukhet erkänna att det ”krig mot terrorism” som deklarerades efter 11 september-attackerna inte har fungerat.

– Vi måste sätta oss ner tillsammans och våga tänka i nya banor, både vad gäller inrikespolitiska och utrikespolitiska frågor. Den krigsretorik som användes och de bomber som Frankrike fällde över Syrien som en reaktion efter attackerna i Paris har inte lett till att terrorismen i Europa, utövad av européer, har upphört. Tvärtom så tror jag att vi måste fokusera på att motverka polariseringen på alla sätt för att skapa trygga samhällen. När Belgiens premiärminister Charles Michel kommenterade dåden i tisdags tyckte jag att han lät mer samlad och sansad. Jag hoppas att Michel tänker annorlunda än Frankrikes president Hollande gjorde efter Parisattackerna.

Så istället för undantagstillstånd, hårdare lagstiftning och bomber över Syrien, vad föreslår du?

– Man måste börja fundera på varför unga, mestadels män dras till denna våldsamma typ av extremism och satsa på att minska polarisering, klyftor, och segregering. Inte minst behövs effektiva och riktade insatser för att fånga upp de ungdomar som idag befinner sig i riskzonen. Vi borde också lyssna på och ta hjälp av civilsamhället. Jag skulle också vilja se mer fokus på fredsinriktade insatser internationellt. Jag hör alltför få och svaga röster som kan staka ut vägen här. Var är de kloka diplomater och politiker som arbetar med beslutsamhet i fredens tjänst, och som kan stå emot krigshökarnas brösttoner, undrar jag?

Malin Björk ryter ifrån om sexuellt våld

Malin Björk i EU-parlamentet i debatt om sexuellt våld på offentliga platser, 4 februari.

 

 

Plenumdebatt om det ökade rasistiska våldet

Fredagens händelse i centrala Stockholm, när maskerade nazister attackerade flyktingbarn och andra som de ansåg inte såg tillräckligt ”svenska” ut, har inte undgått någon. Männen delade ut flygblad som menar att de fått nog och skulle ”rensa ut”. Med anledning av händelsen i Stockholm och de fortsatta attackerna mot flyktingar och asylboenden både i Sverige och flera europeiska länder, har Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk tagit initiativet till en plenumdebatt idag i Strasbourg för att diskutera det ökade rasistiska våldet mot flyktingar och migranter i Europa. Malin Björk kommenterar:

Hatet och våldet mot flyktingar växer i Europa och rasisterna försöker till och med använda kvinnors kroppar som slagträ i debatten. Rasismen är ett reellt hot för många och det är dags att EU-parlamentet vaknar upp och börjar diskutera den växande rasismen istället för växande flyktingantal.

Parlamentet röstade ja till förslaget, med bara 41 rösters skillnad och debatten kommer att äga rum på tisdagen den 2 februari kl 15.00.

Här kan du följa debatten