Okategoriserade

Sex vänsterpartier går samman för ett progressivt Europa

Med en gemensam deklaration ska sex partier, däribland svenska Vänsterpartiet, stärka den europeiska vänstern inför nästa EU-val.

Tillsammans vill partierna presentera gemensamma lösningar på vår tids stora utmaningar som den enorma skatteflykten, klimatförändringarna, den otrygga arbetsmarknaden och attackerna mot flyktingars och kvinnors rättigheter. Gemensamt för partierna är också att de är kritiska till den marknadsliberala och överstatliga ekonomiska politik som förespråkas av EU:s institutioner.

Vid en gemensampresskonferens lanserade de idag deklarationen Det är folkets tur nu (”Now, the people”).

– Människor ska inte behöva välja mellan högerns marknadsliberala dogmer eller extremhögerns nationalism och rasism. Med det här samarbetet vill vi visa att det finns en annan möjlighet, en stark vänster som samarbetar för att skapa ett mer rättvist och jämställt Europa. Vi tänker jobba stenhårt både mot EU-högerns åtstramningspolitik och extremhögerns rasism, sa Malin Björk.

Partierna som ingår i samarbetet är, förutom Vänsterpartiet, franska La La France Insoumise, spanska Podemos, finska Vänsterförbundet, portugisiska Bloco de Esquerda och danska Enhedslisten. Fler partier väntas tillkomma. 

Medverkande vid presskonferensen:

Jean-Luc Melenchon, partiledare La France Insoumise

Catarina Martins, partiledare Bloco de Esquerda

Li Andersson, partiledare Vänsterförbundet

Pernille Skipper, partiledare Enhedslisten

Miguel Urban Crespo, EU-parlamentariker Podemos

Malin Björk, EU-parlamentariker Vänsterpartiet

 

”Ett fritt internet är en viktig garant för ett öppet samhälle”

Just nu håller EU-institutionerna på att färdigställa ett nytt lagförslag om upphovsrätt. Malin Björk är kritisk till flera delar i förslaget, som hon menar kraftigt skulle inskränka internet.

På bordet ligger ett förslag från den konservative parlamentarikern Axel Voss (som sitter i samma partigrupp som M och KD). Om förslaget blir verklighet hotas viktiga delar av hur internet fungerar.

Ett av de mest allvarliga delarna med förslaget (artikel 13) är att hemsidor ska tvingas att automatiskt skanna igenom allt som laddas upp för att avgöra om de är upphovsrättskyddade eller inte. Dessutom ska alla som länkar till en hemsida hållas personligt ansvariga för hemsidans innehåll, trots att hemsidans innehåll kan ändras i ett ögonblick. Det är också oklart hur ett automatiserat filter ska kunna veta om uppladdaren har eller inte har tillåtelse att ladda upp materialet. Satir är ju tillåtet att göra oavsett upphovsrättsskydd, medan det ursprungliga materialet kan vara upphovsrättsskyddat.

– Det är oacceptabelt förslag. Ett fritt internet är en av de starkaste garanterna vi har för ett fritt och demokratiskt samhälle. Upphovsrätten försvaras inte genom att vi begränsar internet. Vi måste hitta gemensamma lösningar istället för att straffa dem som delar en länk eller massövervaka hemsidor, säger Malin Björk.

En annan minst sagt problematisk del i förslaget (artikel 11) innebär att den som länkar till en sida ska vara ansvarig för det länkade innehållet. Företag ska till och med kunna ta ut en avgift för den som länkar till deras sidor. Förutom det absurda i att den som länkar till en sida ska betala för att göra reklam för en hemsida anser Vänsterpartiet att det är orimligt att den som länkar ska ansvara för den länkade sidas innehåll. Den länk som ena dagen gick till en sida föreställande en katt kan nästa dag vara en länk till en strömmad version av en olagligt delad film.

– Vi i vänstern står upp för ett fritt internet och kommer arbeta för att direktivet inte begränsar internet. Tillsammans måste vi nu arbeta för att påverka andra parlamentariker så att de också röstar för att försvara ett fritt internet, säger Malin Björk.

Under den närmaste tiden kommer hon att arbeta för att de problematiska delarna i det föreslagna direktivet tas bort. Tyvärr ser det ut  som att EU-parlamentets högermajoritet kommer att få igenom förslaget till stor del i sin nuvarande tappning.

Den 20 juni är det dags för omröstning i EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor. Tidigast i början på juli röstar hela parlamentet om förslaget.

Bättre villkor för utländska arbetare

Malin Björk välkomnar att EU-parlamentet röstat för att villkoren för personer som tillfälligt jobbar utomlands ska förbättras.

I tisdags röstade EU-parlamentet med stor majoritet för det så kallade utstaioneringsdirektivet. Det nya direktivet ska ersätta lagen från 1996 som reglerar villkoren för personer som tillfälligt arbetar i ett EU-land för företag som är baserade i ett annat EU-land.

Malin Björk välkomnar ändringarna som förhandlats fram mellan parlamentet och medlemsländerna.

– De ändringar som blev resultatet av trialogförhandlingarna är långt ifrån perfekta, men de innebär iallafall att utstationerade arbetare kommer att få rättvisare villkor jämfört med dagens regler, säger Malin Björk.

– Fortfarande finns mycket kvar att göra för att utstationerade arbetstagare ska få samma villkor som alla andra. För att skapa bättre balans mellan arbetstagare och arbetsgivare i EU behöver därför ett socialt protokoll skrivas in i EU:s fördrag, fortsätter hon.

– Det här är en fråga som vi i vänstern drivit under en lång tid. Ända sedan Lavaldomen, då EU-domstolen typiskt nog dömde till fördel för arbetstagarsidan, har vi försökt förbättra villkoren för arbetstagarnas villkor inom EU. Den här revisionen av utstationeringsdirektivet är ett viktigt steg i rätt riktning, men kampen för ett rättvis arbetsmarknad fortsätter!

 

”Hela samhället förlorar när inte allas potential tillvaratas”

I veckan hölls den första upplagan någonsin av tredagarskonferensen People of African Descent Week i EU-parlamentet. Bland deltagarna fanns politiker, akademiker och aktivister från hela Europa men också från USA. En av initiativtagarna till konferensen är Vänsterpartiets riksdagsledamot Momodou Malcolm Jallow. Vi passade på att ställa några frågor till honom mellan ett par av de många seminarierna.

Varför behövs den här veckan?
– Den behövs för att synliggöra livsvillkoren för alla 15-20 miljoner afro-européer men också för att kräva ett erkännande för alla bidrag – historiskt och i samtiden – som människor med afrikanskt ursprung bidragit till Europas utveckling. Det är också ett tillfälle att prata om levnadsvillkoren för svarta i Europa inom områden som utbildning, hälsa, arbetsmarknad och rättssystem. Till exempel förekommer det i nästan alla EU-länder rasprofilering, alltså diskriminering baserat på en persons utseende. Flera rapporter visar att afro-européer diskrimineras överallt i samhället. Det gäller inte minst på arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå. Här kan vi, tillsammans med representanter från civilsamhället, akademin och politiken diskutera socio-ekonomiska lösningar så  att svarta ska få samma livsvillkor som alla andra.

Hur känns det att vara här?
– Det känns mäktigt att vara med när svarta och européer med afrikanskt påbrå för första gången håller ett sådant här stort möte i det mäktigaste politiska rummet i Europa. Det känns stärkande. Många på konferensen pratar om ”empowerment”. Jag blev inspirerad när jag för tio år sedan åkte till USA för att delta i Congressional Black Caucus, en årlig konferens för afro-amerikaner i Washington där tusentals aktivister, organisationer, företagare och politiker träffas för att samtala om sina livsvillkor, bygga nätverk och hitta gemensamma lösningar. Jag tänkte att det vore häftigt att anordna något liknande i Europa. Nu har vi förverkligat den ambitionen och  det går inte att överdriva dess betydelse för kampen mot afrofobi. Och jag är glad och stolt att Malin Björk stöttat den här idén och kampen från den första dagen.

– FN har också utsett åren 2015-2024 till decenniet för personer med afrikanskt ursprung och uppmanat alla medlemsländer att uppmärksamma det, men det är det inte många som gjort. Inte Sverige heller. Det gör också att det känns extra viktigt att ha den här konferensen nu.

Vilka frågor diskuteras under konferensen?
– Vi följer i princip FN:s tre punkter  – erkännande, rättvisa och utveckling – och sorterar alla frågor under dessa teman. Vi pratar till exempel om historiska orättvisor; hur Europa förslavat, koloniserat och tagit resurser från Afrika för att bygga Europa. Afrikaner har till och med hjälp till att kriga för européers frihet under både första och andra världskriget. Vi tar också upp samtida orättvisor som migration och rasprofilering. I mitt tal nämnde jag till exempel att jag, även som riksdagsman med tjänstepass, alltid måste förklara mig när jag går igenom passkontroller, medan mina vita kollegor bara passerar. Som svart spelar det ingen roll om du har en doktorstitel eller om du är flykting utan papper, alla behandlas lika dåligt.

 – Vi pratade också om hur hatbrotten mot svarta ökar. Människor blir ibland av med sina liv bara för att de ser ut som de gör, ibland av representanter från staten. Gemensamt i alla fallen är att offren varit svarta och att de som begått brotten gått fria. Men svarta människor utsätts inte bara för fysiskt och psykisk våld. Det handlar också om att inte få samma stöd och service eller tillgång till likvärdig sjukvård och utbildning som alla andra. Det handlar också om hur svarta människor framställs i läromedel och i barnböcker. När vitheten  alltid gestaltas som skönhetsideal framställs svarthet som motsatsen. Våra barn exponeras dagligen för detta genom litteratur, media, kultur. Det leder ofta till en känsla av  självförakt hos svarta barn.

– Under temat utveckling diskuterar vi lösningar på problemen. Vi vill till exempel ha ett ramverk på EU-nivå för att säkerställa svarta människors rättigheter, precis som det redan finns en strategi för romsk inkludering. Vi har redan pratat med representanter för EU-kommissionen och de är positiva men säger att ”vi är inte där än”. Men vi kommer att fortsätta kämpa för att det ska finnas en juridisk grund för att EU:s medlemsländer ska arbeta hårdare för att säkerställa att svarta människors socio-ekonomiska, politiska och mänskliga rättigheter upprätthålls och respekteras.

– Vi pratade också om vikten av jämlikhetsdata, alltså statistik som visar hur utsatta och missgynnade olika grupper är i samhället. Jag är stolt över att Vänsterpartiet, som enda svenska riksdagsparti, har jämlikhetsdata som krav i sitt partiprogram. Det är ett viktigt steg i rätt riktning.

Mycket av det ni diskuterar rör diskriminering. Tror du att dina barn kommer att få det bättre?

– Det är för dem vi gör det här, för att inte nästa generation ska behöva göra samma arbete som vi gör nu. Tidigare slogs vi mot slaveri och kolonisation. För varje generation blir det lite bättre, men det är tack vare att människor före oss har kämpat. Förändringar kommer, men först till nästa generation.

– Hela samhället förlorar, när inte alla människors potential tillvaratas. Jag brukar berätta en anekdot om två likadana frön som sås bredvid varandra, men med en mur mellan dem. Det ena fröet får sol och regn, men det andra står bara i skuggan av muren. Då vet man att bara ett av fröna kommer att växa bra.  Precis så är det med människor. Om inte alla får de nödvändiga förutsättningarna kan vi gå miste om en läkare som kunde ha botat cancer eller en ny Nelson Mandela. Och det är vi politiker som måste riva muren och skapa jämlika samhällen. Alla vinner om alla barn kan uppnå sin potential. Det är det det handlar om för mig som politiker.

EU-parlamentet röstade för allvarliga inskränkningar i asylrätten

Idag röstade EU-parlamentets ansvariga utskott (LIBE) om ett av de mest omtalade lagförslagen inom ramen för reformerna av det gemensamma asylsystemet, asylprocedurförordningen. Rapportören Ferrara från italienska Femstjärnerörelsen presenterade en lagtext som innebär ytterligare försämringar i asylrätten. Malin Björk är djupt kritisk och röstade nej till förslaget. 

– Alla ska ha rätt till en rättvis prövning av sitt ärende. Denna förordning gör det omöjligt, konstaterar Malin Björk.

– Asylprocedurförordning är ytterligare ett steg i EU:s ”race to the bottom” för människors rätt att söka asyl. Att besluta om gemensamma regler som på ett så fundamentalt sätt inskränker människors rättigheter är inget jag kan ställa upp på. Det kommer drabba många människor väldigt hårt, säger hon.

En av de mest allvarliga delarna i texten handlar om att personer som anses komma från ett ”säkert tredje land” inte ens ska behöva få sin asylansökan prövad.

– Det är helt oacceptabelt att ha en lista med säkra länder som innebär att människor kommer nekas att få sin asylansökan prövad. Det undergräver hela asylrätten, eftersom den måste baseras på individuella bedömningar och  omständigheter. Vi kommer få se direktavvisningar vid EU:s gränser. Det här är väldigt farligt.

Nu inleds förhandlingar med rådet. Utsikterna är allt annat än goda, varnar Björk.

– Med en usel text i bagaget kommer vi inte kunna åstadkomma något bra i de här förhandlingarna. Sverige måste motsätta sig detta i Rådet, så att vi inte ytterligare försämrar den redan urholkade asylrätten i Sverige.

Malin Björk ny talesperson i hbtq-frågor för Vänsterpartiet

Tre frågor till Malin Björk, som idag utsetts till Vänsterpartiets nya talesperson för hbtq-frågor.

Malin Björk

Grattis Malin, hur känns det?
– Det känns väldigt roligt. Jag jobbar ju redan med de här frågorna som ligger mig både nära och varmt om hjärtat. Att få vara Vänsterpartiets talesperson känns extra fint för vi har en bra politik och en viktig roll att spela. Vänsterpartiet har alltid gått före, det är jag stolt över. Vi jobbar i såväl föreningar som i lokalpolitiken, i riksdagen och i EU-parlamentet. Jag kommer att fortsätta och stärka det arbetet. Till syvende och sist handlar det om att förbättra livet för alla hbtq-personer. Det tror jag leder till ett mer öppet och rättvist samhälle. Hbtq-kampen har en viktig roll att spela i striden för det öppna samhället.

Vilka hbtq-frågor vill du driva?
– Det finns så mycket att göra, både hemma och internationellt. De krafter som vill förtrycka oss hbtq-presoner är välorganiserade. De nationalistiska, kvinnofientliga, rasistiska och hbtq-fientliga krafterna är en stor utmaning. Det är dags att vi steppar upp motståndet och organiserar oss minst lika bra som dem. Vi måste bygga broar med andra rörelser och tillsammans skapa ett samhälle där alla får plats. Sedan finns det specifika frågor som rör till exempel asylsökande hbtq-personer, unga hbtq-personer, barn i hbtq-familjer och transpersoner. Den tillfälliga flyktinglagen slår till exempel extra hårt mot bland andra hbtq-personers rättigheter.

Vad tror du själv gör dig till en bra talesperson?
– Som hbtq-person har jag naturligtvis kännedom om de här frågorna och jag har också arbetat med dem under en lång tid. Jag har bland annat gett ut en tidskrift och är vice ordförande i EU-parlamentets partiöverskridande hbtq-grupp. Och så har jag ju stor energi. Den kommer jag använda både för att föra ut Vänsterpartiets politik men också för att samarbeta med föreningar och rörelser både hemma och internationellt. Vi ses i Pride, både för att fira och för att smida planer för att stärka hbtq-personers rättigheter!

Fyra år sedan Malin Björk stoppade utvisningen av Ghader

Idag är det fyra år sedan Malin Björk och flera medpassagerare ställde sig upp i ett plan på väg från Östersund. Genom sitt agerande hindrade de tvångsutvisningen av en man till Iran.

Malin Björk tillsammans med Ghader och delar av familjen i Östersund 2018.

Så här säger Malin Björk idag om händelsen den 10 april 2014:

– Ibland hamnar man i situationer, tillsammans med andra, då man blir delaktig i något som är större än en själv. Vi stod upp för människors rätt att söka skydd i Sverige. Ibland ställs saker på sin spets och då är det skönt att veta att man räcker till att stå upp för sina värderingar, även i en situation som känns svår. Det faktum att jag reste mig upp har inneburit att jag känner mig stark och trygg både i handling och i mitt politiska ställningstagande.

– Sedan var det ju oerhört kul att träffa Ghader och hans familj igen i Östersund i vintras. Bäbisen som då låg och gnydde i en vagn är idag en fyraårig sprallig tjej!

Så här skrev Malin själv på sin Facebooksida för fyra år sedan:

”Stoppa utvisningen av Mirans pappa

Idag har jag gjort något jag aldrig gjort förut – rest mig upp i flygplanet (2 ggr, planet var stort!) och bett mina medpassagerare göra som mig och inte knäppa säkerhetsbältena för att på ett värdigt sätt markera att vi inte vill vara delaktiga i deporteringen av en flykting med 2 små barn och fru i Östersund! Familjeåterförening är en mänsklig rättighet som ständigt åsidosätts, och Sverige har förbundit i FN konventioner att alltid agera först och främst för barnens bästa. Att slita dem från sina föräldrar strider mot barns mänskliga rättigheter! Lättade fick vi beskedet att SAS piloten valde att avblåsa avvisningen! Tack ‘Ingen människa är illegal’ för ert viktiga arbete!”

Idag tänker vi också på de modiga människor som försöker utvisningarna från Afghanistan från förvaret i Kållered.

 

”Låt inte flyktingfientliga länder sabotera förhandlingarna!”

I höstas antog EU-parlamentet Malin Björks lagförslag som innebär att EU ska ta emot över 200.000 kvotflyktingar per år. Men för att förslaget ska bli verklighet måste också EU:s medlemsländer i ministerrådet, representerat av ordförandelandet Bulgarien, gå med på det. Förhandlingarna är tuffa. Här berättar Malin Björk om om hur hon ändå hoppas ro i land ett bra kvotflyktingsystem.

Hur går förhandlingarna?
– Vi har ett bra utgångsläge med det beslut som parlamentet antog i höstas. Där fastställs att vidarebosättning (kvotflyktingsystemet) ska vara ett humanitärt program som bygger på UNCHR:s redan fungerande system, som flera medlemsländer redan deltar i. Det är en stark och tydlig ståndpunkt. Tyvärr har Rådet en delvis annan hållning.

Vad är ni oense om?
– Rådet är mer spretiga och drar åt olika håll. De vill till exempel att flyktingar som kommer till EU genom humanitära antagningsprogram ska räknas in i kvotflyktingsystemet. Vi välkomnar andra lagliga vägar, men vi måste se till att vi får ett ambitiöst och fungerande kvotflyktingsystem. Rådet har också uttryckt att de vill se skyddet för individuella kvotflyktingar villkoras mot att tredje länder stoppar andra flyktingar, till exempel. Det är inte acceptabelt. En annan utmaning är att Rådet inte vill vidarebosätta särskilt många personer, de nämner över huvud taget inga siffror. Vi tycker också att kvotflyktingsystemet ska vara ett bindande åtagande medan Rådet tycker att det ska vara frivilligt. Ett övergripande problem är att de EU-länder som styrs av högerextrema, nationalistiska och nästan rasistiska krafter är väldigt högljudda och att de ges för stort utrymme i förhandlingarna.

Spelar det stor roll vilket land som har ordförandeskapet och vilka personer som förhandlar?
– Ja, det gör det. Ordförandelandet har ett stort inflytande. Bulgarien har inte särskilt stor erfarenhet av flyktingmottagande men verkar vilja åstadkomma framsteg  i förhandlingarna. Även om planen är att lagförslaget ska vara klart före sommaren så tror jag inte det är realistiskt och då kommer Österrike att ta över rollen som ordförandeland. Där har ju extremhögern lagt beslag på flera ministerportföljer så det kommer med alla sannolikhet att påverka förhandlingarna djupt negativt. Sedan spelar det också roll att det är jag som företräder parlamentet och inte någon som bara nöjer mig med urusla kompromissförslag.

Vad är dina starka sidor som förhandlare?
– Vår styrka är att jag, tillsammans med mina fantastiska medarbetare, har lyckats få igenom ett tydligt ställningstagande för ett ambitiöst kvotflyktingsystem i parlamentet. Därefter lägger vi fram både politiska argument och juridiska instrument i förhandlingarna. Sedan kan jag inte trolla bort det hårda förhandlingsklimatet och de rasistiska vindar som blåser i Europa, men jag försöker skapa förtroende och en bra atmosfär. Och så är jag ärlig i mina intentioner.

Hur tror du att det går?
– Det är svårt att sia vart lagförslaget kommer att landa, vad som är möjligt. Det gäller alla lagförslag som det nu förhandlas om på det asylpolitiska området. Det är tufft på grund av de flyktingfientliga och rent ut rasistiska krafterna. Blir det slutliga förslaget alltför dåligt ser jag ingen anledning att stifta EU-lagar som inskränker asylrätten i en kapplöpning mot botten. Då måste vi bromsa.

Det låter rätt tufft. Ser du några ljuspunkter?
– Politik är ju det möjligas konst. Jag har lyckats mobilisera de progressiva krafterna i Europaparlamentet. Nu hoppas jag att de progressiva krafterna i Rådet tar sitt ansvar och trycker på för att vi ska få ett bra kvotflyktingsystem. Till exempel uppfattar jag att Sveriges position ligger nära vår. Då är det viktigt att svenska regeringen tar en stark roll och inte låter förhandlingarna saboteras av de flyktingfientliga länderna. Vi har en möjlighet att äntligen skapa en laglig väg till EU. Men vi måste också ta den!

Läs mer om Malin Björks förslag här.

Frige Gui Minhai!

Malin Björk fördömer gripandet av Gui Mihai och kräver att han omedelbart släpps.

Den svensk-kinesiske förläggaren Giu Minhai har återigen gripits av kinesiska myndigheter. Den här gången arresterades han mitt framför ögonen på svenska diplomater när han var på väg till svenska ambassaden för att få vård.

– Det Gui Minhai utsätts för är helt oacceptabelt och ett solklart brott mot de mänskliga rättigheterna. Jag är glad att Sveriges utrikesminister Margot Wallström nu kräver att Gui Minhai släppas omedelbart. Det är bra att också EU:s ambassadör i Kina har krävt hans frigivning, men vi måste göra mer. EU kan inte stå och titta på när Kina gång på gång bryter mot de mänskliga rättigheterna bara för att landet är en stor ekonomisk makt och en viktig handelspartner, säger Malin Björk.

 

Löfven, kräv att EU:s finansiering av libysk milis stoppas!

Idag, onsdag, och imorgon träffas EU-ländernas ledare Afrikanska unionens ledare för att diskutera unga afrikaners framtid, men också migration och säkerhet. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk hoppas att Stefan Löfven tar tillfället att driva på för att EU stoppar finansieringen av de libyska miliser som upprätthåller landets fruktansvärda flyktingsituation.

– Det är bra att EU diskuterar med AU hur människors situation i Afrika kan förbättras på längre sikt, men här och nu måste vi också ta tag i den akuta situationen. EU bidrar direkt till att skapa en tillvaro där människor fängslas, torteras, våldtas, säljs som slavar och dödas bara för att de försöker skapa sig ett bättre liv i Europa. EU:s finansiering av de milisgrupper som kallas den libyska kustbevakningen måste därför stoppas omedelbart, säger Malin Björk.

– Lösningen på människors desperata situation kan aldrig vara att stänga EU:s gränser och betala den ena skurkstaten efter den andra för att hålla människor borta från oss. Att stänga gränserna bidrar bara till att förvärra en redan extremt allvarlig situation. Vi måste fråga oss om vi verkligen vill vara medskyldiga till detta barbari.