Sara Hansson från Hedemora är vår nya praktikant och ska vara hos oss i Bryssel i sex månader. Hon kommer att följa ärendena i jämställdhetsutskottet.

 

Välkommen hit, Sara! Nu har du varit här en vecka. Hur känns det?

Välkommen hit, Sara! Nu har du varit här en vecka. Hur känns det?

– Det känns bra. Spännande och oerhört komplext att förstå strukturer, men man kommer väl in i det till slut. Det är ju lite annorlunda än hemma…

Vad har förvånat dig mest sedan du kom hit?

– Alkoholkulturen, kanske. Att vissa dricker vin till lunchen, till exempel. (Det gör inte Vänsterpartiet, red.anm.) Jag kommer från en liten stad så allt är egentligen annorlunda för mig. Det är mer folk och tempot är högre. Folk verkar också vara mer sociala och trevliga här. De ler mot varandra, det tycker jag är trevligt!

Berätta om dig själv och vad du gjort innan du kom hit!

– Jag är född och uppvuxen i Hedemora, där jag fortfarande bor och trivs jättebra. Innan jag kom hit pluggade jag samhällsvetenskapligt program på högskolan i Falun. Jag är också aktiv i Hedemora kommunfullmäktige, är ersättare i kommunstyrelsen och sitter i Vänsterpartiets partiföreningsstyrelse. Jag hade precis avslutat min examen när en kompis uppmanande mig att söka den här praktikplatsen. Varför inte, tänkte jag. Jag kommer närmast från cafébranschen, men efter min examen ville jag göra något med den och jag brinner mycket för feministiska frågor. Jag vill gärna utvecklas och se komplexiteten.

Vad gör du just nu?

– Just nu följer jag betänkandet om handelspolitik ur ett feministiskt perspektiv, som Malin och en italiensk kollega till henne står bakom. Jag håller också på att jämföra EU:s militära utgifter med utgifterna för kvinnors globala hälsa.

Hur blev du politiskt aktiv?

– Jag var arbetslös under regeringen Reinfeldt, precis som många andra, och började fundera på varför det såg ut som det gjorde. Det handlade till exempel om hur man pratade om arbetslösa, hur man avhumaniserade dem. Det var tydligt när jag var inne i myndighetsspiralen att jag var en klient som skulle passa in i systemet. Det gjorde mig arg och uppgiven. Jag såg en massa Ung Vänster-affischer på stan och det kändes som det rimligaste alternativet. Så efter att ha varit på min första DÅK (distriktsårskonferens) gick jag vidare.

Vad hoppas du få ta med dig hem från praktiken?

– Jag är väldigt kunskapstörstig så jag hoppas på att komma hem och veta en jävla massa! Det vore också kul att kunna kolla tillbaka och tänka på att ”jag var med om det och det, jag tog fram det underlaget och var med i några viktiga processer.” Det behövs ju mer vänsterpolitik i Europa, det är uppenbart. Och så hoppas jag komma hem med ett mycket bredare nätverk.

Vad gör du på fritiden?

– Jag lyssnar mycket på poddar, som Lilla drevet, Det politiska spelet och Bilda kedjor, en anarkistisk podd. Jag lyssnar också på Historiepodden, som kan handla om till exempel Alexandra Kollontaj. Det är skönt att lära sig saker medan man gör annat. Annars tycker jag att få saker ger en så mycket adrenalin som att gå på en himla bra punkkonsert!

Berätta om flaggan på ditt kontor!

– Jag fick den i kombinerad födelsedags- och avskedspresent av en kompis på Vänsterdagarna i Malmö precis innan jag åkte hit. Jag sa direkt, ”den ska med till Bryssel!”

Uppdaterades: 18 okt 2017