Vänsterpartiet i EU-parlamentet

”Låt inte flyktingfientliga länder sabotera förhandlingarna!”

I höstas antog EU-parlamentet Malin Björks lagförslag som innebär att EU ska ta emot över 200.000 kvotflyktingar per år. Men för att förslaget ska bli verklighet måste också EU:s medlemsländer i ministerrådet, representerat av ordförandelandet Bulgarien, gå med på det. Förhandlingarna är tuffa. Här berättar Malin Björk om om hur hon ändå hoppas ro i land ett bra kvotflyktingsystem.

Hur går förhandlingarna?
– Vi har ett bra utgångsläge med det beslut som parlamentet antog i höstas. Där fastställs att vidarebosättning (kvotflyktingsystemet) ska vara ett humanitärt program som bygger på UNCHR:s redan fungerande system, som flera medlemsländer redan deltar i. Det är en stark och tydlig ståndpunkt. Tyvärr har Rådet en delvis annan hållning.

Vad är ni oense om?
– Rådet är mer spretiga och drar åt olika håll. De vill till exempel att flyktingar som kommer till EU genom humanitära antagningsprogram ska räknas in i kvotflyktingsystemet. Vi välkomnar andra lagliga vägar, men vi måste se till att vi får ett ambitiöst och fungerande kvotflyktingsystem. Rådet har också uttryckt att de vill se skyddet för individuella kvotflyktingar villkoras mot att tredje länder stoppar andra flyktingar, till exempel. Det är inte acceptabelt. En annan utmaning är att Rådet inte vill vidarebosätta särskilt många personer, de nämner över huvud taget inga siffror. Vi tycker också att kvotflyktingsystemet ska vara ett bindande åtagande medan Rådet tycker att det ska vara frivilligt. Ett övergripande problem är att de EU-länder som styrs av högerextrema, nationalistiska och nästan rasistiska krafter är väldigt högljudda och att de ges för stort utrymme i förhandlingarna.

Spelar det stor roll vilket land som har ordförandeskapet och vilka personer som förhandlar?
– Ja, det gör det. Ordförandelandet har ett stort inflytande. Bulgarien har inte särskilt stor erfarenhet av flyktingmottagande men verkar vilja åstadkomma framsteg  i förhandlingarna. Även om planen är att lagförslaget ska vara klart före sommaren så tror jag inte det är realistiskt och då kommer Österrike att ta över rollen som ordförandeland. Där har ju extremhögern lagt beslag på flera ministerportföljer så det kommer med alla sannolikhet att påverka förhandlingarna djupt negativt. Sedan spelar det också roll att det är jag som företräder parlamentet och inte någon som bara nöjer mig med urusla kompromissförslag.

Vad är dina starka sidor som förhandlare?
– Vår styrka är att jag, tillsammans med mina fantastiska medarbetare, har lyckats få igenom ett tydligt ställningstagande för ett ambitiöst kvotflyktingsystem i parlamentet. Därefter lägger vi fram både politiska argument och juridiska instrument i förhandlingarna. Sedan kan jag inte trolla bort det hårda förhandlingsklimatet och de rasistiska vindar som blåser i Europa, men jag försöker skapa förtroende och en bra atmosfär. Och så är jag ärlig i mina intentioner.

Hur tror du att det går?
– Det är svårt att sia vart lagförslaget kommer att landa, vad som är möjligt. Det gäller alla lagförslag som det nu förhandlas om på det asylpolitiska området. Det är tufft på grund av de flyktingfientliga och rent ut rasistiska krafterna. Blir det slutliga förslaget alltför dåligt ser jag ingen anledning att stifta EU-lagar som inskränker asylrätten i en kapplöpning mot botten. Då måste vi bromsa.

Det låter rätt tufft. Ser du några ljuspunkter?
– Politik är ju det möjligas konst. Jag har lyckats mobilisera de progressiva krafterna i Europaparlamentet. Nu hoppas jag att de progressiva krafterna i Rådet tar sitt ansvar och trycker på för att vi ska få ett bra kvotflyktingsystem. Till exempel uppfattar jag att Sveriges position ligger nära vår. Då är det viktigt att svenska regeringen tar en stark roll och inte låter förhandlingarna saboteras av de flyktingfientliga länderna. Vi har en möjlighet att äntligen skapa en laglig väg till EU. Men vi måste också ta den!

Läs mer om Malin Björks förslag här.

Frige Gui Minhai!

Malin Björk fördömer gripandet av Gui Mihai och kräver att han omedelbart släpps.

Den svensk-kinesiske förläggaren Giu Minhai har återigen gripits av kinesiska myndigheter. Den här gången arresterades han mitt framför ögonen på svenska diplomater när han var på väg till svenska ambassaden för att få vård.

– Det Gui Minhai utsätts för är helt oacceptabelt och ett solklart brott mot de mänskliga rättigheterna. Jag är glad att Sveriges utrikesminister Margot Wallström nu kräver att Gui Minhai släppas omedelbart. Det är bra att också EU:s ambassadör i Kina har krävt hans frigivning, men vi måste göra mer. EU kan inte stå och titta på när Kina gång på gång bryter mot de mänskliga rättigheterna bara för att landet är en stor ekonomisk makt och en viktig handelspartner, säger Malin Björk.

 

Löfven, kräv att EU:s finansiering av libysk milis stoppas!

Idag, onsdag, och imorgon träffas EU-ländernas ledare Afrikanska unionens ledare för att diskutera unga afrikaners framtid, men också migration och säkerhet. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk hoppas att Stefan Löfven tar tillfället att driva på för att EU stoppar finansieringen av de libyska miliser som upprätthåller landets fruktansvärda flyktingsituation.

– Det är bra att EU diskuterar med AU hur människors situation i Afrika kan förbättras på längre sikt, men här och nu måste vi också ta tag i den akuta situationen. EU bidrar direkt till att skapa en tillvaro där människor fängslas, torteras, våldtas, säljs som slavar och dödas bara för att de försöker skapa sig ett bättre liv i Europa. EU:s finansiering av de milisgrupper som kallas den libyska kustbevakningen måste därför stoppas omedelbart, säger Malin Björk.

– Lösningen på människors desperata situation kan aldrig vara att stänga EU:s gränser och betala den ena skurkstaten efter den andra för att hålla människor borta från oss. Att stänga gränserna bidrar bara till att förvärra en redan extremt allvarlig situation. Vi måste fråga oss om vi verkligen vill vara medskyldiga till detta barbari.

”Jag trodde att det skulle vara lite kyligare stämning”

Gymnasieeleverna Moa Eriksson och Maja Nilsson, båda 18 år, från Ronneby praktiserade hos oss i fem dagar. Här ger de sina intryck av EU-parlamentet i Bryssel.

 

Moa Eriksson och Maja Nilsson.

Hur kommer det sig att ni har gjort praktik här?
Moa: Vi fick ett erbjudande i skolan att åka hit. Det lät jättehäftigt. Jag tänkte också att det skulle vara bra att se hur allt går till.
Maja: Ja, det vore dumt att åka, tänkte jag. Men det var bara jag och Maja som anmälde oss. Jag tror att de andra inte vågade eller kanske var lite lata.

Hur kändes det att hamna hos Malin Björk?
Moa: Det kändes jättekul. Jag kommer från en Vänsterparti-familj, så min pappa blev lite star-struck när han fick höra att jag skulle vara hos Malin, den enda vänsterpartisten i EU. Jag känner mig väldigt trygg med hennes politiska värderingar.
Maja: Jag hade inte hört talas om Malin innan jag kom hit, men sedan läste jag på lite och tyckte att det kändes bra.

Vad har ni fått göra?

Maja: Vi har gått runt och lyssnat på lite olika möten. Vi var till exempel med när jämställdhetsutskottet hade möte. Där var det en forskare som presenterade ett jämställdhetsindex över länderna i EU.
Moa: Vi har också varit med när vänstergruppen hade gruppmöte. Det var jätteintressant, de pratade om högerextremism i EU och i USA. Sedan har vi hjälpt Berit att bära väskor till besöksgruppen från Västerås och varit med på en facklig demonstration inför toppmötet i Göteborg. Och just det ja, vi var också med på Contra violencia, en galicisk kampanj mot våld mot kvinnor.

Är det som ni tänkt er här?
Moa: Det är mer avslappnat än jag tänkt. Jag trodde att det skulle vara lite kyligare stämning och att alla skulle ha högklackade skor, kavaj och kjol på sig.

Vad har varit det bästa och det sämsta med era dagar här?
Moa: Det bästa har varit att vi hamnade i er grupp. Det har känns tryggt. Sämst har varit maten. Jag trodde att det skulle vara lite lyxigare här. Jag har ätit i riksdagen en gång med min klass, där var det jättegod mat.
Maja: Bäst har varit alla trevliga människor. Sämst har varit när diskussionerna ibland blivit lite väl tekniska, som på vissa konferenser.

Vad tyckte ni om EU innan ni kom hit och vad tycker ni nu när ni är här?
Maja: Jag har lite blandade åsikter. Nu har jag lite mer inblick när det gäller framför allt de negativa aspekterna, som till exempel konsekvenserna med det här handelsavtalet med Japan, JEFTA. Vi var på en konferens om det som var väldigt intressant.
Moa: Jag var negativ innan jag kom hit och är fortfarande det. Jag skulle inte ha röstat för att våra beslut skulle flyttas hit till Bryssel. Jag tycker att besluten ska fattas där vi bor. Samtidigt är det lätt att se att man kan bli mer positiv när man kommer hit, det är ju så stort och maffigt. Men jag känner mig också lite äcklad av allt det maffiga.

Klart för förhandlingar om Malin Björks lagförslag om kvotflyktingsystem

Nyss meddelade Europeiska Rådet att förhandlingar om Malin Björks lagförslag om ett kvotflyktingsystem kan inledas. Malin Björk är glad att rådet enats, men ser också problem med rådets position.

– Jag välkomnar att Rådet har enats om en position. Det visar att kvotflyktingsystemet och skapandet av säkra och lagliga flyktvägar för flyktingar är en viktig fråga inte bara för EU-parlamentet, utan även för många medlemsländer, säger Malin Björk.

– Dessvärre skiljer sig positionerna mellan parlamentet och rådet ganska mycket från varandra på en rad punkter. Jag kommer att titta närmare på detta för att se var kan hitta en gemensam grund och göra kompromisser.

– En fråga jag tycker är särskilt viktig att arbeta vidare med är de humanitära aspekterna på kvotflyktingsystemet. Från parlamentets sida är vi väldigt tydliga med att vi vill ha ett system som är så likt UNCHR:s kvotflyktingsystem som möjligt, ett system där globala skyddsbehov och solidaritet står i centrum.

Här kan du läsa Rådets position.

”Tortyrfängelserna i Libyen måste stängas”

FN anser att EU:s politik leder till att den redan fruktansvärda situationen för flyktingar i Libyen försämras ännu mer. Malin Björk kräver att EU och Sverige stoppar finansieringen av libysk milis och att flyktingfängelserna stängs omedelbart.

Igår uttalade sig FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad Al Hussein, om situationen för migranter i Libyen.

”Women recounted rape and other sexual violence at the hands of smugglers and guards. A woman from Cote d’Ivoire told UN staff that during her journey: ‘Armed men came in and chose six women, including me, and took us out one by one. When I first refused, I was slapped and a gun was pointed at my head. Four men raped me outside. I was in early stages of pregnancy, I bled profusely, and I think I lost the baby. I haven’t seen a doctor yet,” berättar han bland annat.

Det är en otänkbart grym situation med tortyr, ibland till döds, och som EU är delaktig i att upprätthålla. Det är också en politik som stöds av den svenska regeringen. Allt pekar på att vi deltar i brott mot mänskligheten.

”The increasing interventions of the EU and its member states have done nothing so far to reduce the level of abuses suffered by migrants. Our monitoring, in fact, shows a fast deterioration in their situation in Libya,”säger Zeid Ra’ad Al Hussein .

Malin Björk hoppas att FN:s kraftiga reaktion på situationen i Libyen ska leda till att EU och Sverige äntligen börjar agera.

– Det är tortyr som pågår i Libyen, och EU är med all tydlighet en del av problemet. Att finansiera libysk milis i ett försök att stoppa människor från att lämna detta helvete, är en skam och en helt ohållbar politik, det är barbari, säger Malin Björk.

– Löfven och regeringen hävdar att de vill rädda liv, men de gör motsatsen. Regeringen måste nu kraftfullt motsätta sig EU:s människorättsvidriga Libyenpolitik och kräva att dessa tortyrfängelser stängs ner. Vårt intresse i Libyen bör vara att skapa en stabil situation för människorna som befinner sig i Libyen, inte att stoppa människor från att komma till Europa.

Läs mer här:

http://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=22393&LangID=E

https://euobserver.com/migration/139881

”EU har tagit ett stort steg mot en överstatlig militarisering”

I måndags enades 23 av EU:s 28 länder om ett fördjupat försvarssamarbete, kallat Pesco. Samarbetet innebär att länderna måste lägga mer pengar på försvar och bidra med trupper till EU:s militära insatser. EU ska varje år granska att länderna lever upp till sina förpliktelser. Malin Björk är kritisk till samarbetet.

– Det här innebär ett stort steg mot en överstatlig militarisering av EU. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist försöker nästan bagatellisera det hela, men samarbetet innebär att Sverige ställer sig bakom en militarisering av EU, och förbinder oss att lägga mer pengar på ett gemensamt EU-försvar och beredskap att skicka svenska trupper till militära EU-insatser, säger Malin Björk.

Mellan 2021 och 2027 vill EU-kommissionen lägga närmare 400 miljarder kronor (38,5 miljarder euro) på försvarsutgifter. Pengarna ska tas från såväl de enskilda medlemsländernas statskassor som från EU:s budget, trots att det i EU:s fördrag står att EU-budgeten inte får användas till militära ändamål.

– Att militarisera EU och lägga sådana här hisnande summor på åtgärder som till syvende och sist går ut på att lösa konflikter med våld är helt fel väg att ta för att skapa ökad säkerhet. De enda som kommer tjäna på detta är de vapentillverkare som lobbat hårt för det i flera år, säger Malin Björk.

– Detta väljer alltså regeringen att satsa på när vi har så mycket annat som måste göras. Vi borde fokusera på att skapa ett hållbart flyktingmottagande, minska arbetslösheten och stoppa klimatförändringarna, säger Malin Björk.

Vänsterpartiet i EU – vilka är vi? Del 6: Sara Hansson

Sara Hansson från Hedemora är vår nya praktikant och ska vara hos oss i Bryssel i sex månader. Hon kommer att följa ärendena i jämställdhetsutskottet.

 

Välkommen hit, Sara! Nu har du varit här en vecka. Hur känns det?

– Det känns bra. Spännande och oerhört komplext att förstå strukturer, men man kommer väl in i det till slut. Det är ju lite annorlunda än hemma…

Vad har förvånat dig mest sedan du kom hit?

– Alkoholkulturen, kanske. Att vissa dricker vin till lunchen, till exempel. (Det gör inte Vänsterpartiet, red.anm.) Jag kommer från en liten stad så allt är egentligen annorlunda för mig. Det är mer folk och tempot är högre. Folk verkar också vara mer sociala och trevliga här. De ler mot varandra, det tycker jag är trevligt!

Berätta om dig själv och vad du gjort innan du kom hit!

– Jag är född och uppvuxen i Hedemora, där jag fortfarande bor och trivs jättebra. Innan jag kom hit pluggade jag samhällsvetenskapligt program på högskolan i Falun. Jag är också aktiv i Hedemora kommunfullmäktige, är ersättare i kommunstyrelsen och sitter i Vänsterpartiets partiföreningsstyrelse. Jag hade precis avslutat min examen när en kompis uppmanande mig att söka den här praktikplatsen. Varför inte, tänkte jag. Jag kommer närmast från cafébranschen, men efter min examen ville jag göra något med den och jag brinner mycket för feministiska frågor. Jag vill gärna utvecklas och se komplexiteten.

Vad gör du just nu?

– Just nu följer jag betänkandet om handelspolitik ur ett feministiskt perspektiv, som Malin och en italiensk kollega till henne står bakom. Jag håller också på att jämföra EU:s militära utgifter med utgifterna för kvinnors globala hälsa.

Hur blev du politiskt aktiv?

– Jag var arbetslös under regeringen Reinfeldt, precis som många andra, och började fundera på varför det såg ut som det gjorde. Det handlade till exempel om hur man pratade om arbetslösa, hur man avhumaniserade dem. Det var tydligt när jag var inne i myndighetsspiralen att jag var en klient som skulle passa in i systemet. Det gjorde mig arg och uppgiven. Jag såg en massa Ung Vänster-affischer på stan och det kändes som det rimligaste alternativet. Så efter att ha varit på min första DÅK (distriktsårskonferens) gick jag vidare.

Vad hoppas du få ta med dig hem från praktiken?

– Jag är väldigt kunskapstörstig så jag hoppas på att komma hem och veta en jävla massa! Det vore också kul att kunna kolla tillbaka och tänka på att ”jag var med om det och det, jag tog fram det underlaget och var med i några viktiga processer.” Det behövs ju mer vänsterpolitik i Europa, det är uppenbart. Och så hoppas jag komma hem med ett mycket bredare nätverk.

Vad gör du på fritiden?

– Jag lyssnar mycket på poddar, som Lilla drevet, Det politiska spelet och Bilda kedjor, en anarkistisk podd. Jag lyssnar också på Historiepodden, som kan handla om till exempel Alexandra Kollontaj. Det är skönt att lära sig saker medan man gör annat. Annars tycker jag att få saker ger en så mycket adrenalin som att gå på en himla bra punkkonsert!

Berätta om flaggan på ditt kontor!

– Jag fick den i kombinerad födelsedags- och avskedspresent av en kompis på Vänsterdagarna i Malmö precis innan jag åkte hit. Jag sa direkt, ”den ska med till Bryssel!”

Where is the EU strategy to combat human trafficking?

Today, October 18, is the EU Anti-Trafficking Day. MEP Malin Björk asks why the EU Commission has so far failed to present the anti-trafficking strategy requested by both the Parliament and the Council.

– Women and children – mostly girls – make up 80 percent of all victims of human trafficking in the EU. They are mostly exploited in the sex industry  and in prostitution. To end this abuse, we have to target those who feed the crime and abuse with their money and ”business” – the sex buyers and the pimps.

My country, Sweden, has already criminalized the buying of sex. And so has France, Norway, Iceland, and Ireland. It works, and it is time the rest of the EU countries do the same: Just do what it takes to make a real impact in stopping human trafficking, says Malin Björk.

– I also expect the European Commission to swiftly deliver on the demand expressed both by the European Parliament and the European Council: a new anti-trafficking strategy. It is worrying and, frankly, quite incomprehensible that this is taking so long”.

Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

De skamliga och inhumana utvisningarna till Afghanistan fortsätter. Imorgon, tisdag den 10 oktober, ska tolv ensamkommande ungdomar utvisas från Göteborg. I ett brev till migrationsminister Heléne Fritzon kräver Malin Björk att utvisningarna stoppas.

I brevet skriver Malin Björk bland annat:

”En av dem som ska deporteras är Yasin Mohammadi, som nyligen fyllde 16 år. Han flydde till Sverige för två år sedan från Iran, där han växt upp. I Sverige har han rotat sig, gått i skolan och skaffat sig vänner. Men förra hösten skrev Migrationsverket upp hans ålder till 18. Nu ska han därför utvisas till ett livsfarligt land han aldrig bott i. Situationen för de andra elva ungdomarna är lik Yasins.”

Läs hela brevet till Hélene Fritzon här.