Handelspolitik
EU:s handelspolitik gynnar multinationella storföretag på bekostnad av gemensamt beslutade lagar om miljö, arbetsrätt och demoktari. Därför kämpar Vänsterpartiet mot handelsavtal som Ceta, TTIP och Jefta.
EU har inom världshandelsorganisationen (WTO) agerat för frihandelns principer, ofta i strid mot fattigare länder i det globala syd. I debatten om utrikeshandel gör EU:s frihandelsförespråkare det lätt för sig och säger att alternativet är protektionism och därmed ingen tillväxt. Men seriös ekonomisk forskning visar att sambandet mellan vilken handelspolitik som förs och ekonomisk utveckling är svagt.EU har inom världshandelsorganisationen (WTO) agerat för frihandelns principer, ofta i strid mot fattigare länder i det globala syd. I debatten om utrikeshandel gör EU:s frihandelsförespråkare det lätt för sig och säger att alternativet är protektionism och därmed ingen tillväxt. Men seriös ekonomisk forskning visar att sambandet mellan vilken handelspolitik som förs och ekonomisk utveckling är svagt.
Flera europeiska länder inledde sin industrialisering med att skydda den inhemska industrin. Just den politik man nu menar att fattiga länder i syd inte får använda. Den politiken brukar sammanfattas i meningen: ”Don’t do as we did. Do as we say”. Länder i Asien som på senare tid haft en stark ekonomisk utveckling, till exempel Sydkorea, inledde sin tillväxt med att skydda sin hemmamarknad från billigare import. Företagen fick också statliga krediter och exportstöd.
EU:s handelsstrategi är skräddarsydd för de europeiska storföretagens intressen. Syftet är att avskaffa alla hinder för EU-exporten. Det handlar också om att skaffa tillgång till råvarumarknader, energi, marknadsöppning för offentlig upphandling och respekt för immateriella rättigheter.
Vänsterpartiet är också kritiskt till många av de handelsavtal som EU har förhandlat med en rad andra länder. Det rör sig om Ceta (med Kanada) som redan sattas igång, TTIP (med USA) där förhandlingarna efter President Trumps tillträde står still, JEFTA (med Japan) som håller på att förhandla och TISA (ett handelsavtal inom tjänstesektorn med en rad olika länder). Problemen med dessa handelsavtal är många. De hotar undergräva demokratin med speciella regler och domstolar utanför det vanliga rättssystemet. Regler som enbart gynnar storföretagens makt. Miljö, klimat, arbetsrätt är andra områden som drabbas negativt om EU driver igenom handelsavtalen.
Malin Björk har även kritiserat EU:s handelspolitik för att inte ta hänsyn till kvinnors rättigheter. I mars 2018 antog EU-parlamentet hennes och kollegan Eleonora Forenzas betänkande där de bland annat kräver att alla EU:s handelsavtal ska ha ett särskilt kapitel för att säkerställa kvinnors rättigheter.
Vänsterpartiet arbetar för en rättvis handel
Vänsterpartiet har skarpt kritiserat EU:s handelspolitik och EPA-avtalen (med främst afrikanska länder). Vi pekar på faktum: Handelns liberalisering leder inte automatiskt till utveckling. Förluster av skatteintäkter, plundring av naturresurser och inskränkt rätt till självbestämmande leder inte till utveckling. Det riskerar tvärtom att öka fattigdom och ojämlikhet. Vänsterpartiet anser att de särskilda förutsättningarna för ekonomisk utveckling måste beaktas, i varje enskilt land i det globala syd, när EU sluter bilaterala handelsavtal. I dessa avtal ska också ingå respekt för de ekologiska systemens hållbarhet.
I världshandeln bör liberalisering främst ske mellan länder och regioner som uppvisar likartad ekonomisk nivå och teknologisk utveckling. Det underlättar skapandet av regionala marknader och stimulerar framväxt av företag. En ny handelspolitik i EU måste sätta sociala rättvisa, hållbarhet och jämställdhet i fokus.