Handelsavtalet med USA

EU:s frihandelsavtal med USA, TTIP, handlar väldigt lite om handel och arbetstillfällen. Det är snarare ytterligare ett sätt att ge bort makt till storföretag och undergräva demokratiska processer. Vi kommer att arbeta mot handelsavtalet i sin nuvarande form och rösta ned det om förslaget inte förändras radikalt.

ttipDålig insyn i förhandlingarna
Avtalet diskuteras i stängda rum och den enda insyn som finns kommer från material som läckt. Texten som förhandlas är hemligstämplad för alla, inklusive EU-parlamentarikerna. Detta är ett enormt demokratiunderskott, det finns ingen ärlig chans för någon part att påverka avtalet så länge det är hemlighetsstämplat.

Lobbyism
Jordens Vänners Brysselkontor har räknat ut att Kommissionens förhandlare till 93 % träffat företagslobbyister för att diskutera handelsavtalet, endast 7 % är frivilligorganisationer och fackföreningar. Flera av de inblandade företagen är storföretag som vi alla känner till: Facebook, Nestlé och Philip Morris.

ISDS- Investeringsskyddet som hotar demokratin
I det läckta förslaget finns en klausul som tillåter företag att stämma länder om de gör förändringar i sin lagstiftning som företag anser påverkar deras beräknade vinst negativt: Investor-State Dispute Settlement  (ISDS) eller investeringsskydd.

ISDS innebär att företag skulle kunna stämma stater om en ny regering ändrar lagar och regler så att vinsterna blir mindre än planerat. Ta till exempel frågan om vinster i välfärden. En majoritet av svenskarna vill förbjuda det. Men då så skulle det amerikanska riskkapitalbolaget KKR som äger Carema/Vardaga få mindre vinster än de planerade när de investerade. De skulle då kunna stämma Sverige och ärendet skulle avgöras i en internationell specialdomstol.

Vi kan redan idag se hur det fungerar i länder som har haft frihandelsavtal med liknande bestämmelser. När Slovakien ville bli av med vinstintresset i sin sjukförsäkring stämdes de av ett holländskt försäkringsbolag. Och bolaget vann! När Australien ville begränsa rökning blev de stämda av Philip Morris. Vattenfall har stämt Tyskland eftersom de vill avskaffa kärnkraften. Demokratiskt fattade beslut kan alltså leda till åtal i en specialdomstol därför att privata storföretag anser sina vinstintressen hotade. Demokratins principer sätts ur spel. Vi kan under inga omständigheter acceptera detta.

ISDS och miljön
Även EU:s, och därmed Sveriges, miljöarbete är hotat i och med denna ISDS-mekanism. Höga miljökrav, krav på att exkludera vissa kemikalier (exempelvis bisfenoler) i produkter skulle kunna ses som ett ”handelshinder”. EU:s standarder som redan idag är för låga skulle kunna sänkas till en amerikansk standard.

Ett exempel är att inom köttindustrin. Inom EU finns idag tydliga regler för hygien inom fjäderfäbranschen. Den amerikanska köttindustrin är mer ”mekaniserad” vilket resulterat i lägre hygienkrav. För att minimera risken för smittor tvättas köttet i en klorlösning, en metod som idag är olaglig inom EU.

Ett annat exempel gäller antibiotikaresistens. Under den här mandatperioden har EU diskuterat djurvälfärd och mängden antibiotika som framförallt grisar ska få. För att undvika antibiotikaresistens har EU idag förbud mot höga halter av antibiotika till grisar, men handelsavtalet riskerar att undergräva dessa regler. Här kan du läsa mer om riskerna med antibiotika hos köttdjur. 

En annan viktig fråga är att det mycket väl kan innebära att den europeiska försiktighetsprincipen, som innebär att en produkt, produktionsmetod eller gröda bör förbjudas om det finns tvivel om dess effekter på människors hälsa eller miljön, stryks och ersätts med den amerikanska “sound science principle” som innebär att det måste finnas ovedersägliga bevis på att en vara är dålig, innan ett förbud kan bli aktuellt.

Arbetsrätten är hotad – mycket få arbeten skapas
Högern talar gärna om tillväxt och nya arbetstillfällen om handelsavtalet går igenom. Det är inte sant. Högern blåser gärna upp siffrorna till fantasiscenarier som inte har belägg i vetenskap.

Kommissionen  nämner gärna att EU:s BNP kommer att öka med 2 %, men siffrorna är bara ekonomiska teorier. Under EMU-debatten 2003 sa samma personer att Sverige skulle hamna på efterkälken om vi inte gick med i euron, men sanningen visade sig vara motsatsen.

Medlemsstaternas generella BNP förväntas öka med mellan 0,03-0,13 % per år under de första 10 – 20 åren, för att efter det öka med 0,3 – 1,3 % för de mest optimistiska scenarierna. Samma studie visar också att avtalet kommer att förändra flera branscher vilket kommer att göra över en miljon människor långtidsarbetslösa (mer än fem år)!  Även om människor efter ett tag hittar nya arbeten kommer det att kosta EU:s medlemsländer 3-6 miljarder euro per år i sociala avgifter.

En diskussionspunkt som fortfarande verkar diskuteras är arbetsvillkor. USA erkänner inte FN:s arbetsnormer, alltså riktlinjer för goda arbetsvillkor. Trygga kollektivavtal, strejkrätt och försäkringar skulle kunna ses som ett ”handelshinder” och skulle kunna utmanas med den tidigare nämnda ISDS-mekanismen.

Resultatet är alltså en liten tillväxt, en miljon arbetslösa och enorma kostnader för stater som ska finansiera a-kassa.

Handel mellan EU-länder och mellan EU och tredje land
I ett handelsavtal med USA där  tullar och avgifter plockas bort kan det bli så billigt att importera från USA att handel mellan EU:s medlemsländer kommer inte att heller gynnas, Om det blir billigare att importera mat från USA än från t.ex. Tyskland riskeras dock inte bara arbeten utan även miljön i och med att transporterna ökar.

Även import från så kallat tredje land blir dyrt. Länder som idag inte är med i EU möts redan av höga handelstullar. USA kommer att konkurrera med länder i Afrika och Asien vilket missgynnar länder i Syd.

Frågan är då vem som tjänar på detta avtal. Det gynnar inte tillväxten, inte människor och inte miljön. EU:s nya handelsavtal med USA kommer dock att gynna storföretag som Nestlé och Philip Morris. Stora, multinationella företag som redan idag kan sprida sina varor över hela världen och som störs av miljökrav, skatter och arbetares rättigheter.

 Här kan du läsa en Österrikisk studie kring konsekvenserna av handelsavtalet med USA.