Malin Björk välkomnar att EU-parlamentets miljöutskott antagit ett relativt bra förslag till en europeisk klimatlag.

Efter torsdagens omröstning om EU:s nya klimatlag är  Malin Björk besviken över att det ursprungliga målet i förslaget, om en 65 procents utsläppsminskning till 2030, röstades ner. Det nya målet från utskottets sida blir istället en 60-procent utsläppsminskning jämfört med utsläppsnivåerna 1990.

– Vi i vänstern, tillsammans med en bred europeisk miljörörelse, vet att vi behöver minskningar på 70 procent för att leva upp till Parisavtalet. Ett mål på åtminstone 65 procent hade gett parlamentet en starkare förhandlingsposition inför förhandlingarna med medlemsländerna i Rådet, säger Malin Björk.

EU-parlamentets förslag innebär ändå en förbättring jämfört med Kommissionens förslag. Några av de viktigaste punkterna som gick igenom är:

* En utfasning av EU-subventioner till kol-, olje- och gasprojekt till 2025
* En europeisk koldioxidbudget som reglerar hur mycket utsläpp EU kan göra för att leva upp till Parisavtalets mål om en global uppvärmning på 1,5 grader
* En oberoende expertpanel som ska övervaka EU:s klimatmål
* Att målet om klimatneutralitet till 2050 ska inte bara gälla EU som helhet utan även varje enskilt medlemsland.

När miljöutskottet idag slutomröstade ställde sig Malin Björk därför bakom förslaget.

– Jag tycker att parlamentets huvudförhandlare Jytte Guteland har gjort ett bra jobb och sammantaget innebär förslaget en rejäl höjning av EU:s klimatambitioner. Nu väntar snart tuffa förhandlingar med Rådet. Då gäller det att öka trycket så att parlamentet står upp och inte ger en tum till högerns alla klimatförnekare, säger Malin Björk.

Förslaget röstades igenom med 46 ja-röster mot 18 nej-röster i slutomröstningen. Hela 17 ledamöter avstod i omröstningen.

I oktober röstar hela parlamentet om förslaget. Därefter ska medlemsländerna ta ställning.

Uppdaterades: 11 sep 2020