Strategi på EU-nivå krävs för att bekämpa våld mot kvinnor

Nästan hälften av alla europeiska kvinnor har någon gång utsatts för könsbaserat våld. Samtidigt tycker mer än var fjärde europé våldtäkt ibland kan vara försvarbart. Det är hög tid för en juridiskt bindande strategi på EU-nivå för att bekämpa våldet mot kvinnor, tycker  Malin Björk.

 I förra veckan röstade Europaparlamentet för att EU:s institutioner och medlemsländer ska anta Istanbulkonventionen, Europarådets konvention mot våld mot kvinnor. Sverige antog konventionen 2014, men bara hälften av EU:s alla medlemsstater har hittills ratificerat den.

Istanbulkonventionen är ett viktigt verktyg i kampen mot våld mot kvinnor. Inte minst för att den sätter våld mot kvinnor i ett sammanhang av makt och strukturer. Konventionen kräver också att alla länder tar ett helhetsgrepp för att stoppa det könsbaserade våldet genom åtgärder som offentlig finansiering av kvinnojourer, förebyggande åtgärder och krav på samtyckeslagstiftning.

Det är inte svårt att förstå varför en sådan här internationell konvention behövs. Nästan hälften av alla europeiska kvinnor har någon gång utsatts för könsbaserat våld och var tionde kvinna har utsatts för sexuellt våld. Förutom det individuella mänskliga lidandet kostar detta våld dessutom stora summor pengar. Notan för enbart de offentliga utgifterna i EU:s medlemsländer landar på 45 miljarder euro (cirka 400 miljarder kronor) om året. Den totala summan landar på hisnande 228 miljarder euro per år.

Statistiken visar att vi lever i en kultur som fortfarande accepterar mäns våld mot kvinnor. Nyligen kom dessutom en undersökning från EU-kommissionen, som med all tydlighet bekräftar hur allvarlig situationen är. Mer än en fjärdedel av alla européer (27 procent) tycker till exempel att våldtäkt kan vara försvarbart i vissa sammanhang. Nästan en femtedel (17 procent) anser att våld mot kvinnor ofta är offrets fel. Inte undra på att kvinnors mänskliga rättigheter och rätt till ett liv fritt från våld fortsätter att sättas på undantag.

Vänsterpartiet har under många år prioriterat frågan om våld mot kvinnor och flickor, inte minst på EU-nivå. Andra politiska krafter och parlamentariker fnös åt oss i början. Men genom vårt envisa arbete i Europaparlamentets jämställdhetsutskott har vi lyckats flytta fram de feministiska positionerna och säkerställa en majoritet för en politik för att stoppa mäns våld mot kvinnor, till försvar av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter och till stöd den svenska sexköpslagen.

För fem år sedan antog Europaparlamentet en rapport som kräver en handlingsplan och en minimilagstiftning för hur mäns våld och hot mot kvinnor ska hanteras av EU:s medlemsstater. Rapporten skrevs av Vänsterpartiets Eva-Britt Svensson. Det var bland annat detta arbete som följdes upp i parlamentet i förra veckan.

Vänsterpartiet välkomnar EU:s anslutning till Istanbulkonventionen. För att konventionen ska bli juridiskt bindande måste den också ratificeras av såväl EU-parlamentet och rådet som av de enskilda medlemsländerna.

Men ännu hårdare åtgärder behövs på EU-nivå för att förebygga och bekämpa det könsbaserade våldet. Vi fortsätter därför att kräva att EU dessutom utarbetar en egen, sammanhållen strategi, inklusive ett juridiskt tvingande EU-direktiv, för att stoppa alla former av våld mot kvinnor. Det har Europaparlamentet krävt vid flera tillfällen, men hittills har EU-kommissionen inte agerat. Vårt feministiska arbete fortsätter.

En kortare version av artikeln har publicerats i Europaportalen.

Klippet ovan: Malin Björks anförande i Europaparlamentet i Strasbourg den 23 november 2016.