Vänsterpartiet i EU-parlamentet

”Tortyrfängelserna i Libyen måste stängas”

FN anser att EU:s politik leder till att den redan fruktansvärda situationen för flyktingar i Libyen försämras ännu mer. Malin Björk kräver att EU och Sverige stoppar finansieringen av libysk milis och att flyktingfängelserna stängs omedelbart.

Igår uttalade sig FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad Al Hussein, om situationen för migranter i Libyen.

”Women recounted rape and other sexual violence at the hands of smugglers and guards. A woman from Cote d’Ivoire told UN staff that during her journey: ‘Armed men came in and chose six women, including me, and took us out one by one. When I first refused, I was slapped and a gun was pointed at my head. Four men raped me outside. I was in early stages of pregnancy, I bled profusely, and I think I lost the baby. I haven’t seen a doctor yet,” berättar han bland annat.

Det är en otänkbart grym situation med tortyr, ibland till döds, och som EU är delaktig i att upprätthålla. Det är också en politik som stöds av den svenska regeringen. Allt pekar på att vi deltar i brott mot mänskligheten.

”The increasing interventions of the EU and its member states have done nothing so far to reduce the level of abuses suffered by migrants. Our monitoring, in fact, shows a fast deterioration in their situation in Libya,”säger Zeid Ra’ad Al Hussein .

Malin Björk hoppas att FN:s kraftiga reaktion på situationen i Libyen ska leda till att EU och Sverige äntligen börjar agera.

– Det är tortyr som pågår i Libyen, och EU är med all tydlighet en del av problemet. Att finansiera libysk milis i ett försök att stoppa människor från att lämna detta helvete, är en skam och en helt ohållbar politik, det är barbari, säger Malin Björk.

– Löfven och regeringen hävdar att de vill rädda liv, men de gör motsatsen. Regeringen måste nu kraftfullt motsätta sig EU:s människorättsvidriga Libyenpolitik och kräva att dessa tortyrfängelser stängs ner. Vårt intresse i Libyen bör vara att skapa en stabil situation för människorna som befinner sig i Libyen, inte att stoppa människor från att komma till Europa.

Läs mer här:

http://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=22393&LangID=E

https://euobserver.com/migration/139881

”EU har tagit ett stort steg mot en överstatlig militarisering”

I måndags enades 23 av EU:s 28 länder om ett fördjupat försvarssamarbete, kallat Pesco. Samarbetet innebär att länderna måste lägga mer pengar på försvar och bidra med trupper till EU:s militära insatser. EU ska varje år granska att länderna lever upp till sina förpliktelser. Malin Björk är kritisk till samarbetet.

– Det här innebär ett stort steg mot en överstatlig militarisering av EU. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist försöker nästan bagatellisera det hela, men samarbetet innebär att Sverige ställer sig bakom en militarisering av EU, och förbinder oss att lägga mer pengar på ett gemensamt EU-försvar och beredskap att skicka svenska trupper till militära EU-insatser, säger Malin Björk.

Mellan 2021 och 2027 vill EU-kommissionen lägga närmare 400 miljarder kronor (38,5 miljarder euro) på försvarsutgifter. Pengarna ska tas från såväl de enskilda medlemsländernas statskassor som från EU:s budget, trots att det i EU:s fördrag står att EU-budgeten inte får användas till militära ändamål.

– Att militarisera EU och lägga sådana här hisnande summor på åtgärder som till syvende och sist går ut på att lösa konflikter med våld är helt fel väg att ta för att skapa ökad säkerhet. De enda som kommer tjäna på detta är de vapentillverkare som lobbat hårt för det i flera år, säger Malin Björk.

– Detta väljer alltså regeringen att satsa på när vi har så mycket annat som måste göras. Vi borde fokusera på att skapa ett hållbart flyktingmottagande, minska arbetslösheten och stoppa klimatförändringarna, säger Malin Björk.

Vänsterpartiet i EU – vilka är vi? Del 6: Sara Hansson

Sara Hansson från Hedemora är vår nya praktikant och ska vara hos oss i Bryssel i sex månader. Hon kommer att följa ärendena i jämställdhetsutskottet.

 

Välkommen hit, Sara! Nu har du varit här en vecka. Hur känns det?

– Det känns bra. Spännande och oerhört komplext att förstå strukturer, men man kommer väl in i det till slut. Det är ju lite annorlunda än hemma…

Vad har förvånat dig mest sedan du kom hit?

– Alkoholkulturen, kanske. Att vissa dricker vin till lunchen, till exempel. (Det gör inte Vänsterpartiet, red.anm.) Jag kommer från en liten stad så allt är egentligen annorlunda för mig. Det är mer folk och tempot är högre. Folk verkar också vara mer sociala och trevliga här. De ler mot varandra, det tycker jag är trevligt!

Berätta om dig själv och vad du gjort innan du kom hit!

– Jag är född och uppvuxen i Hedemora, där jag fortfarande bor och trivs jättebra. Innan jag kom hit pluggade jag samhällsvetenskapligt program på högskolan i Falun. Jag är också aktiv i Hedemora kommunfullmäktige, är ersättare i kommunstyrelsen och sitter i Vänsterpartiets partiföreningsstyrelse. Jag hade precis avslutat min examen när en kompis uppmanande mig att söka den här praktikplatsen. Varför inte, tänkte jag. Jag kommer närmast från cafébranschen, men efter min examen ville jag göra något med den och jag brinner mycket för feministiska frågor. Jag vill gärna utvecklas och se komplexiteten.

Vad gör du just nu?

– Just nu följer jag betänkandet om handelspolitik ur ett feministiskt perspektiv, som Malin och en italiensk kollega till henne står bakom. Jag håller också på att jämföra EU:s militära utgifter med utgifterna för kvinnors globala hälsa.

Hur blev du politiskt aktiv?

– Jag var arbetslös under regeringen Reinfeldt, precis som många andra, och började fundera på varför det såg ut som det gjorde. Det handlade till exempel om hur man pratade om arbetslösa, hur man avhumaniserade dem. Det var tydligt när jag var inne i myndighetsspiralen att jag var en klient som skulle passa in i systemet. Det gjorde mig arg och uppgiven. Jag såg en massa Ung Vänster-affischer på stan och det kändes som det rimligaste alternativet. Så efter att ha varit på min första DÅK (distriktsårskonferens) gick jag vidare.

Vad hoppas du få ta med dig hem från praktiken?

– Jag är väldigt kunskapstörstig så jag hoppas på att komma hem och veta en jävla massa! Det vore också kul att kunna kolla tillbaka och tänka på att ”jag var med om det och det, jag tog fram det underlaget och var med i några viktiga processer.” Det behövs ju mer vänsterpolitik i Europa, det är uppenbart. Och så hoppas jag komma hem med ett mycket bredare nätverk.

Vad gör du på fritiden?

– Jag lyssnar mycket på poddar, som Lilla drevet, Det politiska spelet och Bilda kedjor, en anarkistisk podd. Jag lyssnar också på Historiepodden, som kan handla om till exempel Alexandra Kollontaj. Det är skönt att lära sig saker medan man gör annat. Annars tycker jag att få saker ger en så mycket adrenalin som att gå på en himla bra punkkonsert!

Berätta om flaggan på ditt kontor!

– Jag fick den i kombinerad födelsedags- och avskedspresent av en kompis på Vänsterdagarna i Malmö precis innan jag åkte hit. Jag sa direkt, ”den ska med till Bryssel!”

Where is the EU strategy to combat human trafficking?

Today, October 18, is the EU Anti-Trafficking Day. MEP Malin Björk asks why the EU Commission has so far failed to present the anti-trafficking strategy requested by both the Parliament and the Council.

– Women and children – mostly girls – make up 80 percent of all victims of human trafficking in the EU. They are mostly exploited in the sex industry  and in prostitution. To end this abuse, we have to target those who feed the crime and abuse with their money and ”business” – the sex buyers and the pimps.

My country, Sweden, has already criminalized the buying of sex. And so has France, Norway, Iceland, and Ireland. It works, and it is time the rest of the EU countries do the same: Just do what it takes to make a real impact in stopping human trafficking, says Malin Björk.

– I also expect the European Commission to swiftly deliver on the demand expressed both by the European Parliament and the European Council: a new anti-trafficking strategy. It is worrying and, frankly, quite incomprehensible that this is taking so long”.

Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

De skamliga och inhumana utvisningarna till Afghanistan fortsätter. Imorgon, tisdag den 10 oktober, ska tolv ensamkommande ungdomar utvisas från Göteborg. I ett brev till migrationsminister Heléne Fritzon kräver Malin Björk att utvisningarna stoppas.

I brevet skriver Malin Björk bland annat:

”En av dem som ska deporteras är Yasin Mohammadi, som nyligen fyllde 16 år. Han flydde till Sverige för två år sedan från Iran, där han växt upp. I Sverige har han rotat sig, gått i skolan och skaffat sig vänner. Men förra hösten skrev Migrationsverket upp hans ålder till 18. Nu ska han därför utvisas till ett livsfarligt land han aldrig bott i. Situationen för de andra elva ungdomarna är lik Yasins.”

Läs hela brevet till Hélene Fritzon här.

EU måste agera mot våldet mot hbtq-personer i Egypten

I ett brev till EU:s utrikeschef Federica Mogherini kräver Malin Björk och 67 andra EU-parlamentariker att EU agerar för att stoppa övergreppen mot hbtq-personer i Egypten.

Den ökade förföljelsen av hbtq-personer sker samtidigt som EU väljer att förnya sitt partnerskap med Egypten. Fokus ligger på att få Egypten att stoppa flyktingar och kontrollera gränser. Liksom med EU:s relation till Turkiet kompromissar man bort demokrati och mänskliga rättigheter. I Europaparlamentets debatt i tisdags kritiserades detta av flera EU-parlamentariker från olika politiska grupper.

Malin Björk har också tagit initiativ till ett brev där totalt 68 EU-parlamentariker kräver att EU:s höga utrikesrepresentant, Federica Mogherini, agerar.

– EU måste göra allt som går för att stoppa den klappjakt på hbtq personer som pågår nu. Det är dags att visa att man menar allvar med mänskliga rättigheter, säger Malin Björk och fortsätter:

– Förföljelsen av hbtq-personer hänger också samman med den allmänna urholkningen av demokrati och mänskliga rättigheter i Egypten, och det är hög tid att  EU tydligare stödjer alla de aktivister och medborgare som arbetar för demokratisering.

Läs brevet här

Se Malin Björks tal i EU-parlamentet

Läs boken My #BlackProtest här!

Här kan du skriva ut boken #My BlackProtest om de så kallade svarta protesterna i Polen förra hösten.

I oktober 2016 gick tusentals svartklädda, mestadels kvinnor, ut på gator och torg i polska städer. Tillsammans protesterade de mot regeringens lagförslag om att totalförbjuda abort. Protesterna gav resultat och lagförslaget stoppades. Protesterna har inspirerat kvinnor världen över att stå upp för aborträtten. Idag, på den internationella dagen för säkra och lagliga aborter, ges boken My #BlackProtest ut. Den består av en samling texter av några av de kvinnor som vågade sig ut på gatorna för att stå upp för sina rättigheter och protestera mot landets regering. Boken har getts ut med stöd av bland andra EU-parlamentarikerna i nätverket All of Us, där Malin Björk ingår. Klicka bilden så kommer du till en pdf-version av boken. Det går också bra att beställa den per post. Kontakta i så fall [email protected]

Malin och svenska EU-kollegor: Släpp Hamza Yalcin omedelbart!

I ett brev till Spaniens premiärminister och justitieminister skriver Malin Björk och åtta andra svenska EU-parlamentariker att svensk-turkiske författaren Hamza Yalcin måste släppas omedelbart.

Malin Björk tog initiativ till brevet som åtta av hennes svenska kollegor skrev under. Hamza Yalcin har idag suttit femtio dagar i spanskt fängelse. Han greps den 3 augusti, anklagad för terrorism av den turkiska staten. Men några bevis har ännu inte presenterats. Hamza Yalcin har bott i Sverige sedan 1984.  Här är brevet.

”Det EU som Juncker beskrev tar inte social dumpning på allvar”

Idag höll EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sitt årliga linjetal, State of the Union, där han la fram sina tankar om EU och dess framtid. Malin Björk såg flera svagheter i talet.

– Juncker pratade om att skapa en mer demokratisk union, samtidigt som han som vanligt ångade på med sin federalism, med planer på bland annat en EU-finansminister, en EU-åklagare och en EU-armé. Det är helt fel väg att gå om man vill demokratisera EU. Besluten som påverkar människor måste fattas närmare dem, inte längre ifrån dem, säger Malin Björk.

– När det gäller de delar som är riktigt viktiga för medborgarna så förblir Juncker och kommissionen vaga och undfallande. Det EU som Juncker beskrev tar inte social dumpning på allvar, bidrar inte till ökad jämlikhet, och fixar inte det nödvändiga arbetet mot klimatförändringarna.

– Juncker var svag på det flyktingpolitiska området. Han gladde sig åt att nästan inga flyktingar längre tar sig till Europa via Turkiet, eller till Italien. Samtidigt vet vi att anledningen till det är att människor istället sitter fast i läger i Turkiet, eller långt värre, i Libyen. Det tycker jag faktiskt är osmakligt. Att fira att EU har tusentals nya gränsvakter samtidigt som det inte finns säkra och lagliga flyktvägar är inte acceptabelt.

– Jag välkomnar Junckers försvar av rättsstaten. Det var en tydlig markering mot länder som Polen och Ungern, som tar allt större kliv mot att bli rent totalitära stater. Här måste EU vara fullständigt tydlig, säger Malin Björk.

”Outsourcing av flyktingansvaret skapar osolidariska samhällen”

”Det vi inte ser, det bryr vi oss inte om.” Det får aldrig bli en politisk doktrin för våra makthavare, skriver Malin Björk i en text som också publicerats på UNT.se.

Som vi sett i Sverige med de unga afghanernas sittstrejk har sommarmånaderna trots att de politiska institutionerna varit nedstängda varit en period av viktig politisk rörelse. Mobiliseringen mot utvisningarna till Afghanistan är en stjärna på en i övrigt ganska brungrå politisk himmel.

EU:s politik på det migrations- och flyktingpolitiska området utformas alltmer utifrån principen ”Out of sight, out of mind”,  det vill säga det vi inte ser tänker vi inte heller på. Det är en effektiv strategi för makthavare som inte vill se uppror och protester mot den förda politiken. För den vi inte ser kan vi inte heller känna igen oss i, vilket är det mest grundläggande i mänsklig solidaritet. Att se sig själv i andra.

Just nu finns flera EU-förslag som går ut på att outsourca ansvaret för människor på flykt. Det handlar om att samarbeta med och i vissa fall regelrätt anlita eller anbefalla länder utanför EU, som Turkiet, Egypten Tunisien, Niger, och till och med en kaosstat som Libyen eller en diktatur som Eritrea, att stoppa människor på flykt från att ta sig till Europa.

Hittills i år har över 2 400 människor registrerats som drunknade i Medelhavet. Men när Frankrike, Spanien, Italien och Tyskland träffades för några veckor sedan handlade det inte om hur vi ska rädda fler liv, utan om hur vi ska stoppa flyktingar och migranter från att ta sig till Italien. Frankrikes president Macron föreslog till exempel att flyktingar ska stoppas redan i Afrika, där hela EU:s asylprocess ska förläggs till olika center. Det skulle innebära att EU anammar den australienska politiken med stängda läger bortom all kontroll, där omfattande missförhållanden och övergrepp rapporterats. Out of sight, out of mind.

Rasistisk och kolonial politik

Tidigare i sommar attackerades också frivilligorganisationer för att de räddade liv. Organisationerna står för mer än en tredjedel av alla livräddningsinsatser på Medelhavet. Genom nya regler, i strid med internationell sjörätt och läkaretik, försvåras och stoppas nu deras insatser. Bland annat kräver Italien att det ska bli förbjudet att flytta migranter från ett räddningsfartyg till ett annat och att italiensk polis ska följa med ombord på räddningsfartygen. Läkare utan gränser, som vägrade acceptera de nya reglerna, har tvingats avbryta sina räddningsinsatser, även om deras läkare finns ombord på andra fartyg.

Det går inte att tillsluta Europas gränser, eller som i fallet med Libyen och Niger, ge sig på att stänga andra länders gränser. Tvivelaktiga libyska grupperingar finansieras, beväpnas och tränas av EU-länder. För inte så länge sedan ritades gränserna i flera av Afrikas länder godtyckligt upp av europeiska stormakter. Nu ska dessa gränser dessutom patrulleras med hjälp av pengar och utrustning från EU-länderna. Det är en osmaklig utveckling, minst sagt.

Hela denna politikutveckling är kolonial i sina anspråk och bygger på en strukturell rasism. Svarta människor från länderna söder om Sahara bortdefinieras konsekvent i medier med benämningen ”ekonomiska migranter”. Det gör dem tydligen mindre skyddsvärda och mindre värda i vissas ögon. Att människor flyr misär, fattigdom, förtryck och klimatförändringar är en realitet. Inget liv är mindre värt än ett annat att räddas från drunkningsdöden i Medelhavet.

Regeringen har stort ansvar

När Europaparlamentet nu öppnat efter sommarstängningen väljer vi i vänstergruppen att ställa EU:s institutioner till svars för den förda politiken. Vi har begärt en debatt om finansieringen av miliser och ”samarbetet” med Libyen för att stoppa flyktingar. Vi kräver också en debatt om hur livräddningen i Medelhavet ska förstärkas , inte avvecklas.

Vi har lagt konkreta förslag på en Europeisk livräddningsinsats i Medelhavet och stöd till frivilligorganisationernas insatser. Arbetet med säkra och lagliga flyktvägar fortsätter och vi vill se ett EU som delar på ansvaret för ett värdigt mottagande istället för att stänga sina gränser.

Den svenska S- och MP-regeringen har ett stort ansvar. Det är nu ni måste stå upp i EU:s ministerråd mot de regeringar som bygger sin politik på ”det jag inte ser, det bryr jag mig inte om”. För den politiken leder till att vi stryper vår solidaritet. Och det samhället vill iallafall inte jag leva i.

Det hopp som sittstrejken mot utvisningarna ger oss alla är att solidariteten och mobiliseringen sätts i rullning. Och med solidaritet kan vi förflytta berg – och med det menar jag sätta stop för utvisningarna till Afghanistan, men också byta ut EU:s alltmer ovärdiga politik mot en mänsklig och solidarisk flyktingpolitik.

Malin Björk deltar i EU-parlamentets debatt om flyktingsituationen tisdagen den 12 september cirka klockan 17.50. Se debatten live här.