Vänsterpartiet i EU-parlamentet

”CETA kan fortfarande stoppas”

Idag röstade Europaparlamentets miljöutskott ja till CETA, handelsavtalet mellan EU och Canada. Malin Björk är besviken över utslaget, men har inte gett upp hoppet om att stoppa avtalet.

Malin Björk och andra CETA-kritiska Europaparlamentariker vid en manifestation i oktober 2016.

– Det är naturligtvis tråkigt att utskottet inte röstade enligt rekommendationen från utskottets rapportör, nämligen att säga nej till avtalet. Hans varningar för de försämringar på miljölagstiftningsområdet som CETA med stor sannolikhet innebär är väl underbyggda. Men är det inte kört ännu, avtalet kan fortfarande stoppas. Det är viktigt att komma ihåg, säger Malin Björk.

Den 23 januari ska Europaparlamentets internationella handelsutskott rösta om CETA. Hela parlamentet väntas rösta om avtalet i mitten av februari. Om parlamentet röstar nej, faller CETA. Röstar parlamentet ja, går frågan vidare till EU-ländernas 38 nationella och regionala parlament. Då räcker det med att ett av parlamenten säger nej till avtalet för att det ska blåsas av.

Malin Björk understryker att hon inte är emot handel i sig bara för att hon är kritisk till avtal som TTIP och CETA.

– Jag är för internationell handel, men det måste ske på ett schysst sätt som stödjer både ambitiösa miljöstandarder, sociala och fackliga rättigheter. Därför är handelsavtal som CETA inte okej, säger Malin Björk.

Inbjudan: Hur kan EU skapa lagliga flyktvägar till Europa?

Välkommen till ett öppet möte i Stockholm den 13 januari!

Idag finns få lagliga vägar att ta sig till Europa. Kraven på lagliga flyktvägar har därför vuxit sig allt starkare. Hur kan EU och Sverige bidra till att ge fler skydd? Malin Björk, som i Europaparlamentet ansvarar för förslaget om att inrätta ett vidarebosättningsprogram på EU-nivå, bjuder in till ett öppet möte.

I spåren av konflikterna i Mellanöstern, söder om Sahara och i Nordafrika ökar antalet flyktingar. UNHCR har beräknat att 1,19 miljoner människor är i behov av vidarebosättning under 2017. I våras presenterade EU-kommissionen flera förslag på asyl- och migrationsområdet, däribland ett EU-gemensamt system för så kallad vidarebosättning. Innan de nya bestämmelserna kan träda i kraft måste de beslutas gemensamt av Europaparlamentet och ministerrådet.

Som föredragande för lagförslaget om vidarebosättning leder Malin Björk Europaparlamentets arbete med frågan och företräder Europaparlamentet i förhandlingarna med medlemsländernas regeringar och EU-kommissionen. Vad innebär förslaget, vilken är Malin Björks och regeringens syn och vad tycker några av de organisationer som arbetar med asyl- och flyktingfrågor?

Välkommen på ett öppet samråd, där du får möjlighet att ställa frågor till Malin Björk och övriga medverkande.

Datum: Fredag den 13 januari 2017
Tid: Kl. 10.00-11.30 (vi bjuder på lunch efter mötet). Kaffe och registrering från kl. 09.30
Plats: Europahuset plan 2, Regeringsgatan 65 i Stockholm

Medverkande:

Malin Björk, Europaparlamentariker (V)

Lars Westbratt, statssekreterare hos migrationsminister Morgan Johansson, Justitiedepartementet

Sanna Vestin, ordförande Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för flyktingfrågor och migration, Amnesty International

Karin Davin, vidarebosättningsexpert på UNHCR

OBLIGATORISK FÖRANMÄLAN HÄR: http://bit.ly/1mMzmoJ

Välkommen!

Har du frågor, kontakta
Lotta Narvehed, Malin Björks pressekreterare
+32 498 44 31 40
[email protected]

Pressmeddelande: Svenska EU-parlamentariker kräver att EU agerar för att frige svensk läkare i Etiopien

I ett brev till EU:s utrikeskommissionär Federica Mogherini kräver flera svenska Europaparlamentariker att EU-kommissionen och Europeiska utrikestjänsten EEAS agerar för att den svenska hjärtläkaren Fikru Maru ska friges från fängelset i Etiopien, där han suttit sedan i maj 2013.

Fikru Maru greps först efter att han vägrat betala mutor för att ta in utrustning till det sjukhus som han sedan 2006 driver i huvudstaden Addis Abeba. Nu anklagas han för att ha lett ett fängelseuppror och riskerar att dömas till döden. Detta trots att han är svårt sjuk och vårdades på sjukhus redan när upproret inleddes.

– Många personer och myndigheter har redan varit engagerade i fallet för att få hem honom men det har varit förgäves. För att sätta större press och belysa den orättvisa Fikru Maru har blivit utsatt för av etiopiska myndigheter lyfter vi frågan direkt till Mogherini och begär att även EU ska agera för att skyndsamt få honom fri. Fikru Maru är mycket sjuk och vår förhoppning är att han ska få återförenas med sin familj i Sverige så snart som möjligt, säger Europaparlamentariker Bodil Valero (MP) som tagit initiativ till brevet.

– Den mardröm som Fikru Maru och hans familj nu lever igenom ska ingen behöva uppleva. Jag hoppas verkligen att omvärldens påtryckningar ska få de etiopiska myndigheterna att agera i enlighet med rättsstatens mest grundläggande principer, säger Europaparlamentariker Malin Björk (V) som också skrivit under brevet.

Läs brevet.

 

Kontakt:

Lotta Narvehed

pressekreterare för Malin Björk

tel. 0032 498 44 31 40

 

”Utskottets nej till CETA är en delseger för demokratin”

30331301782_e12fa5b28c_kIdag röstade Europaparlamentets sysselsättningsutskott nej till CETA, handelsavtalet som EU förhandlat fram med Canada. Av utskottets ledamöter röstade 27 enligt rekommendationen från utskottets rapportör att avslå CETA, medan 24 röstade mot rekommendationen. Utskottets rapportör för avtalet, bulgariska socialdemokraten Georgi Pirinski, menar att avtalets påstådda positiva effekter är betydligt överdrivna. Han varnar också för att avtalet leder till ökade inkomstskillnader och att handelsrelationer mellan EU och utvecklingsländer missgynnas. Malin Björk välkomnar utskottets beslut som hon anser bygger på en välgrundad analys.

– De synpunkter som Pirinski kommer med är mycket viktiga. Jag är glad att ledamöterna i sysselsättningsutskottet tog hans varningar på allvar. Det innebär en delseger för demokratin. Nu hoppas jag att fler ledamöter vaknar upp och faktiskt ser vilka konsekvenser ett sådant här avtal kan få och röstar nej även i internationella handelsutskottet, i Europaparlamentet och inte minst i de nationella och regionala parlamenten som också ska säga sitt om avtalet.

I januari röstar det ansvariga utskottet, utskottet för internationell handel, om CETA. I februari röstar hela parlamentet om avtalet. Därefter ska de 38 nationella och regionala parlamenten i EU:s medlemsländer också rösta om det. Än finns alltså tid att fortsätta mobiliseringen mot CETA!

Läs mer om CETA och de andra handelsavtalen som EU håller på att förhandla om.

 

Strategi på EU-nivå krävs för att bekämpa våld mot kvinnor

Nästan hälften av alla europeiska kvinnor har någon gång utsatts för könsbaserat våld. Samtidigt tycker mer än var fjärde europé våldtäkt ibland kan vara försvarbart. Det är hög tid för en juridiskt bindande strategi på EU-nivå för att bekämpa våldet mot kvinnor, tycker  Malin Björk.

 I förra veckan röstade Europaparlamentet för att EU:s institutioner och medlemsländer ska anta Istanbulkonventionen, Europarådets konvention mot våld mot kvinnor. Sverige antog konventionen 2014, men bara hälften av EU:s alla medlemsstater har hittills ratificerat den.

Istanbulkonventionen är ett viktigt verktyg i kampen mot våld mot kvinnor. Inte minst för att den sätter våld mot kvinnor i ett sammanhang av makt och strukturer. Konventionen kräver också att alla länder tar ett helhetsgrepp för att stoppa det könsbaserade våldet genom åtgärder som offentlig finansiering av kvinnojourer, förebyggande åtgärder och krav på samtyckeslagstiftning.

Det är inte svårt att förstå varför en sådan här internationell konvention behövs. Nästan hälften av alla europeiska kvinnor har någon gång utsatts för könsbaserat våld och var tionde kvinna har utsatts för sexuellt våld. Förutom det individuella mänskliga lidandet kostar detta våld dessutom stora summor pengar. Notan för enbart de offentliga utgifterna i EU:s medlemsländer landar på 45 miljarder euro (cirka 400 miljarder kronor) om året. Den totala summan landar på hisnande 228 miljarder euro per år.

Statistiken visar att vi lever i en kultur som fortfarande accepterar mäns våld mot kvinnor. Nyligen kom dessutom en undersökning från EU-kommissionen, som med all tydlighet bekräftar hur allvarlig situationen är. Mer än en fjärdedel av alla européer (27 procent) tycker till exempel att våldtäkt kan vara försvarbart i vissa sammanhang. Nästan en femtedel (17 procent) anser att våld mot kvinnor ofta är offrets fel. Inte undra på att kvinnors mänskliga rättigheter och rätt till ett liv fritt från våld fortsätter att sättas på undantag.

Vänsterpartiet har under många år prioriterat frågan om våld mot kvinnor och flickor, inte minst på EU-nivå. Andra politiska krafter och parlamentariker fnös åt oss i början. Men genom vårt envisa arbete i Europaparlamentets jämställdhetsutskott har vi lyckats flytta fram de feministiska positionerna och säkerställa en majoritet för en politik för att stoppa mäns våld mot kvinnor, till försvar av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter och till stöd den svenska sexköpslagen.

För fem år sedan antog Europaparlamentet en rapport som kräver en handlingsplan och en minimilagstiftning för hur mäns våld och hot mot kvinnor ska hanteras av EU:s medlemsstater. Rapporten skrevs av Vänsterpartiets Eva-Britt Svensson. Det var bland annat detta arbete som följdes upp i parlamentet i förra veckan.

Vänsterpartiet välkomnar EU:s anslutning till Istanbulkonventionen. För att konventionen ska bli juridiskt bindande måste den också ratificeras av såväl EU-parlamentet och rådet som av de enskilda medlemsländerna.

Men ännu hårdare åtgärder behövs på EU-nivå för att förebygga och bekämpa det könsbaserade våldet. Vi fortsätter därför att kräva att EU dessutom utarbetar en egen, sammanhållen strategi, inklusive ett juridiskt tvingande EU-direktiv, för att stoppa alla former av våld mot kvinnor. Det har Europaparlamentet krävt vid flera tillfällen, men hittills har EU-kommissionen inte agerat. Vårt feministiska arbete fortsätter.

En kortare version av artikeln har publicerats i Europaportalen.

Klippet ovan: Malin Björks anförande i Europaparlamentet i Strasbourg den 23 november 2016.

Europaparlamentariker enas mot människohandel

Den 18 oktober har utsetts till den europeiska dagen mot människohandel. För att sätta press på EU och EU:s medlemsländer har Malin Björk tagit initiativ till ett uttalande där den svenska sexköpslagen lyfts fram som ett framgångsrikt verktyg mot människohandel och prostitution.

– Menar man allvar när man säger sig vilja bekämpa människohandel måste vi också göra kopplingen mellan människohandel och prostitution. Då måste man också på EU-nivå börja inse att det bästa sättet att bekämpa prostitution är att lägga ansvaret där det hör hemma, nämligen hos torskar och hallickar, precis som den svenska sexköpslagen gör. Jag hoppas att fler länder tar efter Sverige, Norge, Island och Frankrike och antar liknande lagar, och att EU lägger mer krut på att bekämpa sexindustrin, säger Malin Björk.

Uttalandet har signerats av 26 parlamentariker från Vänstergruppen, Gröna och Socialdemokratiska gruppen.

Läs uttalandet här: meps-statement-on-the-eu-anti-trafficking-day-18-october-2016-1

Malin Björk står upp för aborträtten

På initiativ av Europaparlamentets vänstergrupp GUE/NGL blev det en debatt i Europaparlamentet den 5 oktober om det polska lagförslaget om att införa ett totalförbud mot abort. Här förklarar Malin Björk varför det polska lagförslaget också är en fråga för Europaparlamentet.

Malin Björk fördömer ingripande mot Women’s Boat to Gaza

wbg-logoSent igår bordade israelisk militär båten Zaytouna-Oliva, som ingår i aktionen Women’s boat to Gaza, och grep samtliga tretton kvinnor ombord. Två av dem är svenska vänsterpartipolitikern Jeanette Escanilla och besättningskvinnan Emma Ringqvist. Malin Björk är starkt kritisk till Israels agerande.

-Israel har inte laglig rätt att gå in och gripa kvinnorna på internationellt vatten. Det här är en ren kidnappning. Jag förutsätter att kvinnorna behandlas väl, men framför allt att de släpps omedelbart, säger Malin Björk.

-Israels agerande här påminner oss om den olagliga och inhumana blockaden av Gaza, som nu pågått i nio år. Vi som kämpar för ett fritt Palestina ger inte upp. Vi fortsätter arbeta för ett slut på blockaden och förtrycket av palestinier, och för att få till stånd en varaktig fred mellan Israel och Palestina.

Malin Björk seglade själv med Women’s Boat to Gaza under resans första rutt, mellan Barcelona och Korsika, i mitten på september.

Se även pressmeddelandet från Europaparlamentets vänstergrupp GUE/NGL.

Här förklarar Malin Björk och Jeanette Escanilla varför de valde att åka med Women’s Boat to Gaza.

”Kvinnors rätt till sina kroppar är ständigt under attack”

Vänsterpartiet i EU ställde fem frågor till Sara Bäckström, jurist på RFSU, som  berättat om situationen med abortvårdsvägran i Sverige på ett seminarium i Europaparlamentet. Mötet arrangerades av det tvärpolitiska nätverket All of Us, där bland andra Malin Björk ingår. Nätverket bildades av ledamöter och anställda i parlamentet från flera olika partigrupper för att slå vakt om aborträtten.

sara-backstromHur var mötet, tycker du?
– Det var jättebra. Det är väldigt viktigt att vi samlas från olika länder och delar med oss om vad det innebär med så kallades samvetsklausuler i vården, eller abortvårdsvägran, som vi på RFSU kallar det.

Vad pratade du om?
– Jag berättade att man i Sverige inte har rätt att åberopa vårdvägran, den möjligheten har aktivt valts bort. Det finns ett starkt parlamentariskt stöd för det, från Kristdemokraterna till Vänsterpartiet. De gånger som Sverigedemokraterna lagt förslag om att inskränka aborträtten har de snabbt röstats ner av alla andra partier. Svensk arbetsrätt säger också att man inte kan välja sina arbetsuppgifter som om det vore ett smörgåsbord. Det är tydligt att som sjuksköterska ska man jobba med allt inom sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive preventivmedelsrådgivning och abortvård. Ingen ska såklart tvingas utföra abort mot sin vilja, men då ska man inte söka tjänst på en klinik som utför aborter.

Vi fick bland annat höra om att en överväldigande majoritet av alla italienska läkare och även lärare på läkarutbildningar vägrar utföra abort. Blev du förvånad över något du hörde under mötet?
– Nej, jag vet att det är vanligt att åberopa samvetsklausuler i Europa. Men återigen är det är viktigt att ta till oss vad sådana här klausuler innebär för kvinnors rätt till sina egna kroppar och för tillgången till abort.

Varför ser situationen ut som den gör i Europa?
– Kvinnors rätt till sina kroppar är ständigt under attack. Vissa saker har blivit bättre, som att tillgången till medicinsk abort ökat. Men attacker mot kvinnors hänger samman med nationalism. Det är det som händer i Polen. Nationalismen slår brett, även mot hbtq-personer, familjer, jämställdheten och yttrandefriheten.

Finns det något du kommer att med dig hem från mötet?
– Självklart. Jag har knutit flera kontakter med andra deltagare, men även fått detaljerad information om till exempel situationen i Italien och lagförslaget som tyvärr verkar gå igenom i Polen, som innebär en kriminalisering även av missfall. Det är viktigt att alla mobiliserar mot Polen, både genom aktivism och politiska påtryckningar, mot totalförbudet som innebär att kvinnor tvingas föda fram barn mot sin vilja, även om de blivit våldtagna. Det är kvinnofientligt.

”Jag tänker samla alla krafter både inne och utanför parlamentet som står upp för en human flyktingpolitik”

Malin Björk tillsammans med Europaparlamentariker Cornelia Ernst från tyska Die Linke framför vrak efter flyktingbåtar på den italienska ön Lampedusa.

Malin Björk tillsammans med Europaparlamentariker Cornelia Ernst från tyska Die Linke, framför vraken efter flyktingbåtar på den italienska ön Lampedusa 2014.

Sex frågor till Malin Björk, som utsetts till Europaparlamentets rapportör för EU-kommissionens lagförslag om vidarebosättning av flyktingar som vill söka skydd i Europa.

Vad innebär det att vara rapportör?

– Det innebär att jag är huvudansvarig för att förhandla fram ett bra ställningstagande för Europaparlamentet när det gäller den här frågan. Som rapportör kan man påverka innehållet i ett lagförslag rätt mycket, även om jag ju förstås inte kan påverka hur parlamentet sedan röstar om förslaget. Europaparlamentet är tillsammans med medlemsstaternas regeringar de som lagstiftar om förslaget.

Hur känns det att ha utsetts till rapportör?

– Det känns som ett stort och viktigt ansvar, att vi i vänstern får möjlighet att påverka flyktingpolitiken i EU. Vänstern har ju länge drivit frågan om lagliga vägar och därför är vidarebosättning en nyckelfråga för oss.

Vad vill du att ditt förslag ska innehålla?

– Jag vill att EU ska bidra med resurser och möjligheter för fler medlemsländer att vara med i ett vidarebosättningsprogram. Vidarebosättning innebär att flyktingar som vill söka skydd i Europa ska kunna ingå ett mottagningsprogram och få en placering i ett EU-land, redan innan de kommit hit. På så sätt slipper de betala människosmugglare dyra pengar för en farlig flykt. Rent praktiskt vill jag att EU kopplas på i FN:s system för kvotflyktingar som redan finns på plats. De länder som tar emot flyktingar ska också få extra resurser för det. Det bör även vara ett flexibelt system som kan anpassas beroende på den rådande flyktingsituationen. Det är viktigt att så många flyktingar som möjligt ska kunna ta sig i Europa på ett lagligt och säkert sätt.

Vad tycker du om kommissionens förslag om vidarebosättning?

– Jag är väldigt besviken. Det här förslaget är en fortsättning av den skamliga EU Turkiet överenskommelsen där flyktingar skeppas runt och där EU anlitar tredje länder för agera gränsvakt. I kommissionens värld handlar vidarebosättning inte längre om att ge flyktingar skydd. Det handlar om gräns- och migrationskontroll. Det är ett förslag som urholkar internationell asylrätt och som för oss ännu längre bort från våra internationella och solidariska åtaganden.

Vad tror du om chanserna att få genomslag för din politik och kunna ändra kommissionens förslag i parlamentet?

– Det är för tidigt att säga. Jag ser ju hur ställningarna är och att politiken anpassas alltmer till nationalister och rasister. Jag inser att det kommer att bli svårt att matcha min ambitionsnivå när det gäller antalet flyktingar, flexibilitet och resurser. Samtidigt är det ett tillfälle att gå från ord till handling för alla EU-parlamentsledamöter som säger sig vilja ha lagliga vägar in i EU och som säger sig vara emot uppgörelsen mellan EU och Turkiet. Jag tänker samla alla krafter både inne och utanför parlamentet som står upp för en human flyktingpolitik. Tillsammans ska vi göra allt vi kan för att ändra innehållet i kommissionens förslag.

Vad krävs nu för att få igenom ett bra förslag?

– Det krävs en stark koalition i Europaparlamentet som står upp för ett genuint vidarebosättningssystem i linje med de program som hanteras av FN:s flyktingorgan UNHCR. Det krävs också att regeringarna från ett antal medlemsländer ryter till och kräver förändringar när texten ska förhandlas i Rådet, där representanter från alla medlemsländers regeringar ingår. Här förväntar jag mig att Sverige tar en stor roll. Med vårt mångåriga deltagande i FN:s vidarebosättningssystem borde det vara en självklarhet.

 

Läs mer om förslaget om vidarebosättning:

Debattartikel i SvD

Intervju i Sveriges Radios Ekot

Artikel i The Guardian