I språklagen slås fast att alla ska ha rätt till språk. Språket skapar mening för oss människor och är grunden för vår kommunikation. En sån grundläggande mänsklig funktion blir ofrånkomligt också en viktig politisk fråga.
Vem som får tillgång till ett språk, vilken status ett språk har och vilket sätt att kommunicera som anses vara det rätta styr i förlängningen vilka personer och grupper som kan göra sig hörda i det offentliga samtalet och få makt och inflytande. Det är därför viktigt att t.ex. nyanlända får bra möjligheter att snabbt lära sig svenska. Det finns dock inga belägg för att språkkrav för medborgarskap skulle gynna integrationen eller leda till att man lär sig språket snabbare. Språkkrav ökar bara klyftorna genom att de som har goda förutsättningar att lära sig svenska gynnas och de som har sämre förutsättningar oftare hamnar utanför samhället. Vänsterpartiet anser istället att det är desto viktigare att förbättra språkundervisningen, exempelvis genom att ge SFI, Svenska för invandrare, ökade resurser.
Inom ämnet språk behövs även många andra viktiga förändringar genomföras.
Vänsterpartiet vill bland annat:
- Utöka rätten till modersmålsstöd och för adopterade att studera sitt modersmål
- Att det svenska teckenspråket ska erkännas som nationellt minoritetsspråk
- Se ett starkare grundlagsskydd för de nationella minoritetsspråken
- Att inga folkbibliotek drivs av vinstdrivande företag