Psykisk ohälsa är vanligt bland unga hbtqi-personer, och ungefär var femte ung hbtqi-person har någon gång övervägt att ta sitt liv. Vi kan inte tillåta att så många mår så dåligt. Vi kräver ökade resurser till barn- och ungdomspsykiatrin och en stärkt elevhälsa, skriver Nooshi Dadgostar, Malin Björk och Karin Rågsjö (V).

Vänsterpartiet kräver ett helhetsgrepp för att komma till rätta med unga hbtqi-personers dåliga mående:

• Utöka resurserna till barn- och ungdomspsykiatrin, för att alla unga hbtqi-personer ska få en vård att lita på. Tidiga insatser och låga trösklar för att söka och få hjälp är viktiga komponenter för en stärkt psykisk hälsa. Tidiga stödåtgärder och psykosociala åtgärder i ung ålder kan förbättra den psykiska hälsan även senare i livet.

• Stärk elevhälsan. En stärkt elevhälsa är avgörande för att unga hbtqi-personer som lider av psykisk ohälsa, tidigt ska få den hjälp de behöver. Fler i hbtqi-gruppen än bland övriga elever upplever svårigheter i skolmiljön, vilket riskerar att leda till större frånvaro, skoltrötthet och otrygghet i skolan.

• Erbjud fler hjälp inom primärvården. Med utökade resurser har primärvården möjligheten att förebygga, söka upp och vårda unga hbtqi-personer med psykisk ohälsa. Denna satsning bör göras runt om i hela landet för att främja en nationell jämlik vård.

• Ett accelererat och riktat arbete med suicidprevention. Bland unga personer ökar antalet suicid, samtidigt som specifikt unga hbtqi-personer är överrepresenterade bland suicidförsök. För att verkligen accelerera det förebyggande arbetet krävs en palett av åtgärder. Allt från första linjens vård, elevhälsan och den specialiserade psykiatrin, till socialtjänsten behöver ökad information och redskap för att effektivt förebygga suicid.

Debattartikeln i sin helhet: https://www.expressen.se/debatt/dagarna-ska-glittra-aven-nar-det-inte-ar-pride/

Foto: Elisabeth Ohlson

Uppdaterades: 06 aug 2022