Vänsterpartiet i EU-parlamentet

Tre viktiga omröstningar – ett bra beslut

Idag röstade EU-parlamentet bland annat om långtidsbudgeten, vapenexport och humanitära visum. Malin Björk glädjer sig åt att parlamentet vill minska EU:s vapenexport men är besviken över att parlamentet vill öka EU:s redan alltför stora budget och att inte fler ledamöter vill införa humanitära visum.

I omröstningen om EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 tycker en majoritet i EU-parlamentet att EU-kommissionens redan stora budgetförslag på 13 biljoner kronor borde bli ännu större. I både kommissionens och parlamentets förslag finns också planer på att öka EU:s beskattningsrätt. Malin Björk är kritisk till båda förslagen och efterlyser en större svensk debatt om EU:s budget.

–  Vänsterpartiets kritik gäller både storleken på EU:s långtidsbudget och dess innehåll.  Vi vill inte att Sveriges avgift ska öka och vi vill inte heller att den ska användas på det sätt som föreslås av Kommissionen och som Europaparlamentet faktiskt förvärrar. Satsningarna som föreslås är helt fel. Istället behöver vi investeringar i klimatomställning, förnybar energi, hållbara transporter, sociala rättigheter och i ett mer öppet och demokratiskt Europa, säger hon.

En annan viktig omröstning i parlamentet idag handlade om EU:s vapenexport. Parlamentet röstade för att EU-länderna måste bli bättre på att efterleva de gemensamma EU-kriterierna för att begränsa vapenexporten till länder utanför EU. Till skillnad från de många ropen från olika EU-ledare om att EU måste agera som en enda militär makt i utrikespolitiken uppmanar denna resolution till att EU istället bör vara en global fredsaktör. Malin Björk röstade självklart ja till resolutionen.

– Det här är ett viktigt ställningstagande mot EU:s smutsiga roll i internationella konflikter och jag är glad att inte ens EPP-gruppen röstade emot resolutionen i utskottet. De flesta inser att EU:s länder, inklusive Sverige, med sin vapenexport till länder som Saudiarabien har blod på sina händer och att detta måste upphöra, säger Malin Björk.

Parlamentet röstade också om att EU bör införa humanitära visum. Tyvärr stöddes förslaget inte av en kvalificerad majoritet av parlamentet, som hade behövts för att förslaget skulle gå vidare till EU-kommissionen. Malin Björk beklagar det eftersom humanitära visum skulle kunna utgöra en välbehövlig laglig flyktväg till EU.

– Humanitära visum borde självklart vara en av flera lagliga vägar för människor på flykt att ta sig till EU. Den här rapporten skulle ha sänt en viktig signal till Kommissionen att ta fram ett lagförslag så att människor kan ta sig till EU på laglig väg och därmed slippa betala livsfarliga resor över Medelhavet.

Vänsterpartiet i EU – vilka är vi? Del 6: Linn Andersson

Linn Andersson är praktikant och följer jämställdhetsutskottet för Malin Björk i Bryssel.

Berätta hur du hamnade här!
Jag hade just tagit min examen i genusvetenskap och sökte jobb. Det slog mig att jag kan kolla möjligheterna inom Vänsterpartiet och av en tillfällighet utlystes just då en praktiktjänst hos Malin Björk, inom jämställdhetsutskottet. Jag har dessutom alltid drömt om att få jobba utomlands så jag sökte såklart tjänsten.

Hur blev du vänsterpartist?
Jag växte upp i en familj där socialism var självklart. Vi har alltid diskuterat mycket, ett kritiskt tänkande och normkritiskt förhållningssätt har alltid uppmuntrats. Jag gick med i Ung Vänster redan som fjortonåring men lämnade sedan för att ägna mig mer åt feministisk aktivism och hbtq-frågor. Vänstern bättre på de frågorna idag! Jag kände att jag inte nödvändigtvis behövde hålla på med partipolitik och en del av mig ville inte göra precis som min farsa ville. När jag blev äldre insåg jag ändå att jag höll med honom om mycket av det han föreläst om vid middagsbordet. Att bli vuxen och komma ut i arbetslivet fick mig inte minst att vakna vad gäller synen på osäkra anställningar och det prekariat som råder.

Berätta om din bakgrund!
Jag är uppvuxen i Masthugget och Majorna i Göteborg samt i Göteborgs södra skärgård. Majorna präglades då till stor del av en politisk medvetenhet medan den skärgården på många sätt var och är en helt annan miljö, mer homogent och trångsynt, vissa med öppet uttalade rasistiska och antifeministiska värderingar. Efter skolan studerade jag videoaktivism på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg, på Komvux och jobbade inom vården. Därefter flyttade jag till Stockholm och pluggade genusvetenskap, pedagogik och mångfaldsstudier. Där har jag nu bott i fem år innan jag kom hit. I våras praktiserade jag på Mångkulturellt Centrum i Fittja. Det är en plats jag rekommenderar alla att besöka.

Vad är dina intryck av EU-parlamentet hittills?
Det är speciellt att som EU-kritisk arbeta i parlamentet. Men det är otroligt fint, stärkande och rörande att få möta vänsterfolk från hela Europa som sliter för att förändra EU. I det känner jag en gemenskap och en stor nyfikenhet. Och jag ser jag fram emot att få omsätta all universitetsteori till praktik. Det känns jättestort.

Vad tycker du om Bryssel?
Bortsett från den ojämlikhet som råder här, likt mer eller mindre överallt annars i EU tycker jag väldigt bra om Bryssel. Det är underbart att jag kan promenera överallt. Att knappt behöva använda tunnelbanan eller spårvagnen, det är helt nytt för mig. Det råder ett annat tempo här till skillnad från Stockholm, saker får ta sin tid i det vardagliga livet. Här finns många charmiga barer och Jugendarkitekturen som pryder många kvarter är romantisk! Men jag saknar natur och vatten, inget går upp mot saltstänk från ett öppet hav.

Vad har du fått göra hittills?
Jag har deltagit på möten, förhandlingar och diskussioner och håller kontakt med organisationer. Jag får sätta mig in i jämställdhetsarbetet och arbeta med jämställdhetsbudgetering och politiska förslag. Vi åkte nyligen till ett byråmöte i Warszawa för att möta Polens progressiva vänsterpartier. Det var häftigt och berörde mig mycket, med tanke på rådande läget där.

Vad har förvånat dig mest?
Hur otroligt många steg det är i parlamentariskt beslutsfattande. Det som från början var ett starkt förslag skalas av, röstas om och vattnas ur. Det har blivit väldigt tydligt. Men en positiv överraskning är att vi i vänstergruppen får igenom en hel del bra förslag. Jag hade nog inte förstått vilken kamp vänstergruppen driver gentemot resten av det högerdrivna parlamentet. Därför är det så viktigt att vänsterkrafterna finns här. Trots min EU-kritik tycker jag helt klart att det är viktigt att vänstern är här, vi har inte råd att inte vara det i dagens läge.

Malin Björk om Weber: Ett sällsynt omdömeslöst val

Idag valde EU-parlamentets högergrupp EPP tysken Manfred Weber som sin toppkandidat till posten som EU-kommissionens nya ordförande. Enligt Malin Björk är Weber direkt olämplig att leda EU-kommissionen.

I april gratulerade Weber Ungerns auktoritäre president Orbán till segern i valet. Orbáns parti Fidesz sitter i Webers partigrupp EPP, där även svenska M och KD ingår.

– Jag tycker att valet av Weber som ”spitzenkandidat” är sällsynt omdömeslöst. För det första innebär det ju en stor risk för att ännu en vit, kristdemokratisk, konservativ högerman ska leda EU-kommissionen i fem år, säger Malin Björk.

– Men ännu allvarligare är att Weber så sent som i april gratulerade Ungerns auktoritära ledare Orbán till att han vann valet i Ungern. Jag tycker inte att någon som applåderar den fruktansvärda politiska utvecklingen i Ungern, med inskränkningar av de grundläggande demokratiska rättigheterna, mediefriheten och flyktingars rättigheter är i närheten av att vara lämplig att leda EU. Att Weber efter lång tvekan till slut röstade för ett artikel 7-förfarande mot Ungern i september känns mer som en eftergift än ett genuint försvar för demokratin.

 

”Vi pensionärer ses som en tickande åldersbomb”

Tillväxten i EU ökar men pensionerna minskar, inte minst för kvinnor. Vänsterpartiets tidigare EU-parlamentariker Marianne Eriksson åkte i slutet på september på konferens  för att prata om framtidens pensioner. Här är hennes rapport.

Birgitta Sevefjord talar på konferensen som hölls i Santiago de Compostela i spanska Galicien.

På inbjudan av initiativtagaren Lidia Senra Rodrigues, ledamot i EU-parlamentets västergrupp, deltog Birgitta Sevefjord och undertecknad som varande ordförande respektive vice ordförande i Tantpatrullen. Birgitta höll i sammanhanget ett anförande som tog upp det svenska pensionssystemet och Tantpatrullens verksamhet. Medverkade gjorde också representanter från Grekland, Portugal, Irland, Finland och Frankrike, samt rörelser från Spaniens olika delar.

Det visade sig att upprinnelsen till denna konferens stod att finna i ett förslag från EU-kommissionen som behandlats i EU-parlamentets ekonomiska utskott tidigare i år; PEPP (Pan European Pension Product). Vid en snabbkoll på nätet är denna produkt påbörjad redan 2015, vid en konferens som kommissionen haft tillsammans med europeiska försäkringsbolag, finansinstitut med flera. Anledningen är att få europeiska medborgare att privatspara till sina kommande pensioner, för att på så sätt kunna frigöra kapitalförsörjning för investeringar på Europas inre marknad.

Vi kunde under konferensens gång se olikheter i de olika ländernas nuvarande pensionssystem, men också att de offentliga systemen nu är under attack med likartade argument; att blir för gamla, vi är en tickande åldersbomb, att allt färre i arbete kan inte försörja allt fler. Inte ett ord finns med om ökad produktivitet, som ju faktiskt sker.

Vi kunde också se hur de offentliga skyddsnäten, liksom sjukvård och utbildning, är föremål för nedskärningar i våra länder, att fattigdomen bland äldre ökar och att fattigdomen har ett kvinnligt ansikte. Löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män är genomgående omkring 30 procent, förutom i Tyskland, som särskiljer sig med hela 45 procent (!). Fortsatt nyliberalism, således. Montera ner det offentliga och låt individen själv stå för alla risker som det innebär.

Efter att ha sett hur finanssektorn farit hårt fram i våra system, senast Allra och Danske Bank, hade det varit smakligare om kommissionen diskuterat hur Irland, Luxemburg och Malta skulle kunna  fråntas möjligheterna att vara fortsatta skatteparadis. Nu vill de istället leka kasino med allas våra pensioner. Trots att vi vet att offentliga försäkringar är effektivare än privata lösningar. Nämnas bör att utgifterna för försvarskostnaderna ökar.

”Äntligen fördömer EU-parlamentet det högerextrema våldet”

EU-parlamentet fördömer det ökande högerextrema våldet i Europa. Malin Björk välkomnar beslutet.

Idag antog EU-parlamentet med stor majoritet en resolution om nyfascistiska och högerextrems våldet i Europa, som bara under 2017 fördubblats jämfört med året innan, enligt Europol. Resolutionen innehåller en lång rad våldsbrott som begåtts av personer med högerextrema kopplingar de senaste åren. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk välkomnar att EU-parlamentet uppmärksammar och fördömer det högerextrema våldet.

– Den här resolutionen visar tydligt var faran mot både demokrati och mot människors liv och livsutrymme kommer ifrån idag i Europa. Vi är så många som hotas av de högerextremas våld: flyktingar, minoriteter, kvinnor och hbtq-personer. Äntligen fördömer Europaparlamentet på ett tydligt sätt detta fascistiska och högerextrema våld. Nu senast attackerades min partigruppskollega Eleonora Forenza och hennes assistent under en antirasistisk demonstration i italienska Bari, säger Malin Björk.

– Vi måste börja ta detta våld på allvar, och också våga se att det finns en tydlig koppling mellan den ändrade retoriken bland vissa delar av högern och de människor som hotar, attackerar och hatar på gator och på nätet. Det gäller också i Sverige och andra länder där delar av den vanliga högern av strategiska skäl, och för att tvätta sina egna samarbeten med högerextrema, ibland försöker likställa vänstern och de högerextrema krafterna, säger Malin Björk.

Nej till feministiska satsningar i EU-budgeten

Igår röstade EU-parlamentet också om EU:s budget för nästa år. Inga av de feministiska stasningar som lagts fram antogs.

Malin Björk röstade nej i slutomröstningen nej till EU-budgeten men hade hoppats få en del stöd för de feministiska ändringsförslag som hon fått igenom i jämställdhetsutskottet. Dessvärre präglades budgetomröstningen av uppgörelsen mellan parlamentets två största grupper, EPP (M och KD) och S&D (S och FI).

–  Budgetomröstningen tyvärr som väntat, eftersom de stora grupperna  gjort upp om hela budgeten. Det gubbtyngda budgetutskottet hade gjort upp om en ståndpunkt som exkluderade de feministiska förslagen och jämställdheten. Det är svårt att slå igenom i plenumomröstningen då, säger Malin Björk.

– Men vi fajtades den här gången, säger hon och fortsätter:

– Vi måste faktiskt göra mer än att bara prata om jämställdhet. Vi vill också göra saker och är beredda att satsa pengar för att få det att hända. Jag tycker det är skamligt att EU:s budget ska gå till  militära samarbeten medan kvinnors rättigheter och SRHR får stå tillbaka.

”Högern träder fram som ballongernas försvarare”

Idag röstade EU-parlamentet för att förbjuda vissa engångsartiklar av plast. Malin Björk är mest kritisk till att högern inte verkar ta klimathotet på allvar.

EU-parlamentet röstade idag igenom ett direktiv för att minska förbrukningen av diverse engångsartiklar av plasr. Malin Björk röstade ja till förslaget trots att hon tycker att betänkandet kunde ha varit betydligt tuffare.

– Vänsterpartiet hade gärna sett skarpare förslag, men det här är ett första steg i att minska all skadlig plast i miljön och i haven. Jag är glad att högern inte lyckades med alla sina försök att vattna ur förslaget, men beklagar att vi inte fick igenom en bättre definition av engångsplast, säger Malin Björk och fortsätter:

– Högern träder fram som ballongernas försvarare, vilket kan verka lite märkligt i sammanhanget. Jag tror ungarna föredrar en hälsosam planet och är fullständigt kapabla till ekologisk omställning – betydligt mer kapabla än EU-högern. Ungarna kan se sambandet mellan vår planets välmående och behovet att begränsa plastanvändningen och att vi ibland måste ändra lite hur vi lever – eller i deras fall – hur vi leker – för att det ska bli bra i framtiden, säger hon.

”Oacceptabelt att metoo-kraven inte genomförts”

För ett år sedan krävde EU-parlamentet tuffa tag mot sexuella trakasserier. Idag har kraven ännu inte genomförts. Oacceptabelt, tycker Malin Björk.

”Inga av de som bidragit med sina vittnesmål till vår blogg har känt sig bekväma med att vända sig till de instanser som redan finns i parlamentet. Det visar att vårt nuvarande system inte fungerar.”

Det sa några av de anställda i EU-parlamentet som idag presenterade sitt arbete mot sexuella trakasserier. De har bland annat skapat en blogg där anställda anonymt kan berätta vad de utsatts för.

Malin Björk var en av de EU-parlamentariker som förra hösten tog initiativ till den resolution som kräver att EU-parlamentet tar krafttag mot trakasserier. Bland annat ska en oberoende utredning göras och en obligatorisk utbildning införas. Dessutom ska uppsättningen inom de kommittéer som redan idag finns på plats för att utreda trakasserier ändras, så att färre EU-parlamentariker ingår i kommittéerna.

Resolutionen antogs med stor majoritet av parlamentet. Men än idag har kraven inte genomförts av parlamentets ledning. Det tycker Malin Björk är oacceptabelt.

– Jag kan bara välkomna att anställda tar detta i sina egna händer, men till slut är det ordförande Tajani, från partigruppen EPP, som måste se till att kraven blir verklighet, säger hon.

Läs vittnesmålen på bloggen här: metooep.com

EU-parlamentet kräver bindande FN-regler för storföretag

Idag röstade EU-parlamentet för att EU ska stödja bindande FN-regler för att internationella storföretag ska respektera mänskliga rättigheter i alla länder de är verksamma i.

Malin Björk var en av EU-parlamentarikerna som röstade ja till resolutionen som kräver att EU i förhandlingarna i FN ska ge sitt fulla stöd till att införa ett bindande fördrag för att hindra att arbetare i fattiga länder utnyttjas av internationella storföretag.

– Vi har idag ett fullständigt ohållbart system där såväl naturtillgångar som människor i fattiga länder utnyttjas helt ostraffat av de stora, multinationella företagen. Då är det minsta en kan begära av EU att se till att det finns regler på plats som kan ställa dessa företag till svars för brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Malin Björk.

Men EU-parlamentet arbetar i motvind. Hittills har EU-kommissionen, som får sitt förhandlingsmandat av EU:s medlemsländer, motverkat alla försök att införa juridiskt bindande regler.

– Det är skamligt men tyvärr inte förvånande att EU gång på gång visar att storföretagens vinster går för före mänskliga rättigheter, konstaterar Malin Björk.

Resolutionen gick igenom med de jämna siffrorna 301 ja-röster mot 281 nej-röster. 17 avstod.

EU-parlamentet antog historisk resolution om Palestina

För första gången erkänner EU-parlamentet Israels ockupation av palestinska områden. Ett symboliskt viktig steg, säger Malin Björk.

Igår antog Europaparlamentet en resolution som fördömer Israels hot att riva beduinbyn Khan al-Ahmar, och tvångsförflytta dess invånare.

”Tvångsförflyttningar av invånare på ett ockuperat område av andra skäl än befolkningens säkerhet eller tvingande militära skäl är förbjudna enligt den fjärde Genèvekonventionen och utgör ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt,” står det i resolutionen. Enligt internationella brottmålsdomstolen är ett brott mot fjärde Genèvekonventionen en krigsförbrytelse.

– Det är ett symboliskt viktigt steg att Europaparlamentet äntligen erkänner Israels ockupation av palestinska områden. Dessutom begär resolutionen kompensation för EU-finansierad infrastruktur som Israel förstör. EU har fortfarande en mycket lång väg att gå i sin politik gentemot Israel. Man måste markera mot Israel där det spelar roll: handels- och de diplomatiska relationerna. Men denna omröstning är ett steg i rätt riktning, säger Malin Björk.

Här kan du läsa resolutionen i sin helhet.

1 2 3 8